Rekordlågt drickande – men inställningen till cannabis oroar

Ungdomar i Göteborg dricker och röker mindre än någonsin tidigare. Samtidigt tycker allt färre att cannabis är skadligt. Det visar en ny undersökning från Göteborgs Stad om skolelevers drogvanor.
Syftet med rapporten Skolelevers drogvanor 2019 är att ge stadsdelarna i Göteborg ett underlag för att utveckla det drogförebyggande arbetet.

Ungdomar i Göteborg dricker och röker mindre än någonsin tidigare. Samtidigt tycker allt färre att cannabis är skadligt. Det visar en ny undersökning från Göteborgs Stad om skolelevers drogvanor.

Ungdomar i Göteborg dricker och röker mindre än någonsin tidigare. Samtidigt tycker allt färre att cannabis är skadligt. Det visar en ny undersökning från Göteborgs Stad om skolelevers drogvanor.

Göteborgs Stad har för sjätte gången kartlagt drogvanorna bland samtliga elever i årskurs 9 och år två på gymnasiet. Totalt har 4 061 elever i årskurs 9 och 4 976 elever i gymnasiets år 2 svarat på frågor om sina erfarenheter av alkohol, narkotika och tobak.

Syftet med rapporten Skolelevers drogvanor 2019 är att ge stadsdelarna ett underlag för att utveckla det drogförebyggande arbetet.

Alkoholdrickandet har minskat stadigt sedan den första undersökningen år 2004 och den trenden håller i sig. I årets undersökning uppger 36 procent av niondeklassarna och 64 procent av eleverna i gymnasiets år 2 att de någon gång druckit alkohol. Det kan jämföras med 70 respektive 88 procent år 2004.

Berusningsdrickandet fortsätter också att minska och eleverna debuterar allt senare med alkohol, vilket gör att de negativa konsekvenserna av alkoholen minskar: allt färre elever uppger att de hamnat i bråk, råkat ut för olyckor eller haft oönskat sex.

Även rökningen fortsätter att minska: 1,5 procent av niondeklassarna och 4 procent av gymnasieeleverna uppger att de röker dagligen. Däremot har snusandet ökat något sedan den förra undersökningen: 2 procent av eleverna i årskurs 9 och 7 procent av eleverna i gymnasiets år 2 uppger att de snusar dagligen eller nästan dagligen.

Hälsotrender, förebyggande arbete och restriktiva föräldrar ligger bakom minskat drickande

Att allt fler unga väljer bort alkohol beror sannolikt på en kombination av flera faktorer: hälsotrender, att ungdomarna umgås mer på arenor utan alkohol (t ex sociala medier och datorspel) och social påverkan: ju fler som inte dricker, desto mindre blir förväntan på att man ”måste” dricka. Göteborgs Stad har också länge arbetat aktivt mot droger med utbildningsinsatser och information till personal och föräldrar.

– Föräldrarna är oerhört viktiga och de har blivit allt mer restriktiva. Vårt budskap att man inte ska köpa ut eller servera alkohol hemma har verkligen satt sig, säger rapportförfattaren Ulla Kungur från Social resursförvaltning.

Narkotikaanvändningen ligger kvar på samma nivå – allt färre tycker att cannabis är skadligt

Andelen elever som någon gång använt narkotika är ungefär som förra undersökningen: 7 procent i årskurs 9 och 21 procent i gymnasiets år 2. Cannabis är fortfarande den klart dominerande drogen. Liksom tidigare är det i de centrala stadsdelarna som eleverna har den största cannabiserfarenheten.

Undersökningen visar också att elevernas inställning till risken med att använda cannabis har förändrats. Över hälften av gymnasieeleverna anser nu att det inte finns någon skaderisk alls med att prova cannabis några gånger.

– Det är oroväckande, inte minst eftersom den cannabis som säljs idag har blivit allt starkare, vilket ökar risken för skador, särskilt för den som är ung, säger Ulla Kungur.

Så arbetar Göteborgs Stad vidare med det förebyggande arbetet

Resultaten i drogvaneundersökningen ska nu brytas ner ytterligare i lokala fördjupningsrapporter: vilka riskbeteenden ser vi? Vad behöver vi arbeta vidare med? Analysen kommer att ligga till grund för förebyggande insatser i stadsdelarna och skolorna.

Eftersom skolan är en viktig arena kommer mycket av arbetet att ske där. Social resursförvaltning erbjuder skolorna stöd utifrån behoven och vad som fungerar enligt forskning – vad kan och bör skolan göra? Det handlar om att stärka faktorer som leder till hälsa, och att motverka riskfaktorer.

– Vi börjar med att träffa skolan för en konsultation och därefter föreslår vi oftast ett dialogcafé för hela personalen för att skapa samsyn. Vi ger fortsatt stöd som kan vara allt ifrån att se över skolans drogpolicy, utveckla samarbetet med föräldrar, stärka undervisningen eller koppla in Mini-Maria, säger Eva Lindstrand, utvecklingsledare för drogförebyggande arbete i Social resursförvaltning.

Social resursförvaltning kommer också anordna utbildningar och fördjupning för personal i staden. Inom kort en utbildning om tramadol med 250 deltagare från skola, socialtjänst och fritid. Tramadol är ett narkotikaklassat läkemedel som kan användas för att förstärka ett cannabisrus.

– Drogvaneundersökningen visar att det blivit vanligare med missbruk av smärtstillande läkemedel som tramadol. Vi vill därför utbilda personal som möter unga om hur det påverkar kroppen och vilken hjälp som finns att få, säger Ulla Kungur.

Fakta om rapporten Skolelevers drogvanor 2019

Göteborgs Stad har i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomfört en undersökning om drogvanor bland samtliga elever i årskurs 9 och år två på gymnasiet. Totalt har 4 061 elever i årskurs 9 och 4 976 elever i gymnasiets år 2 svarat på frågor om sina erfarenheter av alkohol, narkotika och tobak.

Syftet med rapporten Skolelevers drogvanor 2019 är att ge stadsdelarna ett underlag för att utveckla det drogförebyggande arbetet.

Det är sjätte gången som Göteborgs Stad kartlägger skolelevernas drogvanor. Tidigare undersökningar genomfördes 2004, 2007, 2010, 2013 och 2016.

Related posts