Vi har träffat familjehemsföräldrarna som fick omtankepriset
Jenny Fors 28 Apr 2023

Barn och unga med NPF, och i synnerhet adhd, är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn och unga. På SiS har mer än varannan flicka adhd och närmare 40 procent av pojkarna. Barn och ungdomar som vårdas utanför hemmet är på många sätt en utsatt grupp, med både sämre hälsa och sämre livsvillkor jämfört med barn boende hos sina vårdnadshavare barn, vilket ger en ökad risk för ohälsa och sociala problem i vuxen ålder.
Riksförbundet Attention driver sedan juni 2020 det arvsfondsfinansierade projektet Ung dialog som har som syfte att öka delaktigheten och förbättra livsvillkoren för barn och unga med NPF, som har erfarenhet av placering i HVB och/eller familjehem.
– I arbetet med Ung dialog ser vi många exempel på att placerade barn och unga med NPF är dubbelt utsatta. Vi vet att barn och unga med NPF generellt har svårare att klara skolan, de har ofta samsjuklighet som kräver en fungerande samverkan mellan olika vårdinstanser och andra samhällsfunktioner och de har ett stort behov av en tydlig och förutsägbar tillvaro, säger Fanny Eklund, projektledare för Ung dialog.
Placering i sig tvingar barnet till uppbrott och många olika myndighets- och vårdkontakter. Dessutom riskerar många av dessa barn och ungdomar att falla mellan stolarna på grund av sina komplexa vårdbehov, vårdsammanbrott och en avsaknad av naturliga omsorgsgivare.
Familjehemsföräldrarna Angelica Andersson, Gunnar Bjälkebring och Linnéa Holmberg, som fick Ung dialogs Omtankepris, har engagerat sig i projektets webbutbildning och studiecirkel för familjehem som har placerade barn med NPF.
– Genom ökad kunskap om NPF kan familjehem få rätt verktyg att möta barnets behov och därmed öka välmåendet i familjen och minska risken för vårdsammanbrott. Vi vill uppmärksamma dessa tre och alla andra engagerade familjehem, då de förändrar barns liv, säger Jaqueline Treschow på Riksförbundet Attention.
Här kan du läsa alla tre artiklarna:
Angelica Andersson: "Man behöver kunna finnas där till 200 procent"
Gunnar Bjälkebring: "Mitt sätt att tänka lågaffektivt har fungerat väldigt bra"
Linnéa Holmberg: "Det var inget vi backade för"
Jenny Fors 28 Apr 2023
Relaterade artiklar
Mest lästa
Tidningen

Magasinet Omtanke speglar verksamheten inom Socialtjänst, vård och omsorg. Vi är en branschtidning till för att informera såväl som att inspirera!
Läs mer-
Nu kan fler få öva på utmanande beteende
Hot och våld gör att vi omedvetet får en stressrespons där vi reagerar genom kamp, flykt eller stelna. Med hjälp av Virtual Reality går det att träna på sitt eget agerande för att förhindra att situationen eskalerar till våld.
-
När blåmärken inte syns
"När man väl söker hjälp har våldet eskalerat. Våldet har pågått under en längre tid". Gästkrönika av Pia Johansson, författare till boken "För ditt eget bästa", (2019) Ordberoende förlag.
-
Färre skjutningar i Malmö med strategin Sluta skjut
Skjutningar och sprängningar i Malmö har minskat sedan Sluta skjut infördes för snart sex år sedan. Det visar en uppföljning av strategin som Malmö universitet gjort på uppdrag av Brå.
-
Här är alla kommande utbildningar och seminarier
Hedersrelaterat våld och juridiken, Tvångssyndrom, SSIL utbildningsdag i Örebro och Stora LSS-Dagen i Stockholm. Det händer mycket framöver, inte minst efter sommaren.
-
Vittnesmål från Ystadsfamiljen i boken Instängda barn
Fallet om Ystadsfamiljen chockerade många, men det är inte den enda gången föräldrar isolerat sina barn från omvärlden. Bara i Skåne finns ytterligare två exempel.
-
"Vi märkte att det var svårt att nå fram till kvinnorna"
Kvinnor som lever i kriminella miljöer har svårt att få hjälp. Samhället ser kvinnorna som brottsoffer och de får inte samma stöd som manliga avhoppare.
-
De ska minska desinformationen om socialtjänsten
Evin Bider och Basem Al Nabulsi arbetar som samhällsvägledare i Uppsala kommun för att sprida information om hur socialtjänsten fungerar.