JURISTKRÖNIKA: Den 1 april 2024 träder ett antal nya bestämmelser i kraft som berör skyddade boenden. Syftet med regeringens proposition ”Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende” (prop. 2023/24:31) som överlämnades till riksdagen den 26 oktober är att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.
I denna artikel följer en genomgång av några av de nya bestämmelserna och vad de kan förväntas få för innebörd för den som driver ett skyddat boende eller som arbetar inom socialtjänsten. Inledningsvis kan nämnas att det införs krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för den som yrkesmässigt driver ett skyddat boende i privat regi och att det för kommuner och regioner som driver skyddade boenden införs en anmälningsplikt till IVO. Härtill blir i den mån boendet utför socialtjänst reglerna i SoL om IVO:s tillsyn tillämpliga. För aktörer som sedan tidigare bedriver ett skyddat boende ska en tillståndsansökan göras senast den 1 augusti 2024 för att verksamheten ska kunna fortsätta driva verksamheten.
Skyddat boende blir en boendeinsats i SoL
I propositionen föreslås att skyddat boende tillkommer som en boendeinsats i SoL och att både barn och vuxna i behov av skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan ges rätt till insatsen. Till skillnad från hur det är idag kan alltså barnet bli föremål för insatsen istället för att vårdnadshavaren tar med sig barnet till boendet under eget ansvar. Regeringen konstaterar bland annat att det inte är tillräckligt att allt ansvar för barnet faller på den våldsutsatta vårdnadshavaren, som själv ofta befinner sig i kris (se prop. 2023/24:31 sidan 94).
Det är välkommet att barnrättsperspektivet lyfts särskilt då barn kan falla offer på flera sätt i hem där det förekommer hot och våld. Här kan nämnas en studie med 50 mammor och deras barn (53 pojkar och 33 flickor) på kvinnojourer i Göteborg 2001–2003 som visade att rädsla, aggressivitet och förhöjd spänningsnivå är vanliga symtom bland barn som bevittnat våld mellan föräldrar. Cirka 25 procent av dem bedömdes uppfylla samtliga kriterier för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD vid tiden för intervjun (Almqvist, K & Broberg, A. 2004, Barn som bevittnat våld mot mamma – en studie om kvinnor och barn som vistas på kvinnojourer i Göteborg). Vidare visar forskning på goda förutsättningar att med tidigast möjliga stöd- och behandlingsinsatser reducera de negativa effekterna av våld (WHO 2016, INSPIRE, Seven Strategies for Ending Violence Against Children).
Barnet får egen insats
Det bör nämnas att barn endast kan beviljas insatsen ifall barnet medföljer en vuxen vårdnadshavare som är i behov av skyddat boende och att utgångspunkten är att bägge vårdnadshavarna måste samtycka till insatsen. Våldsutsatta minderåriga personer som inte följer med en vårdnadshavare till skyddat boende ska istället vid behov tas emot inom ramen för befintliga placeringsformer för barn (se Prop 2023/24:31 sidan 98).
Det är enkelt att föreställa sig en situation där en av vårdnadshavarna inte ger sitt samtycke vilket kan få allvarliga konsekvenser om det föreligger en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller att barnets hälsa skadas. Det är därför positivt att regeringen föreslår att det införs bestämmelser som ger en möjlighet att bevilja insatsen även om en av vårdnadshavarna motsätter sig insatsen.
I de fall båda vårdnadshavarna samtycker beviljas barnet insatsen med stöd av socialtjänstlagen men när en vårdnadshavarna inte gör det ska förvaltningsrätten efter en ansökan av socialnämnden ta ställning till om insatsen ska beviljas. I en sådan ansökan ska inkluderas på vilket sätt information lämnats till barnet, barnets inställning till informationen, de omständigheter som motiverar placeringen i skyddat boende och en redogörelse för barnets förhållanden. Hänsyn tas dock till att behov av omedelbar insats kan vara påkallad i vissa fall. Det föreslås därför en möjlighet att bevilja insatsen omedelbart om det inte kan avvaktas på grund av risken för att barnets säkerhet äventyras eller att barnets hälsa skadas. Beslutet ska i dessa fall underställas förvaltningsrätten.
Barnets bästa är genomgående
En viktig utgångspunkt vid tillämpningen av den nya lagen är barnets bästa och barnrättsperspektivet är genomgående i flera delar av regeringens förslag. Bland annat föreslås en möjlighet till hälsoundersökning och ökad rätt till skolgång. Härtill tillkommer en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om att regionen ska ingå en överenskommelse med kommunen om samarbete i fråga om barn och unga som är placerade i ett skyddat boende. Genom att skyddade boenden kommer omfattas av IVO:s tillsyn säkerställs även att granskning sker av att krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter följs såsom mål avseende god kvalitet och god vård. Avseende skyddade boenden som inte tar emot personer på uppdrag av socialtjänsten kommer dessa dock inte omfattas av IVO:s tillsyn.
Jag har nu redogjort för ett antal av de bestämmelser som föreslås träda i kraft den 1 april 2024. Härtill föreslås ändringar i offentlighets- och sekretesslagen, krav på obligatorisk registerkontroll av personal som arbetar vid skyddade boenden och bestämmelser som rör bestämmanderätten över barnet under tiden barnet är placerat i ett skyddat boende.
Regeringens proposition känns angelägen och viktig och innehåller flera förslag för att ge barn och vuxna vid skyddade boenden en tryggare och bättre tillvaro. Inte minst är det påkallat att barn nu själva ska få sin sak individuellt prövad och att det kommer vila på socialnämnden att ansvara för att barn i skyddat boende är trygga, säkra och tillförsäkras insatser av god kvalitet.
Lovisa Kronsporre, jurist vid Institutet för Medicinsk Rätt AB
