Larm om för hög stressnivå inom välfärden

En tredjedel av de som arbetar inom kvinnodominerade yrken inom välfärden befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom. Hjärnfonden vill sätta stopp för den ohållbara stressen.
Hjärnfonden presenterar Stresslarmet med 20 nya reformförslag för ett hållbart arbetsliv.

En tredjedel av de som arbetar inom kvinnodominerade yrken inom välfärden befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom. Hjärnfonden vill sätta stopp för den ohållbara stressen.

En tredjedel av de som arbetar inom kvinnodominerade yrken inom välfärden befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom. Det visar en ny Kantar Sifo undersökning på uppdrag av Hjärnfonden. De vill sätta stopp för den ohållbara stressen genom 20 nya reformförslag.

– Stressrelaterad psykisk ohälsa är en ojämställd och onödig hjärnsjukdom som går att förebygga. År efter år är det samma yrkesgrupper som drabbas hårdast. Det är anställda inom vård, skola och omsorg. Pandemin har dessutom gjort en allvarlig situation ännu värre. Vi kan inte låta det här fortsätta. Det behövs ett tydligare ledarskap, kraftsamling och nya politiska beslut så att färre drabbas, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Stresslarmet som Hjärnfonden presenterar innehåller reformförslag som kan åstadkomma förändring på nationell, regional och kommunal nivå liksom på enskilda arbetsplatser. Förslagen är baserade på samlad kunskap, insikter och erfarenheter från drabbade, forskare och arbetsmarknadsexperter. Bland de 20 reformförslagen som Hjärnfonden kommer att presentera i veckan för beslutsfattare och experter finns det bland annat krav på följande:

1. Inför en nationell haverikommission mot ohälsosam stress som gör grundliga genomlysningar av några av de mest utsatta yrkesgrupperna årligen och tar fram åtgärdsförslag. 

2. Straffbara arbetsförhållanden. Ingen har ännu dömts till följd av kronisk arbetsrelaterad stress. Det behövs en översyn av reglerna kring arbetsmiljöbrott. 
3. Jämställd arbetsmiljö. Vi föreslår könsbaserade arbetsmiljöundersökningar med fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att minska arbetsmiljöskillnader på större arbetsplatser. 
– Nu behövs ett helhetsgrepp för ett hälsosamt arbetsliv, så att många färre drabbas av ohälsosam stress och samtidigt har energi över när arbetsdagen är slut, säger Anna Hemlin.

46 procent upplever mer stress under pandemin

Sifo-undersökningen visar att nästan hälften av alla inom vård, omsorg och skola, 46 procent, upplever mer stress idag jämfört med innan pandemin bröt ut. 68 procent anger att det beror på för hög arbetsbelastning och 29 procent säger att det är för höga krav samt brist på kontroll i arbetet. 

21 procent säger att det är brist på stöd från chefer och arbetskollegor och 15 procent uppger att det saknas tid för återhämtning. En tredjedel av de tillfrågade inom vård, skola och omsorg upplever dessutom att de inte har ork över för att göra andra saker efter sin arbetstid. 

Unga inom omsorgen mest stressade

3 av 10 har en sådan hög stressnivå att de befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom. Speciellt tydligt är det bland yngre kvinnor i åldern 18-34 år som jobbar inom omsorg. De känner sig mest stressade. 
Delar av undersökningen är baserad på frågor från KEDS (Karolinska Exhaustion Disorder Scalestresstest), som är framtaget av forskare vid Karolinska Institutet.

Hjärnfondens 20 reformförslag vänder sig till beslutsfattare. De handlar om ansvar och ledarskap, åtgärder i arbetslivet, vård och rehabilitering samt prevention. Reformförslagen kommer att presenteras på ett webinarium för inbjudna beslutsfattare med koppling till arbetsmiljöfrågor.
https://www.hjarnfonden.se/stresslarmet/

Fakta om undersökningen
Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 1–5 februari 2021. Totalt intervjuades 1163 personer, 904 kvinnor och 259 män. Det omfattade personer i åldern 18-65 år inom yrkesområdena skola/utbildning/forskning, sjukvård/hälsa, omsorg/sociala tjänster. 

Related posts