LEDARE: Vad är det man inte pratar om i gängvåldsdebatten? Jo, det är behandling. Man pratar om visitationszoner, ungdomsfängelser och utvisningar. Att vi måste hindra unga från att rekryteras. Vi pratar inte så mycket om vilka unga som är mottagliga för rekryteringen och varför.
Vi har identifierat att gängkriminaliteten ökade kraftigt efter den stora flyktingvågen år 2015-2016 och att gängkriminaliteten fick störst fäste i socioekonomiskt utsatta områden. Men vi pratar inte om varför. Att det är trauma, upplevelser av krig och flykt, som har gjort att dessa vilsna och trasiga unga människor har hittat en tillhörighet i gängen.
Om de ensamkommande flyktingbarnen hade kommit till familjehem runt om i landet. Om barnen och familjerna hade fått traumabehandling för att bearbeta sina upplevelser och förbereda sig på ett nytt liv i ett tryggt land. Hade det sett annorlunda ut då?
Man skulle behöva fokusera på traumat
Psykologen och psykoterapeuten Stefan Sandström tycker att vi borde arbeta med anknytningen i alla fall som gäller kriminalitet, beroende och asocialitet. Han anser att det borde vara ett vansinnigt sug efter detta. Jag vill passa på att lyfta det lite extra och att man behöver fokusera på traumat som ligger bakom, något som Stefan också lyfter fram.
Forskning visar att det finns stora risker med att sätta ungdomar med kriminell bakgrund tillsammans. Regeringen utreder nu hur förbättringar av vården vid HVB ska kunna göras. Det behövs en mer individanpassad vård och ökad kunskap.
Jag kanske är naiv, men min första känsla när någon ungdom har ställt till det för sig är att denne först och främst skulle behöva en kram. De hamnar inte snett med flit. Det är något trasigt i botten eller så kan det vara ungdomligt, omoget beteende som gör att den där första händelsen inträffar. Om man inte då får en kram eller någon som bryr sig, vad spelar det då för roll om man gör något ännu värre?
Det är anknytningen som är bristande
Det är alltså anknytningen, relationer, som är bristande när en människa mår dåligt. Det kan vara dysfunktionella uppväxtförhållanden, mobbning eller andra trauman som gör att man utvecklar missbruk, kriminellt beteende eller självskadebeteende.
Det är också anknytningen som man behöver laga, enligt Stefan Sandström. Vi måste se till att skapa goda relationer för att nå fram till dessa ungdomar. Det kan vara att bara finnas där, att stå kvar trots ett beteende som inte är önskvärt.
Jag vet att det finns många HVB som gör rätt saker och bidrar till att ungdomarna får en ny chans.
Jag besökte Spiragården i Alfta som har sociala tjänstehundar i verksamheten. Det är ett fantastiskt komplement som gör det lättare att orka med och skapa relationer. Djur är ibland bättre än oss människor på att motivera och trösta.
Djur ställer inga krav på hur du är. De har också en naturlig förmåga att känna av våra känslor. Och de är fantastiska på att ge en kram.
