NPF

NPF kan få stora konsekvenser

Anki Sandberg

Kunskap gör skillnad. Om du förstår att en person med adhd, autism eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har en begränsning och inte medvetet ställer till det, så kan du bemöta personen bättre. Den 2 februari höll Skyddsvärnet ett webinarium om NPF och bemötande.

Under webinariet ”NPF – Bemötande” berättade Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention om NPF. Intresseorganisationen samlar personer med en neuropsykiatrisk diagnos, anhöriga, yrkesverksamma och andra intresserade.– Vi måste nå ut bredare med information om NPF, eftersom det är en sådan vanlig funktionsnedsättning. Cirka 5 procent av Sveriges befolkning har adhd, 1 procent har autism, 1 procent har tourettes och cirka 1 procent har grav språkstörning. Det är en halv miljon människor, så alla känner vi några med NPF.

Det är något fler som har diagnoserna i yngre åldersgrupper. Det som är gemensamt för NPF är att det brukar visa sig tidigt och det är viktigt med tidiga insatser.

– Liten hjälp kan göra stor skillnad. Det är vanligt att personer med NPF drabbas av sömnproblem, utåtagerande beteende, depression, ångest, ätstörning och självskadebeteende. Just självskadebeteende och även självmordstankar kan komma tidigt hos den här gruppen, säger Anki Sandberg.

Ärftligheten är stor, så det finns en stor risk att flera i samma familj har NPF.

– Vi vet att socioekonomisk bakgrund har betydelse. Har man gått ut skolan med bristfälliga betyg är det svårare att fortsätta studera och få ett välbetalt jobb. I familjer med god ekonomi finns också större resurser; man är ofta två föräldrar som kan hjälpas åt, man har ofta bil, trädgård, hund och liknande som skapar bra stöd.

Bara 40 procent har arbete

Bara 40 procent av männen och 36 procent av kvinnorna hade ett arbete år 2019 enligt Socialstyrelsens rapport ”Konsekvenser för vuxna med diagnosen ADHD”.

– Det är bedrövligt! De här människorna får ofta kämpa i motvind genom hela livet. De kan inte välja att bete sig annorlunda. Det är omgivningen som måste förstå och acceptera att de inte fungerar riktigt som andra. Att inte komma försent, glömma bort saker eller att prioritera vissa arbetsuppgifter är något som de behöver stöd och hjälp med.

Anki Sandberg drar paralleller till bondesamhället och industrisamhället där omgivningens krav såg helt annorlunda ut. Nu ska man fungera i team och samtidigt kunna arbeta strukturerat och självständigt. Då syns det tydligare när någon sticker ut från normen.

– Autism kallas ibland för nördsyndromet. En del som har diagnosen har lätt att grotta ned sig i ett specialintresse och passar bra inom it, forskning, kriminalteknik och liknande yrken. Det gäller som chef att kunna ta tillvara allas kunskaper.

Reflexmässiga rörelser

Just att få ut information om NPF är ett sätt att visa hur olika vi kan vara som människor. De som har touretts får till exempel tics. Det är reflexmässiga rörelser som blinkningar, ryckningar och grimaser.

– När personen blir trött brukar det bli värre. Det är bra för omgivningen att veta, för det kan vara bra att ta extra pauser på eftermiddagen. De brukar också kunna lära sig att förflytta sina tics. Vår receptionist har touretts och hon kan få tics i benen så att det inte ska synas.

Är man impulsiv och lätt blir uttråkad kan det förstås bli svårigheter på arbetsmarknaden. Det är också vanligt att bli utbränd när man lätt arbetar för mycket med det som är kul och har svårt att prioritera.

– Det är viktigt att få en diagnos. Det hjälper till att förstå mer om orsaken till sina svårigheter och hur de påverkar en. Det leder också till att problemen tas på allvar och öppna dörrar för rätt hjälp, stöd och behandling, avslutar Anki Sandberg.