När det handlar om hedersnormer och att bevara familjens goda namn är det pojkarna som blir pappans förlängda arm. Flickorna kontrolleras och pojkarna tvingas stå för den kontrollen, vilket inkräktar på bådas fri- och rättigheter att bestämma över sina egna liv.
Det är viktigt att förstå hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna upptäcka och motverka det. Kärnan i hederskontexten handlar om att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet för att bevara familjens anseende.
Från förpuberteten börjar flickors frihet begränsas genom att inte få röra sig fritt, klä sig som de vill eller umgås med vänner. Om flickan börjar tänja på gränserna eskalerar våldet.
– Det man inte pratar så mycket om är hur pojkarna drabbas. De kan tyckas ha mer frihet eftersom de inte begränsas på samma sätt, men de blir pappans förlängda arm när det gäller kontroll och straff, säger Charlotta Donohue, universitetsadjunkt och föreläsare.
Hon talade om hedersvåld under SSIL utbildningsdag i Sundsvall den 14 mars.
– Pojkarna är både offer och förövare. De begränsas genom att de förväntas hålla koll på sina systrar. Det är ett uppdrag, en roll. Det här leder till vanmakt hos pojken, som inte kan sätta sig upp mot pappan. När pojken deltar i ett hedersbrott visar han att han är mogen att axla ansvaret för familjens heder. Den handlingen betraktas som att man tagit ett steg upp i hierarkin.
Shanazi hjältar i Gävle
Charlotta Donohue berättar att i Norge arbetar man på ett annat sätt där det finns verksamheter riktade till killar. Hon har själv deltagit i en följeforskning om hur Shanazi hjältar i Gävle förebygger och motverkar hedersrelaterat våld. Verksamheten utbildar pojkar som blir ambassadörer för att sprida kunskapen vidare.
En studie från Turkiet visar att man behöver bearbeta pojkar så pass tidigt som i förskoleåldern för att hedersvåldet ska kunna motverkas. En annan avgörande faktor för att bryta mönster är om unga killar inser att de också är offer för hedersförtrycket. En annan väg för att kunna nå fram till en pojke vars uppgift är att kontrollera sin syster är om relationen mellan syskonen är stark.
Under sin föreläsning delar Charlotta med sig av en berättelse från en kille i övre tonåren. Han kom till Sverige fyra månader före sin mamma och sina småsyskon. Pappan var död. När den äldsta systern börjar skolan och vill göra samma sak som svenska tjejer startar problemen.
”Mamma ville att jag skulle vakta på henne, se vad hon gjorde, vilka hon pratade med och sådär. Mamma sa att min syster skämde ut släkten och att min morbror tänkte resa till Sverige och ta med sig henne tillbaka om min mamma inte fick kontroll. Min syster och jag var vänner förut men det är vi inte längre eftersom jag måste kontrollera henne. Jag har förlorat min syster.”
– Mamman är ofta en del av synsättet och bildar en allians med den äldsta sonen. Även om pappan inte finns med i bilden så finns det dessutom släktingar kvar i hemlandet som styr. Genom större nätverk så får de reda på hur det ligger till. Dotterns skamlösa beteende ses av släkten som moderns misslyckande.
Lär sig att hålla koll
Pojkar kan enligt Charlotta redan i 6-7 årsåldern få lära sig att hålla koll på sin mamma. Om hon pratade med någon man på väg till och från förskolan eller liknande.
– Genom min forskning fick jag ta del av information som belyser hur pojkar vid 7-8 års ålder blir mer och mer initierade i den manliga världen. Från att tidigare mest ha spenderat tid med kvinnorna i släkten får de börja följa med sin pappa och de manliga släktingarna när de går på exempelvis fotboll, café eller andra sociala sammanhang. De får aldrig ifrågasätta pappans auktoritet.
Jämställdhetsmyndigheten har granskat hur kommuner arbetar med hedersrelaterat våld (HRV) och där framgår det att det skiljer sig mellan kommuner när det gäller kunskap, fortbildning, förebyggande arbete och insatser.
50 procent av de svarande uppger att de har god kunskap om HRV men saknade insatser och riskbedömningsinstrument. Nio av tio yrkesverksamma inom både socialtjänsten och rättsväsendet uppger att de saknar resurser att hantera dessa ärenden.
– De största utmaningarna som professionella har när det gäller hedersvåld är att dessa ärenden är mer komplexa än andra ärenden. Barnet tar ofta tillbaka sina uppgifter om vad de har utsatts för. Man känner en osäkerhet i att göra rättssäkra bedömningar och man kan också utsättas för hot, säger Charlotta Donohue.
Anställde en HRV-strateg
Hon nämner några goda exempel, bland annat hur man i Söderhamns kommun med gott resultat har byggt upp en samverkansplattform mellan socialtjänst, skola, Polis och ungdomsmottagning.
– En viktig framgångsfaktor var att man anställde en HRV-strateg som skulle ta fram en handlingsplan för att utveckla och förbättra arbetet. HRV-strategen fungerar som en länk mellan den utsatta och socialtjänsten eller skolan. Dessutom vara en resurs för utbildning och informationsspridning.
Charlotta berättar om ett exempel där en flicka med utländsk bakgrund hade utsatts för flera våldtäkter. Hon hade inte vågat berätta det för sina föräldrar av rädsla för att det skulle betyda fara för henne då hon genom detta ska ha skadat släktens namn.
HRV-strategen kunde göra en riskbedömning att det här utgjorde grund för omedelbar skyddsplacering innan flickans föräldrar kontaktades. I ett annat exempel är det en tjej på 18 år som har varit placerad sedan tre år tillbaka. Från början var hon arg på sin lärare som hade kontaktat soc, arg på sina handläggare, arg på sina föräldrar, arg på sig själv. Men idag är hon tacksam.
”Tänk dig själv att du haft det på ett visst sätt hela livet och helt plötsligt kommer folk och säger att det är fel. Det var när min ena handläggare på soc. började prata med mig om att jag har rättigheter, att jag är en person som man inte får göra som man vill med, som jag började förstå vad jag varit med om. Utan er kanske jag hade varit död…eller bortgift som min äldre syster med någon jag inte är kär i. Fast då hade jag hellre varit död”.
Medling hjälper inte vid hedersvåld
– Det finns ofta syskon som också riskerar att fara illa, så man behöver tänka på att inkludera syskon i riskbedömningar. Medling är inte lämpligt när det gäller hedersvåld. Man ska också vara försiktig när det gäller tolk, de ska endast delta på telefon, för att inte riskera flickans säkerhet.
Det är barnets perspektiv man måste utgå från. Charlotta tar upp ett annat exempel om en flicka på 16 år som placerades i familjehem på hemlig ort. Här gjordes flera fel.
– Familjehemmet saknade kunskap om hedersvåld. Det hade behövts för att möta flickans oro. Hon hade heller inte blivit informerad om vart hennes lillasyster var placerad eller andra omständigheter som är viktigt för att få en känsla av sammanhang. Hon vågade inte visa sig ute för mycket eftersom hon bodde bara fem mil bort från föräldrarna, vilket gjorde att hon blev ofrivilligt isolerad.
Charlotta vill också belysa att insatsen behöver vara långsiktig. Det är inte säkert att man som 18-åring är mogen att klara sig själv när man har varit utsatt för hedersrelaterat våld. Det finns då en stor risk att man återvänder till sin familj.
Största risken för tvångsäktenskap
– Den största risken för bortförande ut ur landet och tvångsäktenskap kommer ofta när socialtjänsten griper in. Därför är det viktigt hur och när man ingriper. För pojkar kan misstanke om homosexualitet eller kriminalitet vara orsak för bortförande. Jag kan tipsa om att se Uppdrag gransknings program Uppfostringsresan på SVT Play.
I Norge är det Polisen och inte Socialtjänsten som har huvudansvaret för det här. I Sverige kan socialnämnden ansöka om utreseförbud som beslutas av förvaltningsrätten enligt LVU.
Ett utvidgat beslut om utreseförbud kan bli verklighet 2025, liksom kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer. Nya lagar tar tyvärr tid.
Men det är också viktigt att kunskapsspridning om hedersnormer inte leder till vissa grupper stigmatiseras. Det är många faktorer som spelar in ifall en familj lever mer eller mindre strikt efter hedersnormer. Alla normer kan ändras och där är kunskapsspridning den största framgångsfaktorn. Det är något som Shanazi hjältar hoppas kunna bidra till, en verksamhet som nu sprids till fler orter.
