”Vi välkomnar en kommande reglering som i sin frånvaro bidragit till den fria tolkningen av insatsen skyddat boende.”
DEBATT: Kvinnojourernas företrädare uttrycker ofta sin oro för hotet från lågkvalitativa skyddade boenden genom att lyfta fram dåliga exempel och presentera dem som en norm för verksamheter som drivs i annan form än den egna.
Socialtjänsten som är uppdragsgivare känner dock inte alltid igen den bild som kvinnojourernas företrädare förmedlar om låg kvalitet hos professionella verksamheter. Det framgår av socialtjänstens svar i Socialstyrelsens kartläggning att de snarare uppger ökad kvalitet generellt. Samma sak noteras även i Socialstyrelsens podd (#88) och i socialtjänstens svar på företrädaren för kvinnojouren i Öresunds påstående i Kvällsposten (1/1-22). Socialtjänsten förmedlar där att de företrädesvis är nöjda med det ökade utbudet och på fråga uttrycker många till och med att de föredrar professionella utförare utifrån kompetens, förmåga och resultat.
Detta säger egentligen inte så mycket. Men det indikerar ändå att inget är svart eller vitt. Troligtvis är alla ideellt drivna verksamheter inte per definition mest lämpade för uppdraget bara för att de är ideella. Och alla professionella verksamheter är inte heller alltid mest lämpade enkom utifrån sin driftsform.
Vad är det som kostar när man talar om kvalitet?
Företrädarna för kvinnojourer angriper ofta de professionella verksamheternas ekonomi. Ett område som de verkar ha väldigt lite kunskap om, i förhållande till hur mycket de pratar om det. Därmed blir de framlyfta påståendena ofta missvisande.
De stora utgifterna är löner (kompetens). Sedan följer utgifter för lokaler, hyror, inredning, fordon och en hel rad verksamhetsrelaterade utgifter till det. Enkelt sammanfattat innebär det generellt att med fler kompetenser och mer verksamhet följer också en högre kostnadsmassa. Det är givetvis så att det finns variationer i kvalitet mellan de olika professionella verksamheterna precis som mellan de ideella och kommunala. Därtill finns olika variationer mellan de skyddade boendenas inriktning. Boendenas profiler är utformade med olika resursförmågor vilket genererar olika dygnspriser för placerande socialtjänster.
Det framgår av de senaste årens upphandlingar av skyddat boende att prisspannet varierar beroende på vilken typ av boende som avses. Många boenden, oavsett driftsform, har enligt upphandlingarna en dygnsavgift runt 1500-2000 kr/dygn. Enstaka kvinnojourer har angett 2800 i upphandlingar. Så även vissa professionella. En av de kommunalt ägda verksamheterna anger 3400 kr/dygn. En annan kommunal verksamhet har angett 5400 kr/dygn. Priserna som anges är för en vuxen person utan medföljande barn.
Så med andra ord finns det ett prisspann inom samtliga driftsformer, som i jämförelse mellan varandra är svåra att skilja åt som dyrt/billigt, kvalitativt/inte kvalitativt, bara genom att titta på priset. Framtonar gör dock en bild av att de platserna som har en högre dygnsavgift generellt sett innehåller fler kompetenser som tillsammans genererar en högre sammanlagd kostnad. Dessa kvalitativa verksamheter återfinns alltså inom alla driftsformer.
Kan professionella utförare både vara billigast och dyrast?
Företrädarna för kvinnojourerna hävdar snabbt ”låg kvalitet” när någon verksamhet (utom den egna) är billig. Har däremot en kvinnojour hög dygnsavgift så ”borgar det för kvalitet”. Men när en professionell verksamhet har det, blir de utmålade som riskkapitalister, trots att de flesta boenden i professionell regi utgörs av kvinnligt småföretagande.
Vinst i verksamhet är inte samma som vinst på lotto
Enligt uppgift från tidningen ”Hem & hyra” (2021) omsatte verksamheterna som bedriver skyddat boende 2019, 930 miljoner och har 45 miljoner i genomsnittligt överskott (vinst). Det innebär att verksamheterna i snitt har ca 4,8% i överskott, vilket är en låg siffra i sammanhanget, inte hög.
Ingen som i sin privatekonomi har 1 000 kronor kvar i plånboken (5% av en nettolön på 20 000 kronor) inför löneutbetalning, anser att man gått med ”vinst”. Men just så heter motsvarigheten inom företag, kommunal eller ideell verksamhetsekonomi. Överskott i budgeten är inte ett problem, utan snarare en förutsättning. Överskottet återinvesteras oftast i sin helhet i verksamheten genom anskaffande av flera lägenheter, möbler och anställning och utbildning av personal.
Varför är kvalitet så viktigt?
Utan överskott finns ingen stabilitet. Utan stabilitet kan inte verksamheten drivas. Man skulle kunna tro att det är just därför kvinnojourerna företrädare angriper just vinsten (överskottet) så ofta? De professionella verksamheterna måste (för)tjäna alla sina intäkter, men de bidragsfinansierade ansöker om mer när pengarna tar slut, som så skedde våren 2020 i covid-krisen. Andra verksamhetsformer är hänvisade till att använda sitt överskott (vinst).
De bidragsfinansierade ideella verksamheterna är lika beroende av ”vinst” (överskott) och soliditet som professionella verksamheter. Det framgår i nästan varje uttalande de gör, där de uppger att ”de står med kostnader de inte har täckning för” i frånvaron av placeringar som ger intäkter och därmed stabilitet.
Det är således ingen skillnad på kvinnojourernas behov av stabilitet och förutsägbarhet som andra driftsformers behov av detsamma. Vi måste alla veta att vi har råd att betala ut löner och betala verksamhetens driftskostnader för att kunna fortsätta hålla hög kvalitet. Det är ansvarsfullt, inte omoraliskt att ha en stabil ekonomi. Det är inte heller verksamheterna, företagen eller kommunerna som dikterar villkoren för detta, utan det är politiken genom lagstiftning.
Verkar det rörigt? Det kan det vara för att det är just det.
Men, man dödar bara skuggor med ljus. Så därför vill vi kasta ljus på dessa frågor, så de dunkla och ogrundade påståenden som florerar får sin rättmätiga plats. I papperskorgen…
Vi välkomnar en kommande reglering som i sin frånvaro bidragit till den fria tolkningen av insatsen skyddat boende. Tillsammans vill vi verka för ökad kvalitet på bred front till det bästa för alla de våldsutsatta som söker hjälp till ett liv fritt från våld.
Fredrik, Stiftelsen för insats skyddat boende
