Från och med den 1 oktober 2023 så har alla kommun- och regionanställda fått nya arbetstidsregler som kräver minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Det innebär en utmaning för schemaläggning inom hemtjänst, HVB, LSS-bostäder och personlig assistans.
Tidigare har anställda inom kommunal verksamhet kunnat arbeta långa pass och ha sovande jour, något som har passat bra för till exempel de som arbetar på annan ort eller har barnen varannan vecka. Men nu är det slut med långa arbetspass.
De nya reglerna är anpassade efter EU:s arbetsdirektiv om minsta dygnsvila och trädde i kraft den 1 oktober 2023. Huvudregeln är att alla medarbetare ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod och att varje arbetspass ska efterföljas av dygnsvila.
Undantag från reglerna kan bara bli aktuellt i verksamheter som har uppdrag att skydda liv, hälsa och säkerhet. Varje undantag förutsätter dessutom att det inte är möjligt att klara bemanningen på annat sätt.
Ett arbetspass kan vara max 13 timmar långt
Ett arbets- eller jourpass kan i normalfallet vara max 13 timmar långt. Detta för att 11 timmars dygnsvila ska erhållas per 24 timmarsperiod. Det finns också en bestämmelse om totalt 47 timmar sammanhållen veckovila, vilket har inneburit problem på flera håll med att få ihop scheman för de som jobbar helg ibland.
Ett dygnsbryt kan börja vilken tid som helst på dygnet när arbetstagarens 24-timmarsperiod startar och kan vara olika för varje individ.
Frågor och svar om dygnsvila:
Vad är ett dygnsbryt?
Den tidpunkt när dygnsberäkningen börjar, alltså för medarbetarens 24-timmarsperiod. Varje medarbetare ska ha en fastställd 24-timmars period för varje beräkningsperiod.
Vad är en beräkningsperiod?
Det är det tidsspann som schemat visar, vilket kan vara allt från en rullande tvåveckorsperiod till som mest 52 veckor.
Hur långt kan ett arbets- eller jourpass vara?
Ett arbets- eller jourpass kan i normalfallet vara max 13 timmar långt. Detta för att 11 timmars dygnsvila ska erhållas per 24 timmarsperiod. Vid tillämpning av undantag enligt mom. 8 a) kan ett arbetspass teoretiskt uppgå till max 15 timmar. Av hälsoskäl bör inte så långa arbetspass förläggas. I HÖK 22 med Vårdförbundet finns en särskild skrivning om uppföljning av arbetspass överstigande 10 timmar. Vid tillämpning av undantag enligt mom. 5 kan sammanlagd tid för två dygn förläggas med 20 timmar under förutsättning att ett pass utgörs av jour och det andra av arbete. Antalet timmar av ordinarie arbetstid respektive jourtid får inte var för sig överstiga 13 timmar och tillsammans högst 20 timmar.
Är det möjligt att ändra i följden av arbete och dygnsvila, att till exempel vissa 24-timmarsperioder inleds med arbete och andra avslutas med arbete?
Under varje period om 24 timmar ska som huvudregel 11 timmars sammanhängande dygnsvila förläggas. Med att arbete och dygnsvila ska förläggas alternerande avses att arbete följs av dygnsvila därefter arbete och sedan ny dygnsvila och så vidare.
Det är således inte längre möjligt att förlägga dygnsvila i början av en 24-timmarsperiod och i slutet av nästkommande 24-timmarsperiod med sammanhängande arbete däremellan. Inom en schemaperiod ska som huvudregel alternering av dygnsvila respektive arbete ligga fast men det är möjligt att avvika från det. I första hand görs det genom att en längre viloperiod förläggs exempelvis: Dygnsbryt klockan 16.00: Torsdag/fredag (dygnsvila klockan 16-07). Fredag arbete klockan 07-16., Fredag/lördag (dygnsvila klockan 16-07). Lördag arbete klockan 07-16. Lördag/söndag veckovila (klockan 16 – 16). Söndag/måndag veckovila (klockan 16-04), vila klockan 04-16. Måndag arbete klockan 16-23. Måndag/tisdag (dygnsvila klockan 23-16). Andra situationer som kan föranleda ändring av alternering är exempelvis vid skiftarbete/rotationsarbete när den anställde byter från en skiftperiod/rotationsperiod till en annan.
Hur förhåller sig flextid och dygnsvila till varandra?
Ett flextidsavtal kan med fördel reglera att dygnsvila i samband med flex ska vara 11 timmar, men det kan vara flexibelt i förhållande till flexram och dygnsbryt så länge minst 11 timmars sammanhängande vila har följt mellan arbetspassen och inom rätt 24-timmarsperiod.
Till exempel: Dygnsbryt är klockan 19.00. Inplanerat pass slutar slutar klockan 20.30 och nästa pass börjar dagen efter klockan 08.00 (11½ timmars dygnsvila.) Den anställde kunde flexa ut klockan 20.00 och kan då flexa in tidigast klockan 07.00.
Är nattpassen på äldreboende begränsade till 8 timmar?
De nya bestämmelserna om dygnsvila innebär inte att arbetstiden under natten begränsas till 8 timmar utan innebär att medarbetaren ska tillförsäkras minst 11 timmars dygnsvila per 24 timmarsperiod.
Till exempel: Nattpass klockan 21.00-07.00. Vila klockan 07.00-21.00.
Är det möjligt att förlägga arbete och jour i anslutning till varandra?
Ja, till exempel på följande sätt:
Dygnsbryt kl. 20.00
Ordinarie arbete kl. 20.00 – 22.00
Jour kl. 22.00 – 06.00
Ordinarie arbetstid kl. 06.00 – 08.00
Dygnsvila kl. 08.00 – 20.00
Kan arbetstiden förläggas så att ett arbetspass går över ett dygnsbryt?
Ett arbetspass kan starta dygnet innan, men övervägande del av arbetstiden ska vara förlagd till ”ordinarie” dygn.
Minst 11 timmars dygnsvila ska vara förlagd under påstigningsdygnet innan det aktuella arbetspasset samt under ”ordinarie” dygn efter det aktuella arbetspasset.
Längden på arbetspasset kan inte överstiga 13 timmar inklusive raster.
Ett exempel på dygnsbryt: Dygnsbrytet ligger kl. 08.00, arbetspasset startar kl.07.00 och slutar kl.16.00. Därefter dygnsvila inom ramen för 24 timmarsperioden.
Kan arbetstagare byta arbetspass med varandra så att effekten blir att dygnsvila blir kortare än 11 timmar?
Nej, det måste vara 11 timmar mellan varje arbetspass.
Ska det vara en fastställd tid för dygnsbryt?
Det ska vara en fastställd tid för när dygnet inleds (dygnsbryt). Denna tid ska vara densamma under hela schema/beräkningsperioden. Arbete och dygnsvila ska med det som utgångspunkt förläggas alternerande så att arbete och vila regelbundet följer på varandra.
Varför kan man inte förlägga kortare dygnsvila om både arbetsgivare och arbetstagare vill det?
Reglerna om dygnsvila är skyddslagstiftning. Forskningen stödjer att minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila är en viktig förutsättning för vila, återhämtning, långsiktig hälsa och möjlighet till ett hållbart yrkesliv. Detta är ingen valfrihetsfråga utan tvingande lagstiftning. Därför är det inte heller möjligt att göra undantag genom lokala kollektivavtal.
Kan man fortfarande förlägga kvällspass och därefter morgonpass om det är 11 timmars vila mellan passen?
Det beror på när dygnsbrytet ligger för beräkning av respektive 24-timmarsperiod. Om 11 timmars dygnsvila ligger på samma 24-timmarsperiod som kvällspasset eller samma 24-timmars period som dagpasset men innan dagpasset startar så är det möjligt att fortsätta med sådan förläggning.
Källa: SKR
