”Det saknas platser i skyddat boende för klienter med särskilda behov”. Jennie Larsson Abnersson, VD och ägare på HavHem Skyddat boende AB, har skrivit den senaste gästkrönikan.
GÄSTKRÖNIKA: NPF, neuropsykiatrisk funktionsvariation, har lavinartat ökat de senaste tio åren. Vanligast är adhd, autism, dyslexi, dyskalkyli och touretts syndrom. Det saknas idag resurser samtidigt som det råder stor kunskapsbrist, inte minst i skolvärlden.
Inom Kriminalvården uppskattas att över 25 procent av de intagna idag har en adhd-problematik. Vidare medger de att det saknas strategier och kunskap för att möta denna målgrupp. Högst upp på önskelistan är kunskap om förhållningsätt och pedagogiskt stöd.
Även inom skyddat boende har denna klientgrupp ökat markant och ofta i kombination med samsjuklighet. I en kartläggning som Länsstyrelsen har gjort framgår att det saknas platser i skyddat boende för klienter med särskilda behov.
Av ovannämnda anledning är behovet av kompetens inom området av stor vikt och avgörande för att klienter på ska få det stöd och den hjälp de behöver för att lyckas med sin nya skyddade vardag.
För att verksamheten ska lyckas med uppgiften krävs kunskap och erfarenhet för att få en samlad bild av individen och dennes förutsättningar. Man måste kunna arbeta transdiagnostiskt dvs arbeta med alla bitar som försvårar för individen att lyckas med sitt mål.
Här följer ett exempel: En kriminell individ söker sig socialtjänsten efter att ha blivit utsatt för hot och våld. Personen i fråga har adhd samt ett riskbruk. Vad är orsaken till att individen hamnat i kriminalitet? Är det riskbruket? Eller är det adhd:n? Om man inte tar reda på orsaken till problemet kommer man inte lyckas med målet att skydda personen och hjälpa denne ut ur kriminaliteten. Man måste arbeta holistiskt och tillsammans med individen utforska orsaken till problemet för att eliminera efterföljande ”symtom”.
Ett nationellt kunskapsstöd gällande individer med NPF-diagnoser saknas dessvärre idag. Socialtjänsten vill dock som en åtgärd införa nationella riktlinjer för att vård och omsorg gällande personer med dessa funktionsvariationer ska förbättras. Riktlinjerna ska fokusera på att främja hälsa, arbeta med förebyggande förhållningssätt samt öka kunskapen om samsjuklighet. Det är därför en prioritet att regeringen satsar på att öka kompetensen, stödet och informationen om NPF-diagnoser, både i kommunerna och på skyddade boenden.
Socialdepartementets lagrådsremiss om förstärkt stöd till vuxna och barn som befinner sig på skyddat boende samt Socialstyrelsens förslag om nationella riktlinjer för individer med NPF är positivt och ett steg i rätt riktning när det gäller att öka kvaliteten på de verksamheter som driver skyddat boende idag. Samtidigt ställer förslagen höga krav på placerande myndighet att ha motsvarande kunskap för att hitta rätt boende utifrån individens förutsättningar och behov. Den/de placerades behov kommer att i hög grad styra på vilket boende individen sedermera placeras.
Med anledning av ovanstående är det av stor vikt att verksamheter i branschen nischar sig samt skaffar sig kunskap om NPF och samsjuklighet. Detta för att möta de ökade kraven som kommer att ställas på skyddade boenden.
Är man duktig och har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, ska man inrikta sin verksamhet på det. Ligger kunskapen och kompetensen inom trafficking eller kriminalitet är det inom det området fokus ska ligga.
Viktigt att inte glömma bort är att NPF kan vara en del av problematiken oavsett inriktning. De boenden som redan nu har en plan och nischat sig kommer att ha ett försprång när lagrådsremissen träder i kraft.
Jennie Larsson Abnersson,
