Det är rubriken du borde ha sett, rubriken om fasorna på medelhavet där endast en förlist båt kostade 41 människor livet. Istället var det tyst.
Under 2016 konstaterades det att 5 098 personer omkommit under sin flykt över medelhavet. Varför utreds inte de här dödsfallen, vad skulle ha hänt om samma antal personer hade drunknat eller omkommit av andra orsaker på Östersjön? Bakom flera av dödsfallen finns utöver tragiken ett brott som begås av såväl enskilda individer som hela Europa, menar Anna Björk och Mattias Beijmo.
Vi i föreläsningssalen ser en bild av en strand i Turkiet, under en klarblå himmel skymtar vid horisonten den grekiska ön Lesbos. Journalisten Anna Björk och analytikern Mattias Beijmo som sedan en tid har volontärarbetat i den svåra flyktingsituationen på Lesbos stränder är på plats på den turkiska sidan. Den sida där den farofyllda färden över Egeiska havet börjar. De knäpper snabbt av en bild, här skyltar man inte med att man är journalist, smugglingen är en mångmiljonindustri och mot den vill ingen framstå som ett hot.
Till den turkiska sidan kom Anna Björk och Mattias Beijmo med en förväntan om att se flyktingläger med tillgång till vatten och sjukvård. Väl på plats får de en annan bild. Flyktingarna gömmer sig på stränderna i väntan på att en båt ska ta dem till räddningen.
En biljett i en överpackad gummibåt kostar 10 000 kronor. Smugglarna packar in mellan 50-70 personer i kinesiskimporterade gummibåtar som är gjorda för att ta 10 personer. Barnen placeras i mitten, därefter kvinnorna, de äldre och ytterst männen. Båtarna körs över havet sommar som vinter och det kalla vattnet fyller snabbt mitten av den överbelastade gummibåten, barnen riskerar att drunkna i båten eller dö av hypotermi. Gummibåtarna körs också många gånger av oerfarna chaufförer.
– Chaufförerna är ofta flyktingar som pekats ut av smugglarna strax före resan, flera av dem har aldrig kört en båt förut men ska nu ta en överfylld gummibåt över havet, förklarar Anna Björk.
Vid de motorstopp som ofta sker, när motorn är ny, chauffören ovan och bensinen utspädd med vatten, kan panik lätt utbryta. I många fall räcker inte bensinen ända fram och båten hamnar på drift på medelhavet.
Flyktingarna är helt i händerna på smugglarna.
– En mamma som jag mötte på Lesbos berättade för mig om hur en smugglare doppade nappen i bensin och tryckte in den i hennes dotters mun. för att barnet skulle tystna och sova under överfarten, säger Anna Björk.
Det var för att skildra den här sidan av historien och, smugglarnas hänsynslöshet och den orimliga situation som människor som behöver fly den här vägen som Anna Björk och Mattias Beijmo nu befann sig i Turkiet.
Under denna resa blev mardrömmen verklighet en båt gick under. Trots storm och stora vågor gick flera båtar ut på havet under natten mellan den 4 och 5 januari 2016 och en av dem sjönk. Av de 53 ombord klarade sig enbart 12 personer i land.
”Båt 370 gav sig ut den här kvällen, det regnade och vågorna gick 5 meter höga. De 53 passagerarna ville inte åka men tvingades ner i båten under vapenhot. Båten gick ut, men vände snart, alla insåg att resan inte skulle lyckas. Vid stranden möttes de av smugglare som misshandlade dem och tvingade ut flyktingarna på nytt…
Flyktingarna ringer febrilt efter polis och kustbevakning men kopplas bort och får till och med beskedet att de ska sluta ringa … ingen hjälp kommer, de desperata människorna är lämnade åt sitt öde.
Ute på havet ser de ett fartyg, de är inte ensamma längre… de är räddade, ett skepp stort nog att ta dem alla har dykt upp. Gummibåten styr rakt in i skrovet på det stora skeppet, flyktingarna bankar och skriker. Efter en halvtimma öppnas en dörr och en man kommer ut på däck. De små barnen hålls upp mot mannen, ”ta barnen, rädda våra barn” ropar föräldrarna. Mannen på fartyget tittar ner på gummibåten, tänder en cigarett och gör exakt ingenting… förutom att fimpa sin cigarett och kasta den över relingen ner på dem.
En kort tid senare har gummibåten förlist, 41 personer, barn, kvinnor, äldre och män omkommer. Endast 12 unga män som orkar simma sig i land överlever och de sitter nu fängslade av den Turkiska militärpolisen och får kämpa för att övertyga journalisterna om att deras historia är sann.
– Skulle jag sitta fängslad av det Turkiska gendarmeriet skulle jag säga vad som helst för att komma därifrån, säger Mattias Beijmo.
Trots det otroliga i den historia som Mattias Beijmo och Anna Björk fått höra bestämmer de sig för att ta reda på om de 12 personernas samstämmiga berättelser är sanna.
– Vi behandlade det hela som en haverikommission men var inte beredda på vad som skulle hända när vi började rota i det här, berättar Mattias Beijmo.
Teknisk bevisning visar att flyktingarna och skeppet Temeteron möttes den ödesdigra natten mellan den 4 och 5 januari. Signaler från skeppet respektive flyktingarnas mobiler visar vilka koordinater gummibåten och skeppet befunnit sig på. Vid en tidpunkt sammanföll de.
Det går alltså att bevisa att minst ett brott mot begicks den här natten, när fartyget ignorerade flyktingarna. Såväl Maritim nödrätt som turkisk rätt säger att kaptenen alltid är skyldig att hjälpa nödställda. Idag drivs ett mål där de anhöriga till de omkomna är målsägande.
Men fartygets kapten är långt ifrån den enda som bör ställas till svars för förlisningen.
Under 2016 har hela 5 098 personer konstaterats omkomna på sin färd över medelhavet enligt siffror från International Organization for Migrations, IOM:s Global Migration Data Analysis Center, GMDAC. 88 procent av de omkomna migranterna drunknade, 148 personer omkom av andra skäl som att ha andats in bensin-ångor, brand på båten, svält, uttorkning eller hypotermi.
I år har över 1 000 personer dött på Medelhavet, siffrorna baseras på de som hittats omkomna och på uppgifter till medierna. Mörkertalet är stort och vad som hänt de döda utreds inte av myndigheterna, uppger Anna Björk och Mattias Beijmo.
Det är en lång färd mellan till exempel Syrien och Sverige eller Libyen och Sverige, hur kommer det sig att det på den lilla sträckan över medelhavet som det dör procentuellt flest frågar sig Mattias. Är det smugglarnas fel?
– Smugglarnas svarar enbart på en efterfrågan att söka asyl och deras verksamhet finns eftersom det inte finns någon laglig resväg in i Europa, säger Mattias Beijmo.
Ett alternativ menar han är att skapa just lagliga migrationsvägar. Istället för att som idag att EU ger pengar till Turkiet för att stoppa smugglingen.
– Dessa pengar går idag delvis till den turkiska kustbevakningens ficka. De har inget intresse av att hjälpa nödställda flyktingar eller stoppa smugglingen, så att EU-pengarna sinar, menar Mattias Beijmo.
Frontex, EU:s kustbevakning hjälper inte heller nödställda flyktingar på turkiskt vatten.
– Deras uppdrag är inte att hjälpa utan att stoppa smugglingen, alltså åker de inte in och hjälper nödställda trots att de enligt nödrätt får och ska göra det, förklarar Mattias Beijmo.
Nu föreläser Mattias Beijmo och Anna Björk om döden på medelhavet och storpolitiken kring dödsfallen.
– Vi vet för mycket för att hålla tyst. Alla vi som väljer politiker behöver veta detta, säger de och fortsätter med att internationell rätt är solklar.
Även Turkiet har skrivit under FN:s flyktingkommission, men med ett förbehåll, den gäller enbart europeiska medborgare. Turkiet behöver inte bryta mot några konventioner när hanterar flyktingar som kommer från länder utanför Europa, för de har aldrig skrivit under några sådana.
– EU vet detta men gör inget. Det är väl bekvämt, säger Mattias Beijmo.
Enligt en EU-överenskommelse, som Sverige är del av ska Turkiet få 3 miljarder Euro och kommer att få ytterligare pengar som ska gå till att hjälpa Syriska flyktingar. I överenskommelsen finns även med att EU ska diskutera turkiskt medlemskap i EU samt visumfrihet för turkiska medborgare i unionen.
I motprestation skickas flyktingar som tar sig till Grekland tillbaka till Turkiet, som ska vara ett säkert tredje land.
– Livet för flyktingarna i Turkiet är inte hållbart, de har ingen tillgång till sjukvård eller välfärd, barnen går inte i skolan och det är svårt för flyktingar att finna jobb. Mänskliga rättigheter och asylrätten kan inte anses följas när människor skickas tillbaka hit, menar Mattias Beijmo.
Varje natt går båtar över från Turkiet till den grekiska övärlden. Här finns idag över 60 000 flyktingar kvar som ska tas om hand av ett underdimensionerat asylsystem med för få handläggare.
Varför hjälper inte EU till kan man fråga sig, men EU har faktiskt allokerat medel för att snabba på asylprocessen men Grekland har inte ansökt om de pengarna.
– Färre och färre flyktingar gör därför resan över Medelhavet, De vill inte riskera att hamna i Limbo i åratal och leva med sina familjer i fängelseliknande grekiska läger i åratal. Grekland har gjorts till ett avskräckande exempel, säger Mattias Beijmo.
Varför man vill ha avskräckande exempel är en fråga i sig.
Det har sedan Europa införde den här asylpolitiken och överenskommelsen med Turkiet blivit lugnare på migrationsverkets och de kommunala handläggarnas kontor. Färre söker asyl i Sverige, men till vilket omänskligt pris?
Boken och föreläsningen: Mattias Beijmo och Anna Björks reportagebok Båt 370 – döden på medelhavet är utgiven av Norsteds förlag och finns i butiker och webbshoppar. Vill du höra deras föreläsning så tar de två författarna emot förfrågningar från kommuner och andra intresserade på www.bat370.se, turnen bokas nu så intresserade bör kika in på sidan inom kort. I höst föreläser paret bland annat den 30 september på Bokmässan i Göteborg, den 06 november i Limhamn och den 9 november i Sandviken.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';