Problembeteenden som till exempel ätstörning, självskadebeteende, depression och självmordstankar är vanligt hos unga tjejer med emotionell instabilitet. Starka känslosvängningar gör att personen pendlar väldigt i känsloläge. Relationer är också instabila, någon kan vara favoritpersonen för att kort därefter vara fullständigt värdelös. Med professionell hjälp går det att lära sig att hantera problemen.
Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en metod som är utvecklad för att minska självskadande beteende hos personer med emotionellt instabil personlighetssyndrom (tidigare borderline). Senare har den också anpassats för andra typer av problem som är vanliga hos målgruppen, som ätstörningar, depression, PTSD, neuropsykiatri och missbruk.
– Det är en evidensbaserad metod som är väldigt effektiv. Personer med svårare autism kan ha svårt att ta till sig metoden, men annars så hjälper den väldigt bra, säger Susanne Westerdahl, enhetschef på Friab.
Friab har tre behandlingshem i Skåne och Halland som tar emot flickor med psykisk ohälsa och självskadebeteende.
En person med emotionell instabil personlighetssyndrom (EIPS) är känslomässigt instabil, ångestfylld och har ett självdestruktivt beteendemönster.
– De har svårt att reglera sina känslor och impulser och går från känsla till uttryck på tre sekunder. Känslorna är starka och man växlar också snabbt mellan olika känslor.
Ligger nära adhd
Enligt Susanne Westerdahl så ligger EIPS nära adhd, så det kan lätt hända att man har fått fel diagnos. Svårigheter att reglera känslor, intensiva vredesutbrott och impulsivitet är väldigt lika.
– Impulsiviteten kan resultera i riskfyllda beteenden så som självskada, sucidal och andra självdestruktiva och farliga beteenden som till exempel missbruk av alkohol, droger, mat eller sex. Ångesten är så stark och svår att hantera att det är vanligt att skada sig själv för att försöka döva den psykiska smärtan. Ofta leder det här till skam och skuld.
DBT hjälper personen att hitta en inre emotionell balans och hantera sin vardag på ett bättre sätt. All personal på Friab har kunskap om DBT och kan stötta varje klient kontinuerligt i vardagen med hjälp av färdigheter.
Behandlingen omfattar färdighetsträning i grupp och individuell terapi varje vecka.
– Det kräver flickans villighet och engagemang i sin behandling och tar vanligtvis ett år, men det är ett lärande för livet.
Icke dömande bemötande
DBT bygger på ett icke dömande och nyfiket bemötande där man utgår från att individen gör så gott den kan. I den individuella terapin arbetar man med det som utgör de största livsstörande problemen. Gruppträningen syftar till att lära sig att hantera och stå ut med svåra känslor utan att ta till destruktiva beteenden. Här tränar man på medveten närvaro, relationsfärdigheter, känsloreglering och stå ut-färdigheter.
– En annan viktig del av behandlingen är att vi har möjlighet att erbjuda traumabehandling till flickor med diagnosen PTSD.
Termen dialektik handlar om acceptans och förändring. Att se saker från flera perspektiv och inte direkt döma ut sig själv eller andra. Alla känslor går att validera, det handlar om att bekräfta det som är giltigt.
– Om personen är upprörd över en sak så kan jag validera det genom att säga: ”Jag förstår att du har det svårt just nu”. Vi kan alltid validera tankar och känslor men samtidigt uppmana flickan att hon behöver arbeta med problembeteendet med hjälp av färdigheter för att på så vis kunna hantera situationen på ett mer effektivt sätt.
Övar i praktiken
Genom handledning i vardagen utifrån färdigheter får man öva på saker i praktiken som man har gått igenom under terapin och därigenom se nyttan i hur verktygen kan användas.
– Vi tränar bland annat medveten närvaro genom att lägga märke till situationen, flickans tankar och känslor som flickan har för att sedan kunna göra val som fungerar på lång sikt. Om till exempel en klient kommer upp i känsloläge när hon ska laga mat så kan vi hjälpa till att lugna och uppmana att göra en sak i taget, säger Susanne Westerdahl.
Ofta kanske man tror att den första känslan som kommer upp är ilska, men när man lär sig att känna efter och sätta ord på det så kan man med handledning skala av den sekundära känslan. Målet är att lära sig sätta ord på sin primära känsla, till exempel besvikelse, istället för att uttrycka ilska som oftast är en sekunder känsla.
– Vid till exempel självskadebeteende kan man titta på vad som hände innan. Ofta är det något som blir droppen som får bägaren att rinna över, att det till exempel blev pannbiff istället för köttbullar. Men innan dess så kanske mamma inte kunde komma så man är besviken över det och sedan blev det tjafs över det där sms:et. Var det något du hade kunnat göra redan då? Kanske blir svaret att gå till någon i personalen och prata om det innan känslorna eskalerar.
Det är viktigt för tjejerna att känna trygghet. Boendena har en hemlik miljö med vackra omgivningar och familjär känsla. Hulta gård, Villa Lerhamn och Mahult har fem-sju platser vardera.
Invaliderande omgivningen orsaken
– Många kan tro att uppväxten är orsaken till flickans emotionella sårbarhet men inom DBT utgår vi från den biosocial teorin som förklaringsmodell, vilket förklarar den emotionella sårbarheten utifrån biologiskt arv och en ivaliderande omgivning. Den invaliderande omgivningen kan vara från familj, skola, mobbning och så vidare.
Susanne Westerdahl visar på en känslokurva hur dessa personer kommer extra högt upp i känsloläge och dessutom har svårare att reglera ned känslorna. Eftersom känslorna är så starka är det också svårare att vara i sig själv och sin känsla.
– Det är viktigt att förstå att alla flickor med EIPS inte har ett utåtagerande beteende, de kan vara högt i känsla men vänder detta inåt. De har mycket självinvalidering och kan utåt uppfattas som lugna. Föräldraförmågan kan finnas, men det kan ändå blir svårt för föräldrar och omgivning att bemöta flickorna utifrån bristande kunskap om flickornas svårigheter. Det är vanligt att våra flickor möts av oförstående omgivning.
Emotionell sårbarhet är något man föds med
– Vissa har en större emotionell sårbarhet. Det är något man föds med. Om man dessutom växer upp i en miljö som är invaliderande, där du inte får dina känslor bekräftade på ett bra sätt, förvärras problemen.
Föräldrarna erbjuds utbildning under fem dagar för att lära sig grunderna i DBT och lära sig färdigheter i bemötande för att mer effektivt kunna möta sin ungdomar. Dessutom är det bra att få träffa andra föräldrar i samma situation.
Det är möjligt att få till en varaktig förändring.
– Men man måste sätta upp flera delmål. Ungdomen har ofta många misslyckanden bakom sig och väldigt låg självkänsla. Det är viktigt att få känna att man lyckas med något, det stärker självkänslan. Skolan är a och o, att få till en fungerande vardag med anpassad skolgång. När sedan betygen börjar bli godkända, det börjar ordna sig med vänner och skadade relationer repareras känns det väldigt bra, avslutar Susanne Westerdahl.
