LEDARE: Kunskapen om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är fortfarande bristfällig bland vuxna i samhället, professionella eller inte. Barn med NPF kan inte ”skärpa sig”. De behöver bemötas därefter och få anpassningar så att de kan fungera i olika sammanhang.
Riksförbundet Attentions projekt ”Vägen tillbaka” visar att det är avsaknaden av goda relationer till vuxna i skolan som har gjort att skolfrånvaron hos unga med NPF eskalerat. Det är skrämmande att vi inte förstår hur viktigt det är med relationer. Och det är alltid vi som vuxna som har det yttersta ansvaret för relationen.
Leonardo Möller Flores, som har deltagit i projektet, berättar hur hans resurslärare hade kunskapen om rätt bemötande. Att han fokuserade på relationsbyggande och visade uppskattning för att Leonardo hade kunnat ta sig till skolan över huvud taget, istället för att visa missnöje över att han hade kommit försent.
De vuxna lyssnar inte
Unga som behöver extra stöttning för att klara av skolans miljö behöver fångas upp snabbt innan de hamnar i problematisk skolfrånvaro och psykisk ohälsa.
Över hälften av de tillfrågade eleverna i projektets rapport upplever att de vuxna inte lyssnar eller förstår elevens behov. Barnen skulle önska att vuxenvärlden visar förståelse för att de vill vara i skolan och att de gör sitt bästa.
Tyvärr blir barn med NPF stämplade som stökiga och problembarn av gemene man som saknar kunskap om NPF. Om vi bara lyssnar på vad barnet behöver så kan vi bli bättre på att skapa rätt förutsättningar för barn med NPF att lyckas i skolan och i livet i stort. Det har man rätt till även utan diagnos.
Bup Skåne meddelar att de har förändrat sitt arbetssätt och nu ger stöd och hjälp till unga utan att vänta på diagnos. Det är bedrövligt att man inte har kunnat ställa om till detta tidigare, något som Nationellt system för kunskapsstyrning också rekommenderar att man ska göra.
Miljön runt omkring behöver anpassas
På Insikten har man närmare 30 års erfarenhet av att möta ungdomar med NPF. De har ofta flera vårdsammanbrott bakom sig och bär på en stark känsla av att inte duga någonting till.
TBA, tillämpad beteendeanalys, är en intressant metod som kartlägger vilka faktorer som har bidragit till ett visst beteende. På så sätt så kan rätt anpassningar göras för att undvika beteendet.
Det blir så tydligt då att det är miljön runt om kring som behöver anpassas och inte ungdomen. Det här behöver man arbeta med systematiskt och man behöver också fylla på med kunskap hela tiden.
Nu ställs det högre kunskapskrav på både HVB och familjehem. Den planerade förändringen av ungdomsvården kommer att innebära fler förstärkta familjehem, något som är en kvalitetssäkring i sig. Både barnen och familjehemmen är värda det.
