Under 2015 tog Sverige emot 163 000 flyktingar som sökte. I slutet av förra veckan kom en utredning från justitiedepartementet som svarar på hur myndigheter och Civilsamhälle klarade trycket.
Under hösten 2015 när antalet asylsökande flyktingar var som störst ansträngdes Migrationsverket, polisen och flera andra myndigheter hårt. Hur klarade Sverige av att ta emot de 163 000 flyktingar som sökte asyl i Sverige under året? I slutet av förra veckan kom svaret i en utredning från justitiedepartementet.
Juristen Gudrun Antemar fick för ett halvår sedan i uppdrag att utvärdera hur Sveriges mottagande av flyktingar det stora antalet flyktingar under hösten 2015 fungerade.
Utredningens uppdrag var att kartlägga händelseförloppet och att analysera regeringens, de statliga myndigheternas, kommunernas och landstingens ansvar och beredskap samt deras och Civilsamhällets hantering av situationen. Utredningen redogör för vilka lärdomar som kan dras för att stärka förmågan att hantera en liknande situation i framtiden. Det ingick inte i uppdraget att ge förslag till åtgärder.
I förra veckan lämnades Gudrun Antemars utvärdering till inrikesminister Anders Ygeman. I utvärderingen kritiseras regeringen för att den inte har varit tillräckligt tydlig.
Gudrun Antemar säger samtidigt att flyktingarna som kom till Sverige mötte engagerade myndighetsanställda, men att samtliga saknade beredskap för att ta emot så många människor under kort tid.
– Myndigheterna hade inte beredskap, men det är inte så konstigt för man kunde inte veta hur många som skulle komma, sa den särskilda utredaren Gudrun Antemar.
En stor anledning till den bristande beredskapen var att det i juli 2015 kom en prognos från Migrationsverket som sa att antalet flyktingar i Sverige skulle bli lägre än 2014, tvärtom mot det verkliga utfallet. Antemar menar att myndigheterna hade kunnat förbereda sig bättre om prognosen analyserats tidigare.
I rapporten får Civilsamhället stort beröm för sina insatser i mottagningen. Tillsammans med polis och socialtjänsten var de snabbt på plats och stöttade i kaoset.
Regeringen kritiseras för dålig styrning, när trycket var som störts var det otydligt vilken av myndigheterna som skulle göra vad göra vad. Vilket försvårade arbetet för Länsstyrelserna och MSB.
Gudrun Antemar vill att regeringen drar lärdom av detta och tar ett tydligare initiativ i framtiden. Både myndigheter och Civilsamhälle får kritik för bristande kunskap. Med mer kunskap hade missförhållanden på bland annat Malmömässan kunnat undvikas.
Enligt utredningen var det också befogat att införa ID-kontroller vid gränsen i november 2015.
– Vi bedömer att regeringen hade relevant underlag för de besluten av den information som fanns från polisen, säger Antemar.
Kritiken i utredningen handlar om att det fanns risk för asylsökandes rättssäkerhet när det blev oordning i asylmottagandet men oordningen reddes ut med tiden när registreringarna av asylsökande hade kommit igång. Antemar menar ändå att regeringen kan se till att genomförandet av ID-kontroller kan ske på ett bättre sätt i framtiden.
Anders Ygeman håller med om stora delar av innehållet i rapporten men påpekar också under pressträffen att hösten 2015 var en unik situation.
– Vi får inte glömma att det vara snabba förändringar i europeisk flyktingpolitik, där bland annat Tyskland pratade om att bortse från Dublinförordningen, som gjorde att människor på kort tid bestämde sig för att söka sig mot Sverige 2015, sa inrikesminister Anders Ygeman på pressträffen förra veckan.
Det var en turbulent tid i såväl flyktingpolitik som i världen som gjorde att människor på kort tid valde att söka sig till Sverige. Något som regeringen och Migrationsverket hade svårt att förutse.
– Det här var den största asylströmmen i modern tid. Huvuddelen av de asylsökande kom på hösten och en stor del var ensamkommande barn, sa Anders Ygeman till SVT nyheter.
Sammanfattningsvis så hade mycket av kaoset kunnat undvikas om den prognosen av antalet asylsökande som kom i juli 2015 hade reviderats tidigare.
Läs hela utredning här: Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. ID-nummer: SOU 2017:12
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';