En ny studie vid Blekinge Tekniska Högskola och Karolinska Institutet på uppdrag av Socialstyrelsen visar att magnetkameraundersökning är en användbar metod för att bedöma ålder på pojkar, för flickor är osäkerheten större.
Bedömningen av om någon är barn eller vuxen blir också svårare ju närmare artonårs gränsen personen är.
Bakgrunden till studien är att Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att fördjupa kunskapen om magnetkamera som metod för medicinsk åldersbedömning av 18-årsgränsen. Syftet med studien har varit att undersöka hur bra magnetkamera är på att avbilda benmognad, det vill säga omvandling av brosk till skelett, och hur benmognaden i sin tur korrelerar med åldern i folkbokföringen.
– Det finns i dag ingen medicinsk metod som med hundraprocentig säkerhet kan fastställa en persons ålder. Men den nya studien bekräftar att magnetkameraundersökning är en användbar metod för åldersbedömning, framför allt för pojkar. Den som ska använda metoden måste ta hänsyn till att målgruppen i studien kan skilja sig från en tänkt användarmålgrupp, säger Lars-Torsten Larsson, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Högskolorna har studerat benmognaden på två sätt. I en huvudstudie har fem olika tillväxtzoner i knäleden, handleden och fotleden på 938 personer 14–21 år undersökts, med en bildteknik som avbildar brosk. I en tilläggsstudie, med 400 av de 938 deltagarna, har enbart den övre delen av knäleden undersökts med en bildteknik som avbildar bland annat skelett – en av de två metoder som Rättsmedicinalverket, RMV, använder. RMV:s tandröntgenmetod har inte ingått.
– En kombination av övre delen av knäleden och handleden visar på en relativt hög tillförlitlighet för pojkar under 18 år. För enbart knäleden är tillförlitligheten också hög. När det gäller fotleden har vi funnit att den inte ökar tillförlitligheten i bedömningen, säger Johan Sanmartin Berglund, professor vid Blekinge Tekniska Högskola.
För flickor under 18 år är tillförlitligheten betydligt lägre än för pojkar. Det förklaras av att benmognaden sker tidigare hos flickor än hos pojkar. Å andra sidan är tillförlitligheten i bedömningen högre för kvinnor än för män 18 år eller äldre.
– Studien bekräftar att säkerheten varierar efter åldersgrupp. Bedömningen av om någon är barn eller vuxen blir svårare ju närmare 18-årsgränsen man kommer, säger Johan Sanmartin Berglund.
Studien har även undersökt hur ett antal bakgrundsfaktorer påverkar benmognaden. Resultaten tyder inte på att föräldrarnas födelseland spelar roll för tillförlitligheten. Inte heller socioekonomi, fysisk aktivitet, självskattad pubertet eller BMI tycks bidra till förbättrad tillförlitlighet.
– Det stora antalet deltagare har valts ut från befolkningsregistret via ett urval där kön, ålder och föräldrars födelseland, inom eller utom Sverige, skulle vara lika fördelat. De som velat vara med har själva fyllt i ett frågeformulär om sin hälsa, fysiska aktivitet och pubertetsmognad, säger Olle Söder, professor vid Karolinska Institutet.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';