Sverige har en ny könstillhörighetslag för ändring av juridiskt kön. ”Ett välkommet steg i rätt riktning för att stärka transpersoners rättigheter”, säger Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande RFSL.
Efter närmare 17 år av utredningar står det nu klart att Sverige har en ny könstillhörighetslag. Detta efter att riksdagen den 17 april röstat för socialutskottets lagförslag Förbättrade möjligheter att ändra kön.
Idag kan det ta fem till åtta år för transpersoner att få ett nytt juridiskt kön. Den nya lagen förväntas förkorta den tiden avsevärt och göra att livet inte längre kommer sättas på paus för de transpersoner som väntar på ändring av juridiskt kön.
– Det är ett välkommet steg i rätt riktning för att stärka transpersoners rättigheter och ett erkännande för alla som har väntat i årtionden på en ny lag, säger Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande RFSL.
Det här innebär lagen:
- Den gamla lagen för ändring av könstillhörighet, från 1972, ersätts nu med en ny, mer modern lagstiftning.
- Ändring av juridiskt kön ska inte längre kräva diagnosen könsdysfori eller transsexualism, utan enbart intyg från läkare. Det förväntas göra processen enklare.
- Åldersgränsen för ändring av juridiskt kön sänks från 18 till 16 år, tillsammans med målsman.
Lagen träder i kraft den 1 juli 2025.
RFSL har tagit fram några vanliga frågor och svar om den nya lagen:
Innebär förslaget på den nya könstillhörighetslagen att individen får bestämma sitt juridiska kön själv?
Nej, lagen kommer inte bygga på självbestämmande. Enskilda individer kan därmed själva inte ändra sitt juridiska kön med en enkel anmälan. Det beror på att kraven på medicinsk utredning för att få ändra juridiskt kön har sänks men inte tagits bort.
Kommer det att bli enklare att få könsbekräftande vård?
Lagen handlar om juridiskt kön. Det vill säga vad som står i folkbokföringen; vilket personnummer du har och vilket kön som står i ditt pass. En sådan lag reglerar exempelvis inte hormonbehandlingar. Det kommer alltså fortsatt krävas diagnos för att få tillgång till könsbekräftande vård i Sverige.
Kommer fler söka könsbekräftande vård när det blir enklare att ändra juridiskt kön?
Det finns ingen evidens för att det skulle finnas ett samband mellan att det blir enklare att ändra juridiskt kön och att fler söker sig till den könsbekräftande vården. Det är inte heller något som har observerats i de länder där det har blivit enklare att ändra juridiskt kön, till exempel Danmark eller Norge.
Kommer lagen påverka vem som får tillgång till toaletter eller omklädningsrum?
I Sverige finns det ingen lag som reglerar vilken toalett man ska gå på. En ny könstillhörighetslag kommer inte förändra detta. Men det finns lagstiftning mot ofredande och trakasserier och det är redan idag förbjudet att trakassera personer i exempelvis omklädningsrum. Alla ska vara trygga i omklädningsrum och på offentliga toaletter.
Kommer lagen påverka vem som blir placerad i vilket fängelse?
Inom Kriminalvården hanteras redan idag frågan om var intagna ska placeras för att minimera risken för våld. Att göra undantag från huvudregeln att placera enligt juridiskt kön är inget nytt, utan en bedömning som görs till exempel om en kvinna har begått sexualbrott mot en annan kvinna. Kriminalvården är positiv till förslaget och skriver i sitt remissvar att en ny lag är förenlig med ordning och säkerhet, samt att man kommer kunna motverka att lagstiftningen missbrukas.
Påverkar könstillhörighetslagen könsuppdelad idrott?
I könsuppdelad idrott bestämmer respektive idrottsförbund vilka regler som gäller och hur de kan inkludera transpersoner i sin idrott. Det gäller även internationellt, där det är internationella organ som har beslutsrätt i exempelvis världsmästerskap. Det kommer inte en ny könstillhörighetslag att ändra på.
Hur ser det ut i andra länder?
2012 var Argentina först ut med att anta en könstillhörighetslag som utgår från individens självbestämmande. Idag har 18 länder har en modern könstillhörighetslag som utgår ifrån individens självbestämmande.
Källa: RFSL
