Familjehemsföräldrarna Angelica, Gunnar och Linnéa fick Ung dialogs Omtankepris, som delades ut i samarbete med tidningen Omtanke och SSIL. Vi har träffat dessa tre eldsjälar som engagerat sig extra för barn med NPF.
Familjehemsföräldrarna Angelica, Gunnar och Linnéa fick Ung dialogs Omtankepris, som delades ut i samarbete med tidningen Omtanke och SSIL. Vi har träffat dessa tre eldsjälar som engagerat sig extra för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Barn och unga med NPF, och i synnerhet adhd, är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn och unga. På SiS har mer än varannan flicka adhd och närmare 40 procent av pojkarna. Barn och ungdomar som vårdas utanför hemmet är på många sätt en utsatt grupp, med både sämre hälsa och sämre livsvillkor jämfört med barn boende hos sina vårdnadshavare barn, vilket ger en ökad risk för ohälsa och sociala problem i vuxen ålder.
Riksförbundet Attention driver sedan juni 2020 det arvsfondsfinansierade projektet Ung dialog som har som syfte att öka delaktigheten och förbättra livsvillkoren för barn och unga med NPF, som har erfarenhet av placering i HVB och/eller familjehem.
– I arbetet med Ung dialog ser vi många exempel på att placerade barn och unga med NPF är dubbelt utsatta. Vi vet att barn och unga med NPF generellt har svårare att klara skolan, de har ofta samsjuklighet som kräver en fungerande samverkan mellan olika vårdinstanser och andra samhällsfunktioner och de har ett stort behov av en tydlig och förutsägbar tillvaro, säger Fanny Eklund, projektledare för Ung dialog.
Placering i sig tvingar barnet till uppbrott och många olika myndighets- och vårdkontakter. Dessutom riskerar många av dessa barn och ungdomar att falla mellan stolarna på grund av sina komplexa vårdbehov, vårdsammanbrott och en avsaknad av naturliga omsorgsgivare.
Familjehemsföräldrarna Angelica Andersson, Gunnar Bjälkebring och Linnéa Holmberg, som fick Ung dialogs Omtankepris, har engagerat sig i projektets webbutbildning och studiecirkel för familjehem som har placerade barn med NPF.
– Genom ökad kunskap om NPF kan familjehem få rätt verktyg att möta barnets behov och därmed öka välmåendet i familjen och minska risken för vårdsammanbrott. Vi vill uppmärksamma dessa tre och alla andra engagerade familjehem, då de förändrar barns liv, säger Jaqueline Treschow på Riksförbundet Attention.
Här kan du läsa alla tre artiklarna:
Angelica Andersson: ”Man behöver kunna finnas där till 200 procent”
Gunnar Bjälkebring: ”Mitt sätt att tänka lågaffektivt har fungerat väldigt bra”
Linnéa Holmberg: ”Det var inget vi backade för”
