SSIL Utbildningsdagar

Narcissism och psykiskt våld är svårt att upptäcka

barnsamtal
Barnen behöver höras för att inte fara illa. Även små barn har förmåga att uttrycka vad de skulle önska. Foto: Getty Images

En person med narcissistisk personlighetsstörning är expert på att framhäva sig själv och få andra att framstå som totalt oförmögna om det är till deras vinning. Därför bör man vara uppmärksam vid minsta tecken på psykiskt våld och lyssna på barnen. Det är inom hemmets väggar som våldet sker.

Regeringens proposition ”Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister” ska stärka skyddet för barn som riskerar att fara illa. Enligt advokat Nina Tiberg har det inte blivit någon skillnad.

– Enligt barnkonventionen, som numera är svensk lag, ska också barn ha rätt att komma till tals i frågor som rör barnet och att åsikterna ska beaktas i relation till barnets ålder och mognad. Jag anser att även små barn kan berätta vad de vill och om det är något som de har blivit utsatta för. De kan väldigt tydligt uttrycka sig, visa och svara på frågor trots att de inte ens kan formulera längre meningar.

Nina Tiberg talade på SSIL utbildningsdag i Sundsvall den 14 mars, där hon tog tillfället i akt att förmedla vikten av barnsamtal och socialtjänstens utredning i vårdnadsprocessen.

– Socialtjänstens utredningar har stor betydelse för domen. Fundera över hur barnsamtalen ska gå till. Det skulle behövas en rutin och mall för det som är lika över hela landet. Det bästa är att en barnpsykolog ställer frågorna. Denne har även kunskapen att ta i beaktning hur barnet mådde, om det fanns tveksamheter, var barnet tyst, ledset. Vem kom barnet med? Det kan påverka svaren. Även ledande frågor. Det här är saker som vi vill ska framgå i utredningen, gärna i en egen notis, så vi inte missar viktig information.

Typisk narcissistisk personlighetstyp

Hon berättar om en mamma hon företrädde som hävdade att pappan hade förgripit sig sexuellt på barnen som då var tre och ett år gamla. Socialtjänsten valde att tro på pappan som var högutbildad, välklädd, vältalig och lätt att tycka om.

Det var precis en sådan personlighetstyp som Helena Bingham hade beskrivit under föreläsningen innan; känslokall, kontrollerande, egocentrerad och väldigt charmig. Det gjordes flera orosanmälningar från flera olika håll. Två läkare gjorde polisanmälan och mamman polisanmälde också flera våldtäkter.

– Mamman hade spelat in när barnen berättade om övergreppen, men socialtjänsten var inte intresserad att ens titta på filmerna. Det äldsta barnet blev knäpptyst under förhöret med Polisen och det fanns inget annat för domstolen att gå på. Det slutade med att pappan fick ensam vårdnad för båda barnen. Detta för att mamman inte hade varit samarbetsvillig då hon inte hade låtit honom få träffa barnen. Det här hade kunnat undvikas om socialtjänsten hade agerat annorlunda, säger Nina Tiberg upprört.

Svårt att bevisa psykiskt våld

Nu är det här ett extremfall, men både Nina Tiberg och Helena Bingham ser ett stort problem att bevisa personlighetsstörning och det psykiska våld som följer med dessa personer.

– Om man har kunskap om narcissism och psykopati så kan man uppfatta de nyanser som det annars är vanligt att man missar. Den här mannen charmade handläggarna totalt och det är vanligt att dessa personligheter lyckas utmåla den våldsutsatta som boven i dramat. Det här är en del i eftervåldet och det får förödande konsekvenser för barnen om det här missas i utredningarna.

Nina Tiberg skulle önska en omstrukturering i vårdnadsprocessen med ny lagstiftning där man genom ett frågeformulär och checklista bättre skulle kunna upptäcka personlighetsstörning och erbjuda dessa personer att träffa psykolog.

Kan ge PTSD och komplex PTSD

Det är vanligt för dessa personlighetstyper att utöva psykiskt våld mot sin partner, något som kan ge livslånga konsekvenser i form av PTSD och komplex PTSD.

– Det kan handla om förödmjukande beteende, emotionellt våld, känslomässig försummelse, direkta hot, indirekta hot, kontroll, isolering och svartsjuka. Det är i hemmiljön det här beteendet kommer fram, säger Helena Bingham, leg. psykolog och föreläsare.

Under sin föreläsning talade hon bland annat om hur det här ger konsekvenser för den som utsätts.

– Det blir en traumareaktion. Man kan få akuta stressreaktioner, ångest, känslor av skam, depression, låg självkänsla, utmattningsproblem och minnesproblem bland annat. Trauma sätter sig också i kroppen och ger fysiska symptom. Traumabindning kallas det när förövaren växlar mellan värme och våld. Genom så kallad love bombing skapas en extremt hög dopaminnivå och avvisandet som följer ger höjda kortisolnivåer. Det gör att offret gör allt för att få känna kärlek igen, det blir som ett heroinberoende. Det här är en form av tortyr som dessutom ger skamkänslor hos den utsatta, avslutar Helena Bingham.