Vi vill så gärna hjälpa. Ibland kan det göra att vi blir för ivriga och inte riktigt lyssnar. Om vi går på för hårt så kan personen hamna i försvarsställning och inte vilja prata alls. Liria Ortiz utbildar och handleder i Motiverande samtal, MI.
Vi vill så gärna hjälpa. Ibland kan det göra att vi blir för ivriga och inte riktigt lyssnar. Om vi går på för hårt så kan personen hamna i försvarsställning och inte vilja prata alls. Med hjälp av rätt samtalsteknik kan vi istället öka motivationen hos klienten. Liria Ortiz utbildar och handleder i Motiverande samtal, MI.
Hon talade om MI på ett webinarium som Krica arrangerade.
– Hos de här ungdomarna med samsjuklighet är det också vanligt med Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Då kan korttidsminnet vara påverkat, så de kan ha svårt att komma ihåg saker och de kan också ha svårt med koncentrationen. Därför kan det hjälpa att använda sig av bildstöd i samtalet. Det finns gratis på bland annat bildstod.se.
Det finns också bra kortfilmer som man kan titta på gemensamt och sedan prata om.
– Fråga om det är okej att du använder dig av bilder för att underlätta för er båda. Ni som har talang att rita kan göra det istället.
Det finns saker som kan underlätta för personen att känna trygghet och minska stress.
– Beskriv varför ni ska träffas, vad ni ska göra, när, vart och hur länge och vad som händer sedan. Där kan du också visa bilder för att vara tydlig.
Svårt att förstå abstrakta ord
En del kan ha svårt att förstå vissa abstrakta ord eller ord som kan ha olika betydelse för olika personer, som vänskap, ensamhet, gemenskap.
– Försök att konkretisera och förklara. Träna med en kollega! Vad innebär sysselsättning och daglig verksamhet? Och säg inte bara Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Förklara vad de gör och varför personen ska gå dit. Många som kommer från andra länder kanske inte har den funktionen i sitt hemland eller så har de svårt att förstå språket.
En person kan säga att de vill ha bättre självkänsla eller inte känna oro, men vad innebär det?
– För att konkretisera kan du fråga ”Vad vill du göra mer av när du får bättre självkänsla?” och ”Vad vill du känna istället för oro?”. Det kan vara svårt att prata om känslor. Det man känner, gör och tänker kan vara svårt att skilja på för en del.
Information i dialog är en metod att konkretisera abstrakta ord. Då kan man först fråga/utforska, till exempel ”Vad vet du om hur man skaffar kompisar?” Sedan tillföra information: ”Är det okej om jag berättar hur andra har gjort?” Och sedan fråga/utforska: ”Vad skulle passa dig att göra?”.
– När det gäller olika diagnoser och samsjuklighet kan du fråga hur diagnosen påverkar personens vardag. Vad är annorlunda när du brukar substanser? Vilka svårigheter har du? Vad fungerar? Vad behöver göras?
Lyft fram styrkorna
Liria Ortiz råder att inte bara prata om problemen, utan även att lyfta fram styrkorna.
– Om personen tyckte att det var jobbigt att komma till mötet så kan du lyfta fram vad denne verkligen har ansträngt sig för att komma hit.
Hon poängterar att MI är en samtalsmetod, inte en terapeutisk metod.
– Syftet är att öka motivationen till något. Motivationen kan växla väldigt snabbt. Bemötandet har stor betydelse för om motivationen ökar eller minskar hos klienten. De vanligaste felet är att inte lyssna aktivt. Avbryt inte, utan låt personen prata och visa att du lyssnar.
Fokus för samtalet ska vara ett målbeteende; något som personen kan förändra. Det kan vara att gå till skolan eller påbörja en sysselsättning.
– På 80-talet började man att använda sig av MI inom beroendevården. Sedan utvecklades metoden att passa vid samsjuklighet, psykisk ohälsa, NPF och så vidare. Förhållningssättet vid MI är samarbete och utforskande. Många ungdomar säger ”jag vet inte” när de inte har lust att berätta. Då brukar jag fråga; ”Om det skulle handla om en kompis, vad tror du den skulle tänka om saken?”. Jag brukar också skylla på att mina frågor kanske är krångliga. Om personen inte vill svara, så tjatar jag inte. Ofta ändrar de sig efter en stund och berättar ändå.
MI handlar också om att ha en accepterande hållning, välvilja (compassion) och att stödja personens behov, uppfattningar, mål och värderingar.
– Utforska det, ifall det kan finnas något som fungerar. Ungdomen kanske vill vara en förebild eller inte dö en förtidig död, till exempel. Ställ öppna frågor för att få ett längre och mer förklarande svar, annars kan det lätt bli ja eller nej. Då visar du också att du lyssnar aktivt. Sedan är det bra att sammanfatta samtalet, det gör att det blir lättare att komma ihåg, speciellt för de med NPF.
