Brist på avgiftningsplatser bidrar till fler hemlösa

Frälsningsarmén släpper ny lägesrapport över hemlösheten i Sverige. 
Frälsningsarméns personal ser en ökad andel av återfall till missbruk

Frälsningsarmén släpper ny lägesrapport över hemlösheten i Sverige. 

Heroinmissbruket har ökat bland de hemlösa och hjälpsökande i hela landet. Det framkommer i Frälsningsarméns nya lägesrapport över hemlösheten i Sverige. Bristen på avgiftningsplatser är en bidragande orsak till att fler hamnar i hemlöshet.

Situationen för Sveriges runt 6 000 akut hemlösa är fortsatt tuff. I bland annat Göteborg vittnar Frälsningsarméns personal och kuratorer om hur det flödar av droger och om hur droganvändandet ökat. De ser också en ökad andel av återfall till missbruk, vilket för många leder in i hemlöshet.

– Det är svårt att få in personer på avgiftningsvård idag. Det råder stor brist på resurser hos dem som bedriver avgiftningsvård och det finns inte plats för alla behövande, säger Per-Uno Åslund, metodstöd för sociala institutioner på Frälsningsarmén.

På Frälsningsarméns sociala center i Hornstull i Stockholm uppskattar verksamhetschef Bodil Nilsson andelen besökare med någon form av missbruksproblem till mellan 85 och 90 procent av besökarna.

– Det flödar av droger både i storstäder och mindre städer idag. Det är billigt med heroin, som är en snabbt beroendeframkallande drog, och lätt att få tag på. Även i Göteborg, där det historiskt varit vanligare med amfetamin, har heroin-missbruket ökat, menar Per-Uno.

Genomsnittsbesökaren på Sociala centret är en man i 55-årsåldern med ett blandmissbruk som ofta är hemlös. De som missbrukar intar idag större mängder och är i avsevärt sämre skick än för några år sedan.

Personalen möter också fler och fler kvinnor som söker hjälp, även de ofta missbrukare. Många av kvinnorna har utsatts för våld, men är ofta för rädda för att göra en anmälan.

Frälsningsarmén möter människor som tillhör målgruppen hemlösa på ungefär 50 orter i Sverige och hjälper till med mat, kläder, visst ekonomiskt bistånd, rådgivning, samtal och gemenskap. Ofta får kuratorer och andra hjälpa till med att tolka beslut från myndigheter och andra, och se till att de hjälpsökande får del av besluten. 
Fokus ligger på en helhetssyn med målet att människor ska få sina grundläggande behov tillgodosedda; fysiskt, psykiskt, andligt och socialt.

– Att få en tallrik mat lindrar den värsta hungern, och på längre sikt bygger det upp kroppen. Att få sova i ett varmt och ombonat rum, och ha möjlighet till samtal kan betyda mycket. Vi jobbar också långsiktigt för att skapa en varaktig förändring i människors liv, säger Per-Uno Åslund.

Related posts