Så går en åldersbedömning till

Rättsmedicinalverket förklarar processen.
Rättsmedicinalverket presenterade sin roll under fredagens pressträff om åldersbedömning i asylärenden. Från vänster Elias Palm (RMV)

Rättsmedicinalverket förklarar processen.

Rättsmedicinalverket fokuserar på visdomständer och knäleder i sitt nya uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar av asylsökande. Målet är att kunna skilja mellan vuxna och barn för att få fram en rättssäker process.

Rättsmedicinalverket, RMV, fick i maj 2016 i uppdrag från regeringen att utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet genomföra medicinska åldersbedömningar inom ramen för ansökningar om uppehållstillstånd och utveckla sin förmåga att göra bedömningar vid brottmål.

Målet är att kunna skilja mellan vuxna och barn för att få fram en rättssäker process.

– I asylprocessen är 18-årsgränsen i fokus medan i brottmålsprocessen fokuserar vi på 15- respektive 21-årsgränsen, säger Elias Palm, rättsläkare och chef vid Rättsmedicinalverkets medicinska avdelning.

Det RMV använder sig av är magnetkameraundersökningar av knäleden, närmare bestämt tillväxtzonen i lårbenets nedre del samt röntgenundersökning av visdomständerna. 

– Jag vill ändå poängtera att det idag inte finns någon exakt åldersbestämning. Däremot så genomgår kroppen olika faser i en förutsägbar ordning, och utifrån det kan man se ungefär vilken ålder en person har, säger Elias Palm.

Rättsmedicinalverket utgår från en normalfördelningskurva i sina bedömningar, när en utvecklingsfas sker i en persons liv kan variera med plus eller minus två år. Traditionellt sett letar man efter en exakt ålder på en person, man tar en kroppsdel och jämför med tabellverk som visar vid vilken ålder en utvecklingsfas sker.

– Eftersom uppdraget är att se om en person är över eller under 18 år så har valt metod som visar hur personens ålder är i förhållande till den åldersgränsen, säger Elias Palm.

Rättsmedicinalverket har därför valt att titta på processer som vi går igenom senare i livet, som mognaden av visdomständer och knäleder, som vanligen skett i tjugoårsåldern respektive vid 22 till 24 års ålder.

Bilder på visdomständer och knäleder bedöms av två separata tandläkare respektive läkare som oberoende av varandra ska säga om tanden eller knäleden är mogen. 

Normalfördelningen säger att vissa personer kan ha gått igenom visdomstandsfasen redan i 19 års ålder och ett fåtal kan ha gått igenom processen redan vid 18 års ålder. Knäleden är dock inte mogen före 22 års ålder, en person med mogen knäled bör därför vara en bra bit över 18 år.

Läkarnas svar vägs sedan samman och Rättsmedicinalverkets svar till Migrationsverket kan exempelvis vara att:

”Resultatet av genomförda undersökningar talar för att den undersökta är 18 år eller äldre.” eller om inte någon av undersökningarna visar på mogna tänder eller knäleder så blir svaret att ”… undersökningar talar möjligen för att den undersökta är under 18 år.”

Mognadsfasen kan skilja sig mellan olika etniciteter när det kommer till visdomständer. Men när det gäller slutstadiet infaller det i det närmsta samtidigt hos olika populationer. Skelettets mognad har mer att göra med Socioekonomi än etniskt ursprung. 

– På en person som flyttar från Japan till USA kommer skelettet att mogna i samma takt som hos dennes amerikanska grannar, förklarar Elias Palm.

Studierna som åldersbedömningen på knän bygger på är gjorda i Frankrike där man har en hög Socioekonomisk tillhörighet.

– Asylsökande har om något en lägre socioekonomisk tillhörighet och skulle därför kunna bedömas som yngre än de verkligen är, menar Elias Palm.

Ann Lemne är utvecklingschef vid Rättsmedicinalverket och projektledare för verkets uppdrag att göra åldersbedömningar.

– Vi gör enbart uppdrag från Migrationsverket i asylärenden, kommuner eller andra kan inte be om vår hjälp, säger hon.

I arbetet med att utveckla metoder för åldersbedömning har Rättsmedicinalverket besökt andra länder för att se hur de arbetar samt haft möten med Svenska läkarsällskapet, barnläkarförbundet, Rädda barnen, UNHCR med flera.

För att kunna genomföra åldersbedömningarna har RMV upphandlat tjänster som bildtagning och de två oberoende analyserna av bilderna som görs. Unilab och Aleris är de företag som genomför Magnetkameraundersökningar och Boneprox AB och Karolinska institutet genomför röntgenundersökning av visdomständer. Sverige har delats in i sex regioner där varje region ska ha kapacitet att svara på 500 förfrågningar om åldersbedömning per månad. Hela processen med en åldersbedömning tar tre till sex veckor.

När en åldersbedömning ska genomföras så informeras den asylsökande ensamkommande ungdomen om möjligheten av Migrationsverkets handläggare, de ska via en god man ge sitt skriftliga samtycke. En kopia på samtycket går till Rättsmedicinalverket,som skapar ett ärende och skickar en bekräftelse till den asylsökande om att migrationsverkets begäran är mottagen, och anger en ungefärlig kötid.

– Ärendet tilldelas en leverantör för bildtagning och analys, därefter får barn och god man anvisning om att boka tid hos två leverantörer, en för koll av knäled och en för koll av tänder. Bokningen ska ske inom två veckor från att den asylsökande har fått anvisningen, påpekar Ann Lemne

Vid åldersbedömningen sker ID-kontroll och bildtagning, därefter analyserar två oberoende läkare bilderna. Rapporter, bilder och analyser sammanställs och skickas till Rättsmedicinalverket som i sin tur granskar och analyserar materialet innan deras svar skickas till Migrationsverket.

– När svaret skickas till Migrationsverket blir det allmän handling och först då kan den asylsökande få svar på sin åldersbedömning, säger Ann Lemne.

Sedan uppdragets start har Rättsmedicinalverket tagit emot 570 ärenden om åldersbedömning och 470 anvisningar har hittills skickats ut. 

Related posts