I Malmö sätts ökad press på de som utövar våld i nära relation. Detta genom ett nytt brottsförebyggande projekt, Trygg relation – fri från våld, som är inspirerat av Sluta skjut. Samverkan mellan polis, socialtjänst och Kriminalvården är nyckeln för att med gemensam kraft identifiera, reagera och agera mot våldsverkaren.
När tidningen Omtanke träffar Ulrika Lindh på Malmö stad har nyheterna rapporterat om fyra döda kvinnor inom loppet av tio dagar. Efter bara några dagar följer fler offer för det dödliga våldet. Det här är ett högprioriterat område från politiskt håll, men ändå får vi inte stopp på det.
Enligt den nya nationella strategin om våld i nära relationer ska kommunerna arbeta mer förebyggande och samverkande för att få våldet att upphöra. En viktig del i omställningen är att fokusera mer på våldsutövaren.
– Tidigare arbete har inte räckt till. Vi har inte kommit åt våldsutövarna innan det grova våldet redan har skett. För att vi ska göra det så krävs det att de aktörer som har i uppdrag att förhindra och stoppa våld i nära relationer går ihop och hittar effektiva och träffsäkra arbetssätt. Det var ett uttalat krav när den förra regeringen inledde arbetet med den här nationella strategin, berättar Ulrika Lindh.
Hon är projektledare för Trygg relation – fri från våld. Det är ett nytt initiativ som Kriminalvården, polisen och Malmö stad driver tillsammans.
– Malmö stad var först med Sluta skjut, där man använder den amerikanska brottsförebyggande strategin GVI (Group Violence Intervention). Trygg relation – fri från våld bygger på IPVI (Intimate Partner Violence Intervention) som har sitt ursprung i samma organisation. Det var styrgruppen bakom Sluta skjut i Malmö som tyckte att vi borde prova det här också. Härom dagen uttalade sig Rikspolischefen i tv om att vi behöver hantera våld i nära relationer på samma sätt som gängkriminaliteten. Det är precis det vi gör här nu, säger Ulrika Lindh.
Strategin är nu igång i Malmö
Trygg relation – fri från våld testas nu i realtid och används i ärenden där det finns misstanke om våld i nära relation. Men det har varit en lång process innan metoden kunde implementeras.
– Eftersom IPVI är framtagen och används i USA var det första steget att se om det fanns förutsättningar att anpassa strategin för svenska förhållanden. Det skiljer sig ganska mycket jämfört med hur det ser ut i USA. Här är socialtjänstens arbete bredare och mer styrt. I USA tar civilsamhället större ansvar och polisens arbete skiljer sig också åt. Det blev ett gigantiskt arbete att få fram en färdig modell, hur vi kan överlämna information mellan myndigheterna och vad varje myndighet kan bidra med.
En arbetsgrupp på elva personer med representanter från polisen i Malmö, socialtjänsten och frivården i Malmö (Kriminalvården) har arbetat med projektet från och med våren 2022.
– Arbetsgruppens samlade kompetens och engagemang har varit ovärderlig. Vi har verkligen utmanat oss själva och varandra genom att tittat noga på vad varje myndighets uppdrag är, vilka likheter och skillnader som finns och var våra uppdrag överlappar varandra. Det är där vi ska samarbeta. Till exempel vilken information ligger polisen på som socialtjänsten skulle behöva ta del av och hur ska den informationsöverlämningen gå till? Vi upptäckte under arbetets gång att det finns många verktyg som vi inte använder, som vi borde använda oss mer av.
Misstänkta förövare kartläggs
Grunden i strategin handlar om att arbeta förebyggande vid minsta tecken på våld i nära relation för att förhindra grövre brott. Därför behövdes möjligheten att samla in personuppgifter från dessa misstänkta förövare.
– Polisen i Malmö fick ansöka om tillstånd att samla in personuppgifterna. Den processen tog lång tid. Traditionellt har vi rätt stor koll på de som utför de grövsta brotten. Med den här metoden kan vi nå personer som riskerar att begå värre våldsbrott och erbjuda hjälp att förändra sitt våldsamma beteende, säger Ulrika Lindh.
IPVI-modellen bygger på att man ska agera direkt med gemensamma krafter. På en skala D-A kategoriseras varje ärende. D är om det finns oro om partnervåld, men inget som kan styrka en anmälan. Då ska polispatrullen som kommer till hemmet muntligt och skriftligt informera hushållet om Trygg relation – fri från våld. Att våld inte tolereras, att framtida våldshandlingar kommer få rättsliga konsekvenser och att det finns hjälp att få.
– På nästa nivå, C, ska det finnas en anmälan om partnervåld där den brottsmisstänkte är skäligen misstänkt för brott. Då får både den misstänkte och målsägaren varsin muntlig och skriftlig information där det framgår att polisen och andra myndigheter kommer att ha fortsatt fokus på den misstänkte. Det görs också en orosanmälan på de vuxna och det inleds en brottsutredning. Både polis och socialtjänst gör en risk- och säkerhetsbedömning. Socialtjänsten erbjuder samtal och behandling till våldsutövaren. Vid behöv kan socialtjänsten erbjuda skydd eller andra insatser till den våldsutsatta, som också motiveras till att ansöka om kontaktförbud.
Ökat tryck om våldet fortsätter
Om en andra anmälan om partnervåld kommer in ges ännu tydligare respons genom nivå B. Förutom att de tidigare insatserna ges på nytt så ökar det polisiära fokuset, man får delta på custom notification – ett skräddarsytt samtal som genomförs av polisen och socialtjänsten för att öka förståelsen för våldets konsekvenser. Om man är under verkställighet hos frivården kan de sätta in vistelseförbud och elektronisk fotboja.
För att nå nivå A ska det ha skett tre misstankar om partnervåld eller ett grovt brott tillsammans med risk för dödligt våld. Här sker ett intensivt arbete för att våldsbeteendet ska upphöra med ännu fler polisiära insatser och fler sanktioner från frivårdens sida.
– Vi skulle inte få samma effekt om vi inte agerade tillsammans alla tre myndigheter. Vi har alla i vårt uppdrag att förhindra brott. Kriminalvården ska förhindra återfall, polisen ska utreda och skydda och socialtjänsten har det yttersta ansvaret för stöd och hjälp. Vi har varsin verktygslåda som vi kan lägga ihop till en större helhet.
I juni 2023 gjordes de första testen.
– När vi delade information med varandra och blev mer medvetna om vad de andra gör blev resultatet bättre. Det är också viktigt för den brottsutsatta att få veta vilket skydd och stöd som erbjuds. Vi vet att förtroendet till myndigheters förmåga att hantera brottsoffers situation är lägst hos dem som är drabbade av relationsvåld just för att det inte har fungerat tillräckligt bra.
Det som saknas i den amerikanska versionen är barnperspektivet, så det har man plockat in i den svenska och utgått från barnkonventionen och befintliga rutiner.
– Hemmet ska vara den tryggast platsen, men bara i Malmö hanterar polisen 30-50 anmälningar om partnervåld varje vecka. Det är brott som upprepas. Med den här strategin kan vi arbeta för att förhindra nästa brott och bryta våldsspiralen, säger Ulrika Lindh.
Förhoppningen är att polisregionerna ska kunna sprida det här nya arbetssättet vidare till fler kommuner.
Trygg relation – fri från våld
Intimate Partner Violence Intervention, IPVI, är ett systematiskt arbetssätt med ett tydligt budskap: Samhället tolererar inte våld. Framtida våldshandlingar kommer att få rättsliga konsekvenser. Vi erbjuder hjälp till den som vill förändra sin livssituation. Samverkan ger aktörerna en möjlighet att använda befintliga verktyg, sanktioner och insatser mer effektivt för att motverka partnervåld. Genom en tydlig responskedja förhindras en eskalering i grövre brott. Malmö Universitet kommer att utvärdera implementeringen och effekterna av arbetet.
