Socialstyrelsens presenterar sin lägesrapport 2019 över insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning.
Få funktionshindrade går vidare från daglig verksamhet till arbete eller studier, trots att ett övergripande mål med verksamheten bör vara att utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Det visar en rapport från Socialstyrelsen. Siffror visar också att allt fler barn som tidigare haft personlig assistans istället får insatsen boende för barn.
Socialstyrelsens lägesrapport över insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning visar att antalet personer med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, fortsätter att öka. Samtidigt har insatserna enligt socialtjänstlagen, SoL, minskat mellan 2016 och 2017.
Daglig verksamhet är den vanligaste LSS-insatsen. Ett övergripande mål med daglig verksamhet bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete, men rapporten visar att det är få personer som går från daglig verksamhet till arbete eller studier. En analys över tid visar att av de 33 800 som hade daglig verksamhet 2014 gick endast 0,2 procent över till ett lönearbete som varade minst två år.
– Vi kan se att det är märkbart få personer som går från daglig verksamhet till arbete eller studier. Här kan vi konstatera att det finns utrymme för förbättring, säger Karin Flyckt, sakkunnig på Socialstyrelsen och ansvarig för lägesrapporten.
Flera strukturella hinder för övergång till arbete
Socialstyrelsens kan konstatera att förutsättningarna för att gå vidare till arbete eller studier tycks vara begränsade för personer med daglig verksamhet. Få kommuner, knappt 15 procent, har överenskommelser om samverkan mellan LSS-verksamheter och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Och endast 14 procent av kommunerna har skriftliga, aktuella rutiner för att årligen pröva den enskildes möjligheter till arbete eller praktikplats.
– Det är viktigt att personer med daglig verksamhet som både vill och kan ha ett lönearbete också ges förutsättningar till det. Den dagliga verksamheten riskerar annars att få en inlåsningseffekt istället för att bidra till målet om full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning, säger Karin Flyckt.
Kommunernas kostnader ökar
Kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning ökar, och uppgick till totalt 66,8 miljarder kronor 2017. Mellan 2016 och 2017 ökade kostnaden för kommunalt beslutad assistans enligt LSS med 5 procent, cirka en halv miljard kronor i fasta priser.
– En drivande kraft bakom kostnadsutvecklingen är sannolikt avslag på ansökningar om och indragningar av statlig assistansersättning. Många personer får istället insatser av kommunen och då har även en del av kostnaderna flyttats över, säger Karin Flyckt.
Vart tredje beslut om barnboende nybeviljat
År 2017 var en tredjedel av besluten om boende för barn enligt LSS nybeviljade. 15 procent av de nya besluten rörde barn och unga som året innan haft kommunalt beslutad personlig assistans eller statlig assistansersättning, vilket är en viss ökning mot tidigare år.
– Det är bekymmersamt att andelen som tidigare haft assistans ökar bland de nya besluten om boende för barn. Ur ett barnperspektiv är det viktigt att vidta åtgärder för att möjliggöra för barn med funktionsnedsättning att bo hemma även vid stora behov av hjälp och tillsyn, säger Karin Flyckt.
Fler slutsatser i lägesrapporten:
Kommunalt beslutad personlig assistans enligt LSS fortsätter att öka och i oktober 2017 var en femtedel av besluten nybeviljade. De nya besluten handlar framförallt om personer som tidigare haft statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken eller hemtjänst enligt socialtjänstlagen.
Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för våld än andra, trots det saknar många kommuner rutiner för att upptäcka våldsutsatthet inom LSS-verksamheter. Endast en tredjedel av kommunerna använder standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna inom LSS. Många kommuner saknar dessutom rutiner för hur de ska agera vid indikation på våldsutsatthet.
Förekomsten av psykisk ohälsa är utbredd inom LSS. År 2017 hade omkring 3 000 personer med insatser enligt LSS en schizofrenidiagnos, vanföreställningssyndrom eller liknande. Av dessa hade cirka 2 000 insatsen boende för vuxna enligt LSS. Det handlar både om att personer med psykisk funktionsnedsättning får stöd genom LSS men också om en hög förekomst av psykisk ohälsa bland personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism.
