Narkotika- och läkemedelsrelaterade förgiftningar tar årligen över 900 personers liv i Sverige.
Den narkotikarelaterade dödligheten är hög, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har därför tagit fram en åtgärdsplan. Ökad tillgång till läkemedelsassisterad behandling, utbildning om överdoser och ett nytt varningssystem är några av förslagen för att minska dödligheten.
Narkotika- och läkemedelsrelaterade förgiftningar har de senaste åren tagit över 900 personers liv årligen i Sverige. Runt hälften av dödsfallen beror på överdoser, enligt en tidigare analys av Socialstyrelsen. En annan betydande del är självmord, ofta med receptförskrivna smärtstillande läkemedel. En mindre, men ökande andel av dödsfallen orsakas av nya psykoaktiva substanser, så kallade nätdroger som säljs på internet innan de narkotikaklassas.
– Narkotikadödligheten är ett tecken på att vi måste förbättra hälso- och sjukvården och socialtjänsten vad gäller tillgänglighet, effektivitet och kvalitet. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra fler dödsfall, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.
För att vända utvecklingen har Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, på uppdrag av regeringen, och i samråd med ett flertal statliga myndigheter, organisationer och brukarorganisationer tagit fram en åtgärdsplan med förslag på insatser.
– Det krävs både långsiktiga strukturförändringar och fler konkreta skadebegränsande insatser. Förebyggande arbete och minskad tillgång till narkotika är viktiga delar. Samtidigt måste mer göras för att hjälpa dem som redan har ett missbruk eller beroende till längre och bättre liv, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.
Åtgärdsplanen som stod klar i slutet av april 2017 innehåller ett flertal viktiga punkter.
För att minska dödligheten behövs bland annat:
- Bättre tillgång till läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Behandling med metadon eller buprenorfin är livsavgörande för många. Men det är stora skillnader i möjlighet att få behandlingen i olika delar av landet.
- Utbildning och information till personer med missbruk och deras närstående. Dels information om riskbeteenden som kan leda till överdoser, utbildning i tecken på överdos samt hjärt- och lungräddning.
- Ett varningssystem med information till personer med beroende, exempelvis om nya farliga substanser eller att det cirkulerar förorenat heroin. Detta kräver ett förbättrat informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och landsting.
- Att motgiftet naloxon, som kan häva opioidöverdoser, tillgängliggörs för personer i riskzonen för överdos samt närstående och personal inom polisen och socialtjänsten. För att genomföra detta krävs en lagändring.
- Bättre tillgång till sprututbyte och andra lågtröskelverksamheter, dit personer med injektionsmissbruk kan vända sig för att få råd, stöd och slussas vidare till sjukvård och socialtjänst.
- En undersökning av hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården klarar att fånga upp unga med missbruks- och beroendeproblem. En tidigare kartläggning visar att andelen som fått insatser på frivillig väg från socialtjänsten minskat åren 2006–2015. Samtidigt har andelen som lagts in på sjukhus för drogmissbruk ökat markant – bland män 15–24 år och kvinnor 25–34 år med nästan 90 procent.
- Ökad kunskap om och uppföljning av narkotikarelaterade självmord.
– Den narkotika- och läkemedelsrelaterade dödligheten är ett komplext problem. Om fler liv ska räddas krävs att flera av förslagen genomförs tillsammans, säger Charlotta Rehnman Wigstad, projektledare på Socialstyrelsen.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';