Tidiga insatser utan krav på diagnos

Hur implementeras de nya riktlinjerna för adhd och autism?
Kerstin Evelius, chef för sektionen för psykiatri och folkhälsa på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Foto: SKR
Kerstin Evelius, chef för sektionen för psykiatri och folkhälsa på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Foto: SKR

Hur implementeras de nya riktlinjerna för adhd och autism? Enligt Kerstin Evelius på SKR, är det inte svårt, men jobbigt och tidskrävande. Hon deltog i ett panelsamtal i Almedalen där man diskuterade frågan.

Insatser till personer med NPF bör ges så tidigt som möjligt, redan när svårigheter uppstår. Det uppmanas i de uppdaterade riktlinjerna för vård och stöd till personer med adhd och autism.

Man ska alltså inte behöva vänta på en utredning för att få hjälp. Vi vet att köerna är långa till BUP och det kan ta lång tid att få en utredning för NPF. Men det ska inte hindra att få insatser utifrån de svårigheter man har.

– Det är viktigt att möta behovet direkt när det uppstår för att undvika en negativa spiral där personen börjar känna sig misslyckad, få dålig självkänsla och känna sig utanför. För att uppnå det krävs både en kompetens- och attitydförändring, säger Ann-Kristin Sandberg, förbundsordförande på Riksförbundet Attention.

– Det tar tid att implementera något nytt och man behöver jobba tillsammans över gränserna med en gemensam målsättning, säger Kerstin Evelius, sektionschef på SKR.

Båda ingick i den panel som Abilia och Offentliga Affärer hade bjudit in till den 26 juni i Almedalen. Carl Heath, Senior forskare, RISE flikade in att implementeringen blir som en långsam boll som ska komma i rullning. Man har en riktning, men parallellt är det en verklighet som också rör på sig. Det sker hela tiden teknikutveckling och forskning.

Man behöver utgå från varje individ

När det gäller insatser för adhd och autism så behöver man utgå från varje individ och ha en dialog med familjen. Ann-Kristin menar att man behöver ha en nyfikenhet och en tro på att personen har någon forma av idé om sig själv, sina styrkor och svagheter.

Så här står det i riktlinjerna:

”En stödjande omgivning och tidiga insatser kan minska svårigheterna. Rätt insatser är också viktiga för att förebygga till exempel depression, skolfrånvaro, skadligt alkohol- och narkotikabruk och försämrad fysisk hälsa. Vänta därför inte på en neuropsykiatrisk utredning, utan ge stöd så snart som möjligt till dem som behöver det. För en del räcker anpassningar i vardagsmiljön eller skolan, men ofta behövs insatser från flera verksamheter i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Samtidigt är det viktigt att inte fördröja en neuropsykiatrisk utredning – den ökar chansen till rätt insatser. Du som är beslutsfattare i hälso- och sjukvården behöver säkerställa att utredningarna följer vissa grundprinciper. De bör vara anpassade till individens behov och utföras av personal med adekvat kompetens och erfarenhet (minst en läkare och en psykolog). De bör utgå från individens styrkor, svårigheter och funktionsförmågor, och peka framåt mot de insatser som behövs”.

Förhindra att problemen eskalerar

Ofta brukar de första signalerna på NPF plockas upp av lärare och elevhälsan. Om man blir bättre på att ge tidiga insatser så skulle man kunna förhindra problematisk skolfrånvaro och att problemen eskalerar.

Riksförbundet Attention har i en av sina rapporter belyst de svårigheter som anhöriga brottas med.

Enligt Ann-Kristin så har man ofta försökt ge standardiserade insatser. Till exempel kortare skoldagar genom att ta bort något ämne ur schemat. Men tänk om det ämnet är det enda som barnet tycker är roligt?

Carl Heath berättar att han har en son med autism:

– Han gillar inte matte. Just nu gillar han verkligen asiatisk geografi. Så jag tog matteuppgifterna som han skulle göra och tog hjälp av AI att skriva om matteexemplen tillsammans med asiatisk geografi och bildstöd. Sonen blev överlycklig. Och skolan har faktiskt tagit till sig den idén. Men det gäller att utgå från individens drivkraft.

Panelen är enig att det behövs mer kunskap och mer tid till personliga möten. För att förändra sitt arbetssätt krävs det också att man slutar att göra som man alltid har gjort.

– När du står inför en förändring så behöver du först förstå vad det handlar om, varför det berör dig, känna att du kan göra något och att du har resurser till det, men också befogenheter. Sedan behöver du förstå att det tar tid och då behöver du motivation att hålla i under hela resans gång, säger Carl Heath.    

Read also

Nationella riktlinjerna för adhd och autism har uppdaterats

Related posts