Vejbyhem har utvecklat verksamheten med barnkontaktmannaskap genom en barnansvarig som har implementerat ett barnfokuserat arbetssätt. Det har underlättat när den nya regleringen för stärkt barnperspektiv på skyddade boenden trädde i kraft.
Studier visar att ungefär ett av tio barn har någon gång upplevt våld i hemmet och cirka 210 000 barn lever i hem där det förekommer våld. Forskning visar också att det kan vara psykiskt mer skadligt för ett barn att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld.
Sedan den 1 juli 2021 är det straffbart att låta barn bevittna våld i nära relationer och i och med de nya lagändringarna för skyddat boende som trädde kraft den 1 april blir det också större fokus på barnets behov av skydd och stöd.
Tidigare har barnet setts som medföljande. Nu ska barnet få en egen placering. Det innebär att skyddade boenden behöver ha lika stort fokus på barnen som den vuxna skyddssökande.
– Det är jättebra, inte minst så stärker det rättssäkerheten för barnet. Sedan behöver också barnet få bli sedd och lyssnad på för att kunna förstå och bearbeta sina upplevelser. I stort sett alla barn i familjer där det förekommer våld är medvetna om våldet och upplever det på något sätt. Ofta skiljer sig barnets upplevelse från den våldsutsatta förälderns upplevelser, säger Denise Melin Sant, barnansvarig på Vejbyhem.
Tydliga rutiner med ett barnfokus
Hon har sedan september 2023 varit ansvarig för barnfokuset på Vejbyhem, både på ett övergripande sätt och i arbetet med barnen.
– Alla barn som kommer hit får en egen kontaktperson som inte är samma som den skyddssökande förälderns. Vi har utarbetat tydliga rutiner med ett barnfokus där barnet först får ett välkomstsamtal där föräldern är med. Det riktar sig till barnet där vi ger information om läget anpassad till barnets ålder och mognad. Ofta upplever föräldern att det är svårt att prata om våldet och vad som hänt, men det är viktigt för barnet att få ett sammanhang över vad som har hänt och hur situationen ser ut nu. Annars kan de lätt tro att det är deras fel.
– Barn vet ofta mer än vad man tror, så man behöver utgå från att barnet har uppfattat våldet. Det är ofta tabu även inom familjen att prata om våldet. Det behöver vi bryta, säger Denise.
Barnet får en nalle, vilket ger ökad trygghet i den svåra situationen. Många har inte fått med sig så mycket packning när de kommer, så det underlättar. De får också installera sig i sin lägenhet där det finns leksaker och böcker till barnet.
– Det är viktigare än man tror att barnet har något att sysselsätta sig med.
Viktigt att komma in i en fungerande vardag
Barnet erbjuds sedan stödsamtal och hjälp att komma igång med aktiviteter och en meningsfull fritid.
– Det är viktigt att snabbt komma in i en fungerande vardag, det är en stark skyddsfaktor i krissituationer. Barnet kanske vill spela fotboll, fiol eller vad de nu har gjort tidigare. De får börja skola eller förskola så snart som möjligt och vi hjälper till med det praktiska som behövs när barnet har skyddade personuppgifter.
Både barnet och den trygga vuxna får enskilda samtal med sin kontaktperson. I första hand är det Denise som arbetar med stödet till barnen.
– Vi erbjuder Trappansamtal, men det är inte alla barn som är i behov av just Trappansamtal. Alla barn erbjuds dock individuellt anpassade stödsamtal. Vissa barn är mer påverkade av sina våldsupplevelser än andra. Tydliga traumatecken hos barn kan vara sömnsvårigheter, kissa i sängen eller svårt att äta.
Liknar symptomen för adhd
Hon berättar att barnen till en början brukar vara oroliga och kan ha svårt att koncentrera sig i samtal. Traumatiserade barns beteende kan likna symtomen för adhd.
– Alla barns situation ser olika ut och var och en har olika skydds- och riskfaktorer som påverkar hur barnet reagerar på våldet. Skyddsfaktorer kan till exempel vara att ha andra trygga vuxna omkring sig, att ha ett nätverk och att vara duktig i skolan.
En bra början för krisbearbetning är Trappan-metoden, som är speciellt framtagen för barn som bevittnad våld i nära relation. Det är 8-10 samtal som syftar till att minska risken för psykisk ohälsa och motverka negativ utveckling, till exempel PTSD.
– Trappan består av tre steg. 1 är kontakt, då vi bygger upp ett förtroende och en relation med barnet. Det tar lite längre tid för barn än för vuxna. Steg 2 är rekonstruktion. Barnet får välja ut en våldshändelse som särskilt sitter kvar i minnet. Vi ritar upp rummen och så får barnet beskriva vad som hände innan, under tiden och efter. Vad mamma och pappa gjorde och vart i hemmet som händelsen utspelade sig.
Viktigt att få sätta samman minnesfragmenten
Trappan är en metod där barnet får möjlighet att berätta om våldshändelsen från början till slut så att historien minnen får ett sammanhang.
– När vi har varit med om en kris kommer ofta minnesbilderna som fragment. Att sätta ihop bitarna har en lugnande effekt.
Små barn får hjälp att uttrycka sina känslor genom att leka och rita. Det finns mycket material som man kan ha som stöd, även böcker som gör att det går lättare att prata om ämnet.
Steg 3 är kunskap. Här pratar man med barnet om vanliga reaktioner på våld och man pratar säkerhet med barnet, utifrån den individuella situationen.
– Det är ofta en oviss tid när man befinner sig i skyddat boende, men vi försöker vara tydliga och ge kunskap om det vi kan. Ibland är den våldsutövande föräldern häktad och det kan bli aktuellt med polisförhör med barnet. Då kan vi ibland följa med barn på polisförhör för att det ska kännas tryggt för barnet.
Barnet visar upp sina teckningar
Avslutningsvis bjuder man in den trygga föräldern till en sammanfattning över hur samtalen har gått. Det som har sagts stannar mellan barnet och dennes kontaktperson, men barnet kan vilja visa teckningar och liknande.
Denise berättar om en flicka som var så glad när hon skulle på sitt Trappan-samtal. ”Nu ska jag på möte”, sa hon stolt till sin mamma.
– Annars är det mest kvinnorna som går på sina samtal och möten, men barnen är lika viktiga. De känner att vi verkligen tycker det.
Det är till största del kvinnor med barn som söker skydd, men det finns också män med barn.
– Det finns många olika typer av våld; fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och latent våld. Män som utsätts för våld av sina partners uppger oftare att de varit mer utsatta för psykiskt våld än fysiskt. Kvinnor som söker hjälp för våld i nära relationer har ofta varit utsatta för fysiskt våld, och många gånger handlar det om en kombination av flera typer av våld i relationen. Det står i socialtjänstlagen att kommunen har en skyldighet att ge stöd och skydd till alla som utsatts för våld.
Ökad dokumentation om barnet
I och med den senaste lagändringen när det gäller placeringsbeslut för barnen behöver alla skyddade boenden hantera dessa genom att dokumentera, upprätta en egen genomförandeplan för barnets placering och följa upp.
– En förhoppning som jag har är att en ökad dokumentation om barnet skulle kunna användas i rättsprocesser i både brottmål och vårdnadstvister så att inte barn tvingas till umgänge med sin förövare. Det råder en stor kunskapsbrist om våld i nära relation inom domstolen. De senaste lagändringarna är ett steg i rätt riktning, avslutar Denise Melin Sant.
