Kunskap om NPF skapar förståelse

När Carolina Lindberg Wiman frågade ett av de mest erfarna familjehemmen som hon samarbetar med vad de tyckte var viktigt att få med i boken "Familjehem för barn med NPF" var svaret enhälligt: Rutiner.
Carolina Lindberg Wiman är aktuell med boken "Familjehem för barn med NPF"

När Carolina Lindberg Wiman frågade ett av de mest erfarna familjehemmen som hon samarbetar med vad de tyckte var viktigt att få med i boken ”Familjehem för barn med NPF” var svaret enhälligt: Rutiner.

När Carolina Lindberg Wiman frågade ett av de mest erfarna familjehemmen som hon samarbetar med vad de tyckte var viktigt att få med i boken ”Familjehem för barn med NPF” var svaret enhälligt: Rutiner. Ju tydligare rutiner, desto enklare blir det. När livet är rörigt är det skönt att ha något som skapar trygghet.

Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är överrepresenterade bland placerade i familjehem. Placerade barn är särskilt sårbara, då de har ryckts upp från sin familj, ofta på ett för barnen uppslitande sätt och även kan bära med sig trauma från barndomen på grund av brister i föräldrarnas omsorg som har varit orsak till placeringen.– Det är traumatiskt för vilket barn som helst, men för ett barn med NPF, som behöver extra mycket stabilitet och förutsägbarhet, blir det ännu värre, säger Carolina Lindberg Wiman.Hon är utbildad socionom och arbetar med handledning och utbildning av familjehem som tar emot barn med neuropsykiatriska diagnoser. Carolina har gett ut flera fackböcker och är nu aktuell med handboken ”Familjehem för barn med NPF”.

– Jag ser vilken betydelse ökad kunskap om NPF har, både för familjehem, socialtjänst och familjehemskonsulenter. Med rätt kunskap kan man få ökad förståelse för barnets behov och det behövs också tillräcklig information om barnet för att matcha ihop rätt barn med rätt familj. Annars riskerar det att bli avbrott i placeringen och det är särskilt påfrestande för barn med NPF.

Risk att det blir för svårt att orka med

Barnet kan till exempel ha självskadeproblematik, känsloutbrott eller problem med närhet. Om man som familjehem inte har fått information om vilka problem som barnet har så finns det risk att de blir för svårt för familjen att orka med om man har kommit in med helt andra förväntningar.

– Att vara familjehem är inte för alla, men jag tror att det skulle vara för fler om man bara ökar kunskapen om de utmaningar som barnen kan ha. Då blir det lätt att ta på sig NPF-glasögonen och det blir inte så obegripligt varför ett barn reagerar på ett visst sätt i vissa situationer. Mycket av problemen går också att förebygga med enkla medel, säger Carolina Lindberg Wiman.

Svårigheterna för de olika neuropsykiatriska diagnoserna skiljer sig åt och sedan kan även olika barn ha olika problem med vissa saker. Kärnsymptomen för adhd är uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet. Autism kännetecknas genom brister inom social kommunikation och interaktion, fixering av rutiner och intressen. Inom diagnosen Autismspektrumtillstånd finns också intellektuellt funktionsnedsättning, men även särbegåvning. Språkstörning och Tourettes hör också till NPF.

Uppmärksamhetssvårigheter kan yttra sig i att barnet har svårt att koncentrera sig, komma igång med saker som ska göras, avsluta saker, slarvighet, glömskhet, svårighet att passa tider. De som har problem med flexibilitet kan ha svårt med förändringar, att ändra åsikt, för höga krav och när det gäller sociala samspel kan det vara svårt att veta vad som passar sig, att läsa av andra och att förstå hur ens agerande påverkar andra.

Extra känsliga för sinnesintryck

Många barn med NPF är extra känsliga för sinnesintryck. Det kan vara jobbigt att klippa naglarna eller håret, svårt att känna mättnad eller hunger och att vissa kläder med kantsömmar och lappar med tvättråd skaver.

När ett barn placeras om mer än en gång bör man titta närmare på vad som är extra utmanande för barnet och vad som har fungerat tidigare för barnet ska kunna få stanna i nästa familjehem och få en tillhörighet. Det kan vara enkla rutiner med tydligare information och mindre krav för att undvika onödig stress.

– Familjehemmet behöver få information om vad barnet klarar av och vilka svårigheter som finns, vad som brukar göra barnet frustrerat, hur detta kan ta sig i uttryck och vad som brukar fungera då. Man behöver vara så öppen som möjligt för att det ska bli rätt. Har barnet problem med hygien, sex eller annat som familjehemmet kan få svårt att hantera så är det bäst att få veta det från början.

Socialtjänsten har det största ansvaret att det ska fungera mellan familjehemmet och barnet. Minst lika viktigt är det att få en bra matchning mellan socialtjänsten och familjehemmet.

– Det här är helt vanliga familjer och alla är olika noggranna när det gäller hur saker och ting ska göras, vare sig det gäller städning eller regler. Alla kan inte göra lika. Jag tycker att man ibland får sänka förväntningarna och inte tänka att det hela tiden ska ske en utveckling på alla punkter, säger Carolina.

När man som konsulent eller socialsekreterare ska följa upp hur det går för barnet så prickar man ofta av på en lista hur olika saker fungera och hur utvecklingen ser ut.

Det tar ett år för barnet att landa

– Man måste komma ihåg att det tar ett år för barnet att landa. Det är som när en kollega har kommit tillbaka efter att ha varit sjukskriven för utmattning. Det går inte att ha några stora förväntningar. Först behöver man bara hämta andan, få känna trygghet och komma in i allt det nya. Man får fokusera på det viktigaste och det är trygghet och att komma iväg till skolan. Vi vet att en hyfsad skolgång ger bra förutsättningar för ett hyfsat bra liv. Det kan bli för mycket att redan från början ställa krav på städning och andra sysslor, fritidsaktiviteter, träffa kompisar och så vidare. Får barnet för höga krav på sig så ökar stressen och förmågan minskar. Det är som en gungbräda, när det ena åker upp i toppen så sjunker det andra ner i botten.

– Jag vill verkligen slå ett slag för okorrigerad tid, särskilt under första året. Tid när familjehem och barn umgås utan att den vuxna behöver korrigera eller fostra barnet. Man bara hänger. Som socialtjänst kan det vara bra att uppmuntra till sådan samvaro, så att familjehemmet känner sig stärkta i att det är okej att bara umgås för att umgås och inte för att barnet ska utvecklas i någon särskild riktning. Lyckas man få till en bra relation brukar man som familjehem också få barnets mandat att vara en viktigt vägvisare som ibland får komma med konstruktiv feedback, men det tar lite tid, man får ha tålamod.

Vi går mot en socialtjänst med ännu mer kontroll. Carolina skulle önska att man balanserar kontroll med tillit.

– Har man en för kontrollerande approach och försöker detaljstyra så kan det bli krock med vissa familjehem. Alla familjer har sina system och vet vad som funkar, man kan inte komma och säga att ”så där kan ni inte göra, ni måste göra så här istället”. Det är viktigt att socialtjänsten tar ansvar för att bygga en förtroendefull relation till familjehemmet. Då blir det lättare att gemensamt reflektera över hur barnets olika utmaningar kan hanteras, istället för att familjehemmet ska uppleva att de blir tillsagda hur de ska göra, ibland av en handläggare som inte känner barnet.

Svår situation att hantera

Att tas ifrån sina biologiska föräldrar är det största uppbrottet man kan göra, så det är inget konstigt att situationen blir svår att hantera, särskilt för barn med NPF.

– Familjehemmet kanske gör allt som står i deras makt, men det blir ändå kaos, barnet vill kanske bara vara på sitt rum och vill inte byta till en ren tröja. Då kan det få behöva vara så ett tag. Det är viktigt att förmedla hopp och se de små framstegen som ändå görs. Att uppmärksamma något som barnet inte klarade av för några månader sedan; det kan vara att fixa sitt eget mellanmål eller att säga förlåt. Det är härligt att se när det händer och att den här insatsen som familjehemmen gör kan bidra till att barnet får ett gott liv, trots vissa svårigheter.

När socialtjänsten fyller på med ökad kunskap om NPF får de också en ökad förståelse för familjehemmen och deras utmaningar. Det kan också vara krävande att upprätthålla en god kontakt med barnets föräldrar och omgivningens åsikter är också något som kan stressa. Barnet kan av oförstående ögon upplevas som ouppfostrat.

– Det är en jätteinsats som familjehemmen gör. De öppnar sitt hem för både barnet, socialtjänsten och barnets föräldrar. Alla vill barnets bästa, så vi vuxna behöver kunna samverka för att det ska bli bäst för barnet.

Carolinas föräldrar har varit familjehem, så hon har både den bilden och sedan 2010 har hon arbetat med att stötta och utbilda familjehem genom ett litet familjeföretag.

– Vi är specialiserade på familjehem för barn med NPF. Jag märkte tidigt att jag hade en särskild förmåga att förstå barn med neuropsykiatrisk problematik. Jag utbildade mig till förskolelärare och riktade in mig mot neuropsykiatri. Sedan arbetade jag på särskola och daglig verksamhet. Efter det började jag handleda inom NPF och då kände jag att jag ville utbilda mig till socionom.

Hon gick ut så sent som 2018. Då hade hon redan skrivit flera böcker inom neuropsykiatri och 2020 gav Carolina Lindberg Wiman ut handboken ”Ny som socionom” ihop med Anna Fredriksson.

Med sin nya bok om familjehem och NPF hoppas Carolina kunna bidra till att placerade barn med NPF får en så trygg och tydlig tillvaro som möjligt. För stabilitet i placeringen behövs förståelse och kompetent stöd.

– Helst skulle familjehemmet behöva tillgång till någon som kan neuropsykiatri för att kunna ringa så fort man behöver ett bollplank eller någon att fråga. Det är viktigt att få stöd och handledning som familjehem. När jag i min magisteruppsats undersökte 300 webbannonser där kommuner sökte familjehem till specifika barn angavs i 80 procent av annonserna vilka egenskaper som familjehemmet bör ha, men endast i 32 procent av annonserna stod det något om vad familjehemmet kunde erbjudas för stöd.

Att tänka på innan placering
– NPF är en funktionsnedsättning.

– Funktionsnedsättningar kan kompenseras men inte upphöra av en bra miljö.
– Barn med NPF behöver ofta mer vuxenstöd än andra barn.
– Familjehemmet behöver gedigen information om barnets bakgrund inför placering.
– Kom ihåg att barnets föräldrar ofta gjort så gott de kunnat.
– Kom ihåg att det finns en hög ärftlighet inom NPF.
– Bygg upp en bra relation mellan socialtjänst och familjehem.
– Det är lättare att matcha om man känner familjehemmet.
– Fundera över tillit/kontroll. Det ena är inte bättre eller sämre än det andra men passar olika människor olika bra.
– Som handläggare – ta ansvar för att bygga en bra relation med familjehemmet.
– Om relationen mellan handläggare och familjehem knakar – fundera på vad du bidragit med för att göra relationen bättre.
– Värna om tydlighet gällande förväntningar.
– Fundera över tidigare eventuella avbrott – vad har lett fram till dem? Vad skulle familjehemmet ha behövt för att hålla ut? Kan familjehemmet få de behoven tillgodosedda med det nu aktuella barnet?
 
Källa: Boken ”Familjehem för barn med NPF”, Gothia Kompetens (2023)

Related posts