GÄSTKRÖNIKA: Det talas mycket om oseriösa aktörer bland utförare av skyddat boende men det specificeras sällan vad det innebär och hur de ges möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet. Inte heller diskuteras det utifrån vems glasögon vi ska titta. Sett ur våldsutsattas perspektiv tänker vi att begreppet trygghet är centralt. Trygghet känner du när det finns en omsorg om dig och det är säkert för dig att vistas där du är. Alla insatser inom skyddat boende bör således handla om stöd- och säkerhet.
Flertalet har lyft det absurda i allt fokus på yttre skalskydd. Vi delar den åsikten men utifrån att det är att se som ett misslyckande om våldsutövaren når ända fram till det skyddade boendet. Det ska inte behövas larm och galler för fönster om det inre skyddet är intakt, med reservation för ett fåtal undantag. Med det menat att om klienten har fått tillgång till ett välfungerande säkerhetstänkande är ett rigoröst yttre skalskydd sällan nödvändigt. Att tillskansa sig ett sådant säkerhetstänk kräver en personal som kan implementera kunskap i detta.
Det finns dessvärre klienter som inte har förmågan att omsätta rekommenderade säkerhetsrutiner på grund av egna svårigheter. Då kan det behövas både larm, säkra fönster och gallergrindar – men framförallt adekvat och kontinuerliga säkerhetssamtal för klienten. Således är en verksamhet som erbjuder adekvata säkerhetssamtal, men inte når fram till klienten, inte alltid en oseriös aktör. Istället kan en diskussion om att förlänga placeringstiden inledas och den bedömning som nuvarande regering gör om att sextio dygns skyddsplacering är tillräcklig, förkastas.
Stödsamtalen ska vara centrala
Stödsamtalen på ett skyddat boende ska vara centrala. Få verkar reflektera över vad ett stödsamtal egentligen är, utan det råder fri tolkning. Det var inte allt för länge sedan det gick att läsa om en restaurangvagn som erbjöd stödsamtal på nattmenyn. Ett stödsamtal på ett skyddat boende ska ges av personal som i en och samma person besitter både empati, relevant utbildning, arbetslivserfarenhet samt kunskap om att möta människor i kris. Stödsamtalen ska anpassas efter den våldsutsattas behov och kunna ske både spontant och schemalagt. Personalen ska arbeta utifrån evidensbaserade metoder vilket betyder att personalen ska arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap om hur stödsamtal ska vara utformade.
Numera krävs tillstånd för att bedriva skyddat boende. Det är dock på inget sätt ett vattentätt skydd mot oseriösa aktörer, vilka de nu är, utan det krävs att beställaren fortsätter att kvalitetssäkra på egen hand. Rekommendationen är regelbundna uppföljningar på boendet med många nyfikna och enträgna frågor. Personaltätheten kan se fantastisk ut på ett dokument men vara något helt annat i verkligheten. Du som enskild socialsekreterare har en enorm möjlighet att göra skillnad för våldsutsatta. Använd den. Ingen tillståndsplikt i världen kan mäta sig med en engagerad och kunnig socialsekreterare med relevant kravspecifikation.
Att erbjuda kvalitet kostar
Det finns för övrigt ett otaligt antal andra kriterier som vi anser att en seriös aktör som bedriver skyddat boende av god kvalitet ska leva upp till. Att erbjuda kvalitet är dock något som kostar och när besparingar står högst upp på kommunernas dagordning frestar det att som tjänsteman välja något annat.
Vi riskerar att vara naiva om vi tror att tillståndsplikten enkom kommer att lösa problemen med kvalitet i skyddat boende och att tillförsäkra våldsutsatta deras trygghet under skyddsplacering. Om vi nöjer oss där och fortsätter att inte vilja betala för kvalitet riskerar vi att nattmackan hos restaurangvagnen med deras tillhörande ”stödsamtal” bättre tillgodoser behovet hos våldsutsatta än insatsen skyddat boende.
Stiftelsen ISB genom Sol Lindhöjd
Läs mer om Stiftelsen ISB (Insats Skyddat Boende) på stiftelsenisb.se.
