Äldreomsorg

Hård kritik från corona-kommissionen: Ett misslyckande

Det första delbetänkandet fokuserade på hanteringen av corona-krisen inom äldreomsorgen.

Det var en lång rad brister som corona-kommissionen presenterade under en pressträff den 15 december när de redovisade sitt delbetänkande.

Det var en lång rad brister som Corona-kommissionen presenterade under en pressträff den 15 december när de redovisade sitt delbetänkande. Regeringen och tidigare regeringar som varit medvetna om äldreomsorgens strukturella brister bär ansvaret för Sveriges misslyckade strategi att skydda de äldre.

Det stod tidigt klart att det var särskilt viktigt att skydda de äldre, som man visste skulle drabbas hårdast av covid-19. Ändå är det 9 av 10 avlidna i sjukdomen som har varit 70 år eller äldre. Drygt en fjärdedel hade hemtjänst och närmare hälften bodde på särskilda boenden för äldre.

– Den delen av den Svenska strategin att skydda de äldre har misslyckats. I vårt delbetänkande kan vi konstatera att äldreomsorgen har strukturella brister som lämnar verksamheten oförberedd och illa rustad för en pandemi, säger Corona-kommissionens ordförande Mats Melin, under regeringens pressträff den 15 december.

Han visar en bild över flera länders spridning i samhället och på särskilda boenden. Det visar att Sverige både hade hög smittspridning i samhället såväl som på äldreboenden. Våra nordiska grannländer hade låg smittspridning både i samhället och på äldreboenden. Spanien hade högst smittspridning på äldreboenden och Skottland och England hade högst smittspridning både i samhället och på äldreboenden.

Mats Melin menar att flera beslut och åtgärder var sena och i vissa fall otillräckliga.
– Ansvaret för de strukturella bristerna delas av flera myndigheter, regioner, kommuner och privata utförare. Men det är regeringen som styr riket och de har de yttersta ansvaret, tillsammans med tidigare regeringar som har vetat om bristerna.

Den allmänna smittspridningen har påverkat

Kommissionens första delbetänkande skulle fokusera på äldreomsorgen enligt regeringsuppdraget. Och den slutsats som de har tagit är att den allmänna smittspridningen i samhället också har påverkat hur smittan tagit sig in på äldreboendena.
– Regelverket som styr äldreomsorgens möjligheter till nödvändiga smittskyddsåtgärder är otillräckliga eller otydliga. Det är svårt att hålla boende isolerade och man kan heller inte förbjuda besök i deras egna lägenheter, säger Mats Melin.

Utredningen pekar också på att det skapar svårigheter med äldreomsorgens många aktörer och att det är dubbelt huvudmannaskap; kommunerna förväntas se behovet och regionerna förväntas tillgodose det behovet.

– Inom äldreomsorgen är det också låg bemanning, kompetensbrist och en ohållbar arbetsbelastning. 4 av 10 saknar undersköterskeutbildning och en fjärdedel är timanställda. Det råder bristande medicinsk kompetens. Vi har inte längre en äldreomsorg med sjukvårdsinrättningar utan nu består den av enskilda lägenheter och gemensamma utrymmen, vilket gör att man behöver säkerställa vårdbiten på ett annat sätt. 

Helt oacceptabelt med läkarbedömning på distans

Vidare påpekar Melin att regionerna borde ha säkerställt läkarnärvaro och individuella läkarbedömningar. 

– Läkarbedömningar på distans utan kännedom om patienten borde inte ha förekommit, det är helt oacceptabelt.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen uppmärksammade äldreomsorgen alltför sent och myndigheterna hade inte överblick över dess problem och brister.

– Det var förstås rimligt att se till att sjukvården hade resurser att ta hand om de svårt sjuka och de var rimligt att utförda restriktioner till allmänheten, men de sköraste som löpte störst risk att drabbas svårt fanns på våra äldreboenden. Det tog orimligt lång tid att klarlägga äldreomsorgens behov av skyddsutrustning. Det var i slutet på april som socialstyrelsen började få en bra bild av läget. 

Folkhälsomyndighetens och Arbetsmiljöverkets riktlinjer för smittskyddsutrustning var inte samstämmiga. 
– Den ena ser till smittskyddet och den ena ser till arbetarskyddet. Det skapade stor förvirring i verksamheterna. 

Trots knapp testkapacitet anser kommissionen också att regionerna borde ha testat äldre som flyttade till särskilt boende eller återvände dit från sjukhus. Besöksförbudet borde ha införts tidigare och skulle ha gällt en kortare period. Besök vid livets slutskede borde ha beviljats tidigare.

Åtgärderna som corona-kommissionen föreslår är följande:

– Om nuvarande ansvarsfördelning ska bestå är en fungerande samordning och samverkan nödvändig. 
– Riksdag och regering måste se över vad som är en tillräcklig bemanning på särskilda boenden och i hemtjänsten. Andelen timanställda måste minskas, förutsättningarna för ledarskap bör förbättras, den medicinska kompetensen måste förstärkas, sjuksköterskekompetens bör som regel finnas på varje särskilt boende. Språkutbildning i svenska behövs.
– Lagstiftaren måste säkerställa att det finns lagliga möjligheter att vidta de åtgärder som krävs för att skydda omsorgstagarna vid en pandemi.
– Det bör vara möjligt för kommuner att anställa läkare. Kommunerna måste bli bättre kravställare mot regionen.
– Det bör finnas tillgång till medicinsk utrustning.
Det här är en första redovisning av arbetet. Uppdraget fortsätter fram till slutredovisning den 28 februari 2022.