Barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga som ofta är 15–20 år. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på mindre än en dag. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
– Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken, säger Katharina Tollin, projektledare, Brå.
Brå:s rapport ”Barn och unga i kriminella nätverk – En studie av inträde, brott, villkor och utträde” visar att det framförallt är barn som rekryterar andra barn till kriminella nätverk.
Nyrekryteringen är en del av affärsmodellen
Intervjupersonerna uppger att det typiskt sett är en pojke i övre tonåren (15–20 år) som involverar ett något yngre barn (i åldern 12–15 år). Inflödet av barn och unga drivs fram inom narkotikadistributionskedjor, där en kontinuerlig nyrekrytering är en del av affärsmodellen.
Enligt rapporten är en förutsättning för att de något äldre tonåringarna ska kunna ”göra karriär” inom nätverken att de rekryterar yngre barn som springpojkar. Genom att knyta till sig två till fem så kallade ”egna yngre” kan de få avsättning för större narkotikapartier och därmed tjäna mer pengar. Det innebär att de flesta som återfinns i nätverkens lägre skikt ägnar sig åt rekrytering.
De nyrekryterade barnen används i första hand för att förvara, transportera och sälja narkotika. Att just barn utnyttjas beror på att de är billigare än annan arbetskraft, kan utföra sysslor med störst risk för upptäckt och bidrar till nätverkets tillväxt och förankring i området.
Utträde kan vara möjligt vid vissa tidsfönster
Utträden från nätverken är hårt reglerade. Därför är det viktigt att samhället agerar vid specifika tidsfönster då det kan vara möjligt motivera ett barn eller en ungdom att hoppa av. Ett sådant tidsfönster kan exempelvis vara när personer i nätverkens ledande positioner hamnar i häkte eller fängelse och därmed inte kan övervaka barnet på samma sätt som tidigare.
Rapporten visar både att barns och ungas delaktighet i kriminella nätverk är en utmaning för rättsväsendets arbete mot organiserad brottslighet, och att barns utsatthet inom de kriminella nätverken är ett betydande
samhällsproblem. Det innebär att frågan berör många olika aktörer och
ansvarsområden på nationell, regional och lokal nivå.
Brå presenterar slutsatser och bedömning i rapporten som handlar om
kommuners och myndigheters möjligheter att: 1) reducera kriminella
nätverks kapacitet, och 2) minska barns utsatthet. Brå bedömer bland annat att avhopparinsatser för barn och unga bör erbjudas i högre
utsträckning än idag
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';