HVB, familjehem

Ny utredning föreslår krav på tillstånd för familjehem

familjehem HVB
Placerade barns erfarenheter handlar mycket om att inte känna sig omtyckta och inte bli lyssnade på.

Resultatet visar bland annat brister på sammanhang och trygghet för barnet samt goda och nära relationer. Betänkandet innehåller hela 130 förslag till förbättringar inom familjehemsvård, HVB, stödboenden och SiS. Bland annat krav på tillstånd och nationellt register för familjehem.

Regeringens särskilda utredare Carina Olsson har överlämnat resultatet av utredningen om barn och unga i samhällets vård till Regeringen. Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall tog emot betänkandet under en pressträff den 6 november.

Utredningen har pågått i två års tid och visar att det behövs omfattande förändringar för att höja kvaliteten på hela samhällsvården.

– Vi vill tydliggöra att skyldigheten att ge god vård ska innefatta att vården utförs med omtanke under gynnsamma uppväxtförhållanden. De intervjuer med placerade barn som vi har gjort visar att barnen inte känner sig omtyckta eller lyssnade på, säger Carina Olsson.

Exempel på barnens röster:

”Jag har flyttat åtta gånger och bytt skola fem gånger. Jag orkar inte träffa nya människor”

”Man packar aldrig upp 100 procent”

”Jag önskar att alla familjehem för det av kärlek och inte av pengar”

”Jag är inte så involverad i deras liv. Hade önskat mer kontakt”

Utredningen föreslår att den särskilt utsedde socialsekreteraren ska ansvara för att barnet eller den unge ges möjlighet att vara delaktig i utformandet av vården och får information om sina rättigheter, samt för att noga följa vården.

Barnet eller den unge ska erbjudas enskilda samtal i den omfattning som är lämplig med hänsyn till dennes behov och önskemål men minst en gång var sjätte månad. Under det första året av varje placering ska socialnämnden erbjuda barnet eller den unge kontakt minst en gång per månad.

Vid uppföljningen ska socialnämnden särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utbildning, utveckling, beteende och sociala relationer, samt eventuell utsatthet för våld. Vid behov ska information från skolan, tandvården och hälso- och sjukvården inhämtas.

Utredningen innehåller 130 förslag till förbättringar inom samhällsvården.

– Vi vill bland annat att man ska behöva söka tillstånd för att bedriva familjehem, att det är IVO som utfärdar det och också upprättar ett nationellt register för familjehem. Vi vet att familjehemsvård är det bästa för dessa barn och vill att man riktar sig mot den placeringsformen så att vi får färre barn som vårdas på institution. Vi vill också höja kraven på kompetens inom HVB och SiS, säger Carina Olsson.

Förslag om familjehemsvården:

  • Krav på tillstånd för familjehem
  • Krav på grundutbildning för att få tillstånd som familjehem
  • Tidsfrist på 6 månader för tillståndsgivning till familjehem
  • Nationellt register över familjehem för barn och unga hos IVO
  • Införande av familjehemskategorier: nätverkshem, allmänt familjehem, förstärkt familjehem och jourhem
  • Utökat stöd till familjehem, t ex stöd kvällar och helger
  • Högst tre barn eller unga får vara placerade samtidigt i ett familjehem
  • Tydligare regler för användande av nätverkshem
  • Ansvarsfördelningen mellan nämnden och konsulentstödda verksamheter förtydligas bl.a. genom att ersättningen ska betalas direkt till familjehemmet
  • Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram stödmaterial kring utredning och tillståndsgivning av familjehem, matchning m.m.

Förslag om HVB och stödboenden:

  • Vård på institution ska endast ske om vården bäst kan tillgodoses där
  • Fostran ska ingå även vid institutionsplaceringar av barn
  • Föreståndare i HVB och stödboende för barn och unga ska ha ett tydligt ansvar för att leda det dagliga arbetet, utveckla och följa upp verksamheten.
  • Höjda krav på kompetens hos både föreståndare och övrig personal

Regeringen bör särskilt utreda: vilka befogenheter som behövs i HVB för att kunna genomföra vården på ett tryggt och säkert sätt, inklusive om SiS särskilda befogenheter behöver justeras samt hur staten kan ta ett större ansvar för tillgången till platser i lämpliga HVB och stödboenden.

Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram:

  • ett stöd för lämplighetsbedömning vid inskrivning i HVB och stödboende
  • ett stöd för att bedöma personlig lämplighet hos personalen på HVB inkl. SiS
  • förslag till en differentiering i HVB i samverkan med IVO kring tillståndsprövningen
  • kriterier för när barn och unga ska vårdas på SiS med särskilt noggrann tillsyn
  • en utbildning för föreståndare i HVB och stödboende