I Nederländerna, Österrike, Tyskland och Belgien finns ett tillfälligt hemförbud som hindrar en våldsutövare från att vistas i hemmet under tio dagar. Det ger offer och barn möjlighet att bo kvar hemma, istället för att försöka fly undan våldsutövaren. Inge Jansen arbetar som socialsekreterare i Ljusdal sedan tre år och saknar lagen i hemlandet Nederländerna. Hon önskar att vi i Sverige också kunde arbeta på samma sätt.
Inge Jansen arbetade hos Polisen i Nederländerna i 20 år, varav de sista fem åren i ett team som bara fokuserade på brott i nära relationer. Där föddes en vilja att arbeta mer förebyggande med familjerna, så hon skolade om sig till socionom.
– I Nederländerna arbetar Polisen och socialtjänsten mycket tillsammans när det gäller våld i nära relation. År 2002 började regeringen prioritera att ta itu med våld i nära relationer. Det var för många offer och familjedraman. Socialtjänsten, Polisen, men även domare och åklagare fick mer kunskap om våld i nära relationer och dess konsekvenser. Straff är inte alltid lösningen. Dessutom förbättrades samarbetet mellan socialtjänsten, polisen och rättsväsendet. Polisen och socialtjänsten utvärderade ärenden för att se hur vi kunde förbättra samarbetet. Det är bra att ta en kritisk titt på sig själv, men också på varandra, och att bedöma vad vi gör för offrens och våldsutövarens bästa, säger Inge Jansen.
År 2009 kom lagen om tillfälligt hemförbud. Om det har skett eller finns en misstanke om en allvarlig våldsam situation så kan ett tillfälligt hemförbud utfärdas. Det kan vara efter en polisanmälan eller att socialtjänsten har utifrån sina uppgifter om återkommande eller grovt våld lämnat in en begäran om bedömning till Polisen. Då måste förövaren lämna bostaden i tio dagar, vilket också innebär ett kontaktförbud.
– Det här är en stor trygghet för offret och för barnen som kan bo kvar och leva sina liv som vanligt. Det ger också en viktig signal från samhället på systemnivå att våld är oacceptabelt. Lagen gör att våldet upphör omedelbart och att vi direkt kan utreda vad som har hänt och skriva en vård- och säkerhetsplan för de inblandade som både är akut och långsiktigt.
Inget hände med förövaren
När Inge Jansen började arbeta som socialsekreterare i Sverige kändes det jättekonstigt och frustrerande att ingenting hände med våldsutövaren. Oftast är det en man, och han kunde luta sig tillbaka och ha kvar sitt liv, medan kvinnan och barnen flydde därifrån.
– Om man har kunskap om våld i nära relationer så vet man hur våldscykeln ser ut. Efter våld så ångrar sig våldsutövaren och ber om förlåtelse, han är extra kärleksfull i en period och hon förlåter honom, sedan rullar vardagen på, det sker en upptrappning som mynnar ut i våld. Så håller det på. Vi vet också att om kvinnan gör en polisanmälan så är risken väldigt stor att hon drar tillbaka anmälan efter några dagar. Därför är lagen om tillfälligt hemförbud så bra, eftersom då får inte offer och våldsutövare ha kontakt. Hon får inte heller söka upp honom och kan därför inte påverkas lika mycket.
Inge Jansen ser många faror med det svenska förhållningssättet. Som att när kvinnan och barnen är på ett skyddat boende så har de inte med sig så mycket saker eller kläder. Barnen saknar sina leksaker, sitt hem och sina kompisar. Det gör också mamman mer benägen att förlåta mannen och flytta hem igen. Våldsutövaren kan också hota eller övertala offret att återvända hem och hon gör det av rädsla för konsekvenser eller för att hon hoppas att det ska bli bättre den här gången.
– I Nederländerna så får offret, barnen och förövaren en varsin kontaktperson hos socialtjänsten och man gör upp en SIP-plan för var och en med det stöd som behövs; det kan vara behandling för trauma, beroende eller vad som helst. Eftersom det är stor risk för utsatta barn att ta efter ett våldsamt beteende så är det viktigt att de får stöd, även våldsutövaren kan ha varit utsatt i sin barndom och kan behöva hjälp att bearbeta det. Polis och socialtjänst arbetar med ärendet tillsammans och gör en riskbedömning. Dag 8 tittar man hur situationen ser ut om det finns ett behov av att förlänga hemförbudet med 18 dagar ytterligare. Är situationen lugn så träffas alla tillsammans, även offret och förövaren, för att prata om situationen och komma fram till om de kan tänka sig att fortsätta tillsammans och vad de i så fall behöver för stöd. Vid heder och demenssjukdom fungerar det dock inte. Det här är en frivillig hjälp och det behöver också göras flera uppföljningar.
År 2015 fick Nederländerna en samlad myndighet, ”Trygga hem”, där alla anmälningar om våld i nära relationer kommer in och utreds. Det liknar vårt Barnahus men det är inte bara för barn. Varje region i landet har ”Trygga hem” där socialsekreterare och Polisen jobbar tillsammans med vårdcentralen.
– En forskningsrapport från 2020 var alla intervjuade från Polisen och socialtjänsten eniga om att lagen om tillfälligt hemförbud fungerar bra i Nederländerna. Polisens kunskapshöjning och samverkan, lagen om tillfälligt hemförbud och den nya myndigheten som tar emot alla anmälningarna är alla tre stora framgångsfaktorer i arbetet mot våld i nära relationer.
Föreläser om sina erfarenheter från Nederländerna
Inge Jansen är med i ett internationellt utbytesprogram där 30 länder samverkar inom socialt arbete; The council of international fellowship. Därigenom har hon fått möjlighet att föreläsa om sina erfarenheter från Nederländerna.
– Jag föreläste på Socialrättsdagen i våras som JP Infonet arrangerade. Socialministern Camilla Waltersson Grönvall deltog också och hon visade intresse för lagen om tillfälligt hemförbud.
Inge Jansen talar väldigt bra svenska för att bara ha bott i Sverige i tre år. Hon fick jobb direkt på Barn och familjeenheten i Ljusdals kommun.
– Vi hade varit i Sverige på semester flera gånger och kände att vi ville flytta hit, främst för att det är så mycket natur och så fint här och inte så mycket folk. Vi valde mellan Dalarna och Hälsingland, vi känner flera som bor här i kring. Vi har tre barn och min man kunde jobba kvar på ett nederländskt företag, han jobbar hem/roxen-files/print/images/magic-dash.png){kind=small}
ifrån.
Malin Fundin, som är hållbarhetsstrateg på Ljusdals kommun är väldigt glad över den kompetens som Inge Jansen har tillfört.
– Vi får lära oss massor och utbyta erfarenheter. Hon började här precis när vi gick med i Länsstyrelsens arbete ”En kommun fri från våld” 2020. Det var Ljusdal, Bollnäs och Sandviken som genomförde projektet tillsammans där vi under ett års tid gick utbildningar för att utveckla och stärka arbetet kring våldsprevention.
Hela kommunen ska arbeta våldsförebyggande
Malin Fundin är samordnare för insatsen i Ljusdals kommun som Länsstyrelsen genomför i samarbete med organisationen MÄN. Sedan dess har kommunfullmäktige i Ljusdals kommun tagit beslut att hela kommunen ska arbeta våldsförebyggande och för att att det våldet som förekommer upptäckts tidigt. Alla anställda i kommunen går under 2023-2024 en digital utbildning i våldsprevention som Malin Fundin och två kollegor arbetat fram. Fokus i utbildningen är kunskapshöjning om våld, genus och normer samt hur man är en aktiv åskådare, dvs. att stoppa våldet tidigt.
Bland utbildningsmaterialet finns samtalskort där man får lära sig att identifiera och diskutera våldet och öva på att agera genom att till exempel ifrågasätta kränkande handlingar. Våld i nära relationer kan förebyggas och stoppas genom att agera vid minsta tecken på våldshandling.
– Det handlar om normer och jämställdhet. Kränkningar och nedsättande kommentarer erkänns sällan som våld, man får ibland höra att ”boys will be boys”. Men vi vill att alla som arbetar inom kommunal verksamhet ska agera för att stoppa det här. Vi arbetar med våldspyramiden som visar hur viktigt det är att stoppa dåliga mönster som kan leda till allt värre våldshandlingar, säger Malin Fundin.
Inom Ljusdals kommun började man med att identifiera vad våld är och man valde då att gå efter psykologen Per Isdals definition; ”Våld är varje handling som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker en annan person och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå att göra något den vill”.
Det här är våldspyramiden
Våldspyramiden är uppbyggd så att i botten ligger kränkande bilder, blickar, skämt, kommentarer, himla med ögonen, avbryta. Det händer ofta, men erkänns sällan som våld. Ett steg upp i pyramiden finns knuffar och muntliga påhopp, skrämma, skuldbelägga och skamma. Ännu ett steg uppåt hittar vi tafsande, slag, sparkar och hot. Näst längst upp ligger övergrepp, misshandel och våldtäkt. Högst upp är mord, som är den grövsta formen av våld. Ju högre upp man kommer desto mer sällan sker det och det erkänns mer ofta som våld.
– Våldspyramiden har översatts till fem språk och det som prioriteras just nu inom kommunen är för det första våld i ungas parrelationer, som har visat sig vara grövre än i vuxnas. Den första relationen har också stark påverkan på övriga relationer i livet. För det andra så tar vi ett större grepp på hedersrelaterat våld och förtryck.
– Under 2023-2024 har Länsstyrelsen Gävleborg en pilotsatsning tillsammans med Ljusdals kommun och Region Gävleborg gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Personal inom socialtjänst, förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen, fritidsgårdar, från sjukvården kommer barnmorskor, kuratorer och sjuksköterskor från familjecentrum med bland annat ungdomsmottagningen och BVC att delta. Det är fem tillfällen med syfte att höja kunskapen inom HRV och bygga samverkan för att bli bättre på att upptäcka och motverka HRV. Våra utbildningstillfällen i höst kommer att innehålla föreläsningar med Devin Rexvid, universitetslektor och forskare inom hedersrelaterat våld och förtryck vid Stockholms universitet.
Runt om i världen varje år uppmärksammas mäns våld mot kvinnor och vikten av våldsförebyggande arbete genom ”En vecka fri från våld”, i år den 20-26 november.
– Då kommer vi att anordna föreläsningar, sprida material och flagga orange, som är den färg som uppmärksammar den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november, avslutar Malin Fundin.
