JURISTKRÖNIKA: Den senaste tiden har det rapporterats om flera fall där kvinnor blivit dödade och där män i deras närhet är misstänkta för mord. Det är djupt tragiskt och frustrerande att våldet mot kvinnor fortgår. Som även jämställdhetsminister Paulina Brandberg uttryckt det tycks frågan om mäns våld mot kvinnor hamnat i skymundan på grund av gängkriget.
Från lagstiftarens sida sker dock för närvarande en rad insatser för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Här kan nämnas riksdagens beslut den 15 februari 2024 om att godkänna propositionen om stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddade boenden. Detta innebär bland annat att skyddat boende numera är en placeringsform som omfattas av tillståndsplikt och kvalitetskrav samt att rättigheterna för medföljande barn stärks.
Samtidigt finns en oro att de nya bestämmelserna kan leda till ökad administration och utgifter vilket Olga Persson, förbundsordförande i Unizon, uttryckte i tidigare nummer av tidningen Omtanke (4 mars 2024):
”Det här innebär ännu högre kostnader för kommunerna och mer administration. Det är en jättestor utmaning för kommunerna och kan innebära att ännu fler kvinnor inte kan beviljas placering. Att barn ska få en egen placering kan göra att man tycker att placeringen blir för dyr när det kommer en kvinna med tre barn.”
I samband med införandet av tillståndsplikten införs också en avgift på 30 000 kronor för en ansökan om att yrkesmässigt få bedriva skyddat boende. I förarbetena konstateras att placeringen till ett skyddat boende ytterst är socialtjänstens ansvar men att det kan vara svårt för den kommun som köper plats att på förhand fullt ut säkerställa kvaliteten.
Möjliggör för IVO att göra kvalitetskontroller
Från lagstiftarens sida motiveras således tillståndsplikten av att det möjliggör för IVO att göra formella kontroller av verksamheten innan den startar. Detta bedöms som viktigt till följd av risken för våldsutsatta personer och medföljande barn vid en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet.
Kritik mot förslaget om tillståndsplikt framkommer i remissvaren till propositionen där bland annat Riksorganisationen för Sveriges kvinno- och tjejjourer (Roks) lyfter fram att en tillståndsplikt kommer att ”slå sönder” den ideella kvinnojoursrörelsen. I detta sammanhang kan nämnas att regeringen har beslutat om ett tillfälligt statsbidrag i syfte att stödja de ideella organisationer som driver skyddade boenden och som behöver stöd för att utveckla kvaliteten i verksamheten (förordningen [2022:291] om tillfälligt statsbidrag till ideella organisationer för kvalitetshöjande åtgärder på skyddade boenden). Härtill ökar också stödet till kommuner och regioner i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och länsstyrelserna ges ett tillskott med 18 miljoner kronor att fördela i utvecklingsmedel.
Det kan konstateras att tillståndsplikten och de krav som ställs i övrigt är en tydlig signal från lagstiftaren att tryggheten och säkerheten för de som befinner sig på ett skyddat boende ska öka. För att avsedd effekt ska nås krävs dock givetvis att de skyddade boendena ges ekonomiska förutsättningar att bedriva sin viktiga verksamhet samt att ideella krafter används på bästa sätt.
Lovisa Kronsporre
Jurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB
