Gängkriminaliteten diskuterades flitigt i Almedalen där Civilsamhällesarenan bjöd på en intressant debatt mellan politiker, kyrkan och civilsamhället.
Gängkriminaliteten diskuterades flitigt i Almedalen där Civilsamhällesarenan bjöd på en intressant debatt mellan politiker, kyrkan och civilsamhället.
ALMEDALEN: Senast i torsdags den 29 juni presenterade regeringen ett beslut om att analysera hur man ska kunna använda tvångsmedel mot barn under 15 år som begår grova brott och möjliggöra kvarhållande av fler brottsmisstänkta barn och under längre tid.
I fredags höll Fremia ett seminarium i Almedalen med rubriken ”Kriminella gäng ska knäckas, nyrekryteringen stoppas, det krävs mer förebyggande insatser”. För samtidigt som skjutningarna fortsätter och de repressiva åtgärderna skärps så höjs också rösterna för det förebyggande arbetet.
– Det handlar på ett ideologiskt plan om människosyn och människovärde. Men mer konkret blir det även en fråga om vad som fungerar och vad som behövs för att skapa ett tryggt samhälle för alla, säger Patrik Schröder, samordnare för civilsamhällesfrågor på Fremia.
Inledningsvis talade ärkebiskop Martin Modéus:
– Vi har fått ett oreflekterat hårt språk i de här frågorna. Det verkar nästan som att hårda tag är viktigare än effektiva tag och det är olyckligt för det riskerar att vi släpper kontakten med det evidensbaserade. Det riskerar att slå mot viktiga samhälleliga värden snarare än mot kriminella gäng, säger han och fortsätter:
– Vi får inte tala på ett sätt som brutaliserar samhället. Om vi vill se ett lågmält samhälle där vi sträcker ut handen till varandra och hjälps åt och stödjer varandra, då måste också arbetet för det präglas av den tonen. Vi behöver alltså fasthet, men inte förminskande tal om människor oavsett vem det är.
Kopplingen till migration är en grov förenkling
Ärkebiskopen var också kritisk till hur politikerna talar om en koppling mellan migration och grov brottslighet, något som saknar evidens och blir en grov förenkling av problemet, menar han.
– Det talas också mycket om att de som begår brott ska lämna landet. Att upprepa det bidrar inte till något gott och det här tror jag bottnar i bristen på respekt för brottslingens mänsklighet. Vi behöver lyfta fram ansvaret och mänsklig värdighet, säger Martin Modéus.
Brottslingen har ett ansvar och en värdighet att dömas och sona sitt brott. Straffet ska bidra till att brottslingen ska lämna den kriminella banan, inte komma ut med ett ännu större agg mot samhället. Martin Modéus tycker att man lägger för stort fokus på brottsoffret, men det handlar om brottslingens värdighet, brottsoffrets värdighet och kommande brottsoffers värdighet, menar han.
Johan Oljeqvist, vd på Fryshuset var också en av talarna:
– Just nu så har våra politiker målat upp en bild av att det är repressiva åtgärder som behövs. Att vi har jobbat med främjande och förebyggande åtgärder under lång tid, men att det inte har lyckats så därför behöver vi nu ta i med hårdhandskarna. Den bilden är ganska felaktig, för om vi tittar på de 15-åringar som nu begår brott så har de i hela sitt liv växt upp i ett samhälle där vi systematiskt har skurit ned på skolans resurser. Varje år har resurserna minskat och det är likadant inom socialtjänsten och civilsamhällets främjande och förebyggande arbete. Den här bilden stämmer alltså inte. Det är faktiskt precis tvärt om, säger Johan Oljeqvist.
Pengarna saknas för de åtgärder som fungerar
Han tycker att det räcker med utredningar och analyser kring hur läget ser ut och vad som bör göras.
– Vi vet ganska mycket om vad som behövs. Vi vet att de flesta av de här barnen ser vi tidigt, men det ekonomiska som behövs för att sätta in de resurser som vi vet fungerar, de pengarna finns inte.
Att bygga ut fångvården är han också kritisk till.
– Utöver att det strider mot barnkonventionen och all forskning om hur man ska stävja den här typen av kriminalitet så är det att ta pengar från det som ger effekt och lägga på det som inte ger effekt. Vi vet väldigt mycket om vad som funkar och vad man behöver göra. Det vi behöver prata om är att faktiskt lyfta resurser till det förebyggande arbetet. Sedan pratar man ingenting om det främjande arbetet, det är det vi på Fryshuset jobbar mest med, att se till att unga har hopp och framtidstro så att de inte ens får en tanke på att kriminalitet skulle vara ett alternativ, avslutar Johan Oljeqvist.
Anna Dorrian Werner, påverkansansvarig och barnrättsjurist på Bris var också oroad över det stora fokuset på hårdare tag och repressiva åtgärder.
– Vi måste sätta barnet och barnkonventionen i mitten här och göra barnkonsekvensanalyser. Artikel 6 i Barnkonventionen handlar om barns rätt till liv och utveckling. Vi ser hur barn är rädda för sina liv och att de är begränsade i sin vardag. Det finns också barn som redan tror att visitationszoner finns för att de blir stoppade varje dag där de bor.
