Gemensamma insatser krävs för att få en säkrare vård av självmordsbenägna patienter. En ny rapport från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten visar på en rad brister i vården av patienter som tagit sitt liv.
Gemensamma insatser krävs för att få en säkrare vård av självmordsbenägna patienter. En ny rapport från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten visar på en rad brister i vården av patienter som tagit sitt liv. Rapporten granskar de självmord som sjukvården själv analyserat.
– Därför har hälso- och sjukvården en mycket central roll i arbetet med att minska antalet suicid och suicidförsök, säger Eija Airaksinen, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Händelseanalyser ska uppmärksamma brister
Så kallade händelseanalyser – systematiska utredningar av insatser som gjordes och inte gjordes före en patients självmord – är viktiga. De kan sätta fingret på brister i verksamheten och därmed också ge förslag på åtgärder som kan minska risken att samma sak händer igen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har låtit en expertgrupp vid Sahlgrenska universitetssjukhuset analysera samtliga händelseanalyser som vårdgivare fört över till en kunskapsbank, totalt 228 stycken. Självmorden inträffade 2006–2018 i hela landet.
Rapporten visar att självmorden oftast ägde rum i nära anslutning till pågående vård. I de flesta fall fanns närstående till patienten, men i endast en tredjedel av fallen hade de närstående varit delaktiga i vården.
Hundratals ”felhändelser” identifierades
Projektgruppen identifierade totalt 650 så kallade felhändelser i vården av de 228 patienterna, och dessutom 750 bidragande bakomliggande orsaker till dessa. Det rörde sig främst om brister i uppföljning av åtgärder, brister i vård- och behandlingsplaner, brister i bedömningar av självmordsrisken och brister i samverkan mellan vårdaktörer med olika ansvar för patienten.
Resultaten i rapporten överensstämmer med tidigare sammanställningar.
– Det kan tyda på att kunskapen från det systematiska patientsäkerhetsarbetet inte använts i tillräcklig utsträckning för att förbättra förhållandena, säger Jonas Bergström, enhetschef på Socialstyrelsen.
Förslag på flera förbättringar
Myndigheternas slutsats är att det nu behövs gemensamma insatser på lokal, regional och nationell nivå för att åstadkomma ett mer hållbart och effektivt patientsäkerhetsarbete för självmordsbenägna patienter. Framför allt behövs ökad kunskap om uppföljningar i vården och hur dessa bör genomföras, hur självmordsriskbedömningar bör genomföras, dokumenteras och följas upp, hur samverkan inom vården och mellan aktörer bör ske samt att arbetet med individuella vård- och behandlingsplaner utökas.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';