Den 21 januari 2002 sköts Fadime Şahindal till döds av sin egen far. Hon blev en symbol för kampen mot hedersvåld i Sverige. En ny dokumentär ”Arvet efter Fadime” belyser vad som har hänt på 20 år.
Den 21 januari 2002 sköts Fadime Şahindal till döds av sin egen far. Hon blev en symbol för kampen mot hedersvåld i Sverige. En ny dokumentär ”Arvet efter Fadime” belyser vad som har hänt på 20 år.
– Det här är en film om de som jobbar med hedersfrågan. Jag vill sprida deras kunskap för att vi ska förstå detta komplexa problem, och tillsammans hjälpas åt för att förändra situationen för de flickor och pojkar som idag lever med en hedersnorm, säger filmens regissör Nisti Stêrk.
Men hedersfrågan är både komplex och kontroversiell. Debatten kommer att handla om huruvida hedersbrott är ett patriarkalt eller ett kulturellt uttryck. Någon genomgående analys av problemet, eller vad man ska göra åt det, når man inte. Idag ser flera av de politiker som var engagerade i frågan tillbaka med ånger. De menar att mer borde ha gjorts, inte bara för Fadime Şahindal utan för alla flickor som lever under hedersförtryck. Men arbetet fortsätter.
Lex Fadime är namnet på en straffskärpning för brott som begås med hedersmotiv. Det kan ge en skärpning av straffet på 1-6 års fängelse och väntas träda i kraft 1 juni 2022.
Den 23 januari hölls det årliga eventet Fadime-galan på Berns i Stockholm. Du kan se dokumentären ”Arvet efter Fadime – om hedersproblematik i Sverige” här på SVT Play
