Reportage

De stöttar kvinnor i utsatthet

Några av medlemmarna. Stående från vänster: Johanna Lindén

#Utanskyddsnät startade hösten 2017 som ett upprop under Metoo och den ideella föreningen bildades året efter. Syftet är att lyfta och stötta de kvinnor som lever utanför skyddsnäten, ofta med fara för sina liv.

#Utanskyddsnät startade hösten 2017 som ett upprop under Metoo och den ideella föreningen bildades året efter. Syftet är att lyfta och stötta de kvinnor som lever utanför skyddsnäten, ofta med fara för sina liv. Varje lördag står medlemmar, som själva levt i utsatthet, på Medborgarplatsen i Stockholm för att dela ut matpaket och fika och berätta om föreningen som på kort tid etablerat sig som en viktig aktör för både myndigheter, politiker och tusentals kvinnor runt om i landet.

–  Vi finns för våra medsystrar just där de befinner sig i livet, säger Anne Ryen som är ordförande.När den massiva #MeToo-vågen svepte över världen och Sverige var det många kvinnor som kände sig dubbelt exkluderade. De kvinnor som lever i missbruk, psykisk sjukdom och våldsutsatthet. Kvinnor som inte har en yrkesetikett att sätta efter en hashtag och kroka arm med kollegorna.

– Det handlar om tusentals kvinnor som lever långt bortom skyddsnäten. Kvinnor som är gömda eller på flykt, kvinnor som inte har en säng att sova i, de tandlösa man får lov att slå på, så att säga, berättar Anne Ryen.

Anne berättar om hur #utanskyddsnät startade. Lotten Sunna, en av grundarna till Feministiskt Initiativ (FI) och eldsjälen Birgitta Jonhsson, slog ihop sina kloka huvuden och startade en Facebookgrupp. Deras upprop blev snabbt viralt med 10 miljoner visningar. Själva föreningen, med stadgar och en styrelse, bildades under hösten 2018, med syftet att arbeta med uppsökande verksamhet av dessa utsatta kvinnor som är svåra att nå. Men även att arbeta kunskapshöjande, kamratstödjande och opinionsbildande.

– Vi är en seriös och betydelsefull aktör tack vare att vi organiserat oss och är med i en demokratisk process. Vår kunskap efterfrågas ofta av regeringen och myndigheter, som socialstyrelsen, i olika syften som till exempel samsjuklighet, berättar Anne.

Medlemsavgiften är 10-300 kronor per år, för att ingen på grund av ekonomin ska ställas utanför. Ett krav är också att man själv ingår i den målgruppen som #utanskyddsnät vänder sig till; flickor, kvinnor, transpersoner med erfarenhet av droger, sex mot ersättning, hemlöshet, psykisk ohälsa och/eller kriminalitet. Däremot krävs inte drogfrihet.

– Det är så många som ställer nykterhet och drogfrihet som ett krav, innan man får ett bra mottagande och den hjälp man behöver. Vi kräver inte prestationen från den utsatta kvinnan. Vi har vunnit stort gehör. Vi har just nu över 300 betalande medlemmar och 600 medlemmar på Facebook. Vi har även på vår sida något vi kallar för ”Trygga rum”, där medlemmar kan skriva sin egen berättelse. Där finns också fastnålade inlägg med kontaktuppgifter till diakon och psykolog, kvinnor som ställer upp gratis för rådgivning, berättar Anne som själv går in på sitt sjuttonde drogfria år, efter en lång period av amfetaminmissbruk.

Hemlösa har förtur

Fyra gånger per år anordnas medlemshelger. Då får ett tjugotal kvinnor till en kursgård eller ett hotell, för att jobba med olika teman knutna till föreningsarbetet, umgås, samtala och äta gott. De som har förtur i ansökningsprocessen för att få åka är de hemlösa.

– För många är det här den enda gången de får sova i en riktig och renbäddad säng. Vi är alla lika när vi möts, men sen på söndagen när många åker hem så återvänder vissa kvinnor tillbaka till hemlöshet. Och många kvinnor som lever under hot och på flykt får landa en stund för välbehövlig vila, gemenskap och trygghet. Kvinnor som för en gångs skull får en röst, säger Anne.

Matpaketen och kaffet är klart och de packas i en vagn. Kvinnorna tar på sig sina rosa västar med loggan #utanskyddsnät. Sedan går vi till Medborgarplatsen och ställer upp ett bord och en orange vimpel som svajar i den kalla vårvintervinden. Det dröjer inte länge förrän de första kvinnorna anländer. Glada tillrop, kramar och skratt bryter ut. Kära återseenden. Vissa kommer varje lördag, andra mer sällan. En kvinna kommer fram och säger att hon inte vill synas på bild, eftersom hon lever under hot.

– Ibland är det många som sluter upp, idag verkar det vara lugnare. Här står vi varje lördag mellan klockan ett och två, året runt. I Göteborg står de på Järntorget och i Malmö på Värnhemstorget.

De delar även ut hygienartiklar och kläder. Under vintern delade de ut jackor, halsdukar och vinterkängor, allt från olika sponsorer.

– Vad vi delar ut beror på säsong. En period hade vi projektet ”Omsorgsväskan” och delade ut 500 ryggsäckar med bland annat hygienartiklar, kläder och presentkort på mat. Under julen delade vi ut kassar med julmat; förrätt, varmrätt och efterrätt.

Varje år ansöker de om pengar från socialstyrelsen och jämställdhetsmyndigheten, som sedan ska återrapporterats, alltså att skriva en tydlig rapport om vad pengarna används för. Men de får även gåvor och donationer och ska i framtiden satsa mer på att söka medel från olika fonder.

Anne berättar att #utanskyddsnät har vuxit snabbt och har ett gott rykte, inte bara inom socialstyrelsen och jämställdhetsmyndigheten, utan ute i verkligheten som härbärgen, behandlingshem och avgiftningskliniker.– Även väktare och poliser välkomnar vår verksamhet. Polisen har till exempel, med vår hjälp, utbildningar för att stärka kompetensen om att bemöta kvinnor i utsatthet. Då kan vi hjälpa till med kunskap om till exempel hur vi vill bli bemötta i olika situationer, berättar Anne.

Bidra till förändring

Förutom medlemshelger har de även något de kallar PIKO (politik, ide, kommunikation och opinion) som är ett slags tankesmedja där de har möten där de diskuterar förfrågningar, utredningar och remissvar. Men även för samla ihop gemensamma erfarenheter som kan bidra till förändring politiskt.

Den 1 december 2022, visades deras en timme långa informationsfilm, som de spelade in året innan. Filmen ger ingående information om deras verksamhet och hur det är att leva med psykisk ohälsa, kriminalitet och hemlöshet. Filmen innehåller material från det dagliga arbetet, men också rekonstruktioner filmade med skådespelare.

– Vi bjöd in till tre filmvisningar i Stockholm; en för professionella, som politiker, journalister och elever från Socionomprogrammet och läkarstudenter. En visning var för medlemmar och en för allmänheten.

Framöver ska de bland annat anställa en person som ska starta upp ett utbildningsprojekt för att utbilda kvinnor att agera som ombud.

– När man gått den utbildningen ska man som ombud kunna följa med en kvinna på till exempel SIP-möten med Socialtjänsten, polisförhör och rättegångar. Som ett viktigt stöd, säger Anne.

Hon berättar att det är viktigt för dem att förhålla sig ”osentimentala” i mötet med utsatta kvinnor.

– Vi välkomnar alla in i gemenskapen och är varma och fina mot varandra, men vi klappar inte någon på huvudet och tycker synd om dem, för det är inte konstruktivt. För oss är det viktigt att inkludera, ge de här kvinnorna en medsyster att lita på.

#utanskyddsnät

En ideell förening för kvinnor, flickor och transpersoner med erfarenhet av droger, sex mot ersättning och/eller kriminalitet. Varje lördag klockan 13-14 delar de ut mackor och kaffe på Medborgarplatsen (Stockholm), Järntorget (Göteborg) och Malmö (Värnhemstorget) till sina systrar i utsatthet.
www.utanskyddsnat.nu Anne Haavisto