”Utmanande och problemskapande beteende behöver definieras som Bo Hejlskov Elvén och Jennie Linde gör.” Jenny Fors, chefredaktör på tidningen Omtanke.
LEDARE: Utmanande och problemskapande beteende behöver definieras som Bo Hejlskov Elvén och Jennie Linde gör; att det är personalen eller familjehemmet som upplever ett problem eller en utmaning, inte personen med beteendet.
Allt beteende uppstår i samspel med omgivningen och personer med NPF har ofta svårigheter att reglera affekt. Det är därför som lågaffektivt bemötande fungerar så bra. Ingen börjar att slå vilt omkring sig om personerna runt omkring är lugna.
Men det finns många invändningar mot lågaffektivt bemötande. Det är något som podden Hejlskov & Linde tar upp. Bo Hejlskov Elvén och Jennie Linde delar med sig av sina klokheter i hela 80 inspelade avsnitt om allt från fasthållningar till mat.
Jennie Linde är också en av talarna på SSIL utbildningsdagar som i år fokuserar på de som utmanar våra verksamheter och hur vi ska undvika vårdsammanbrott. För tyvärr avbryts var tredje placering, ofta på grund av utmanande beteende som inte kan bemötas på rätt sätt.
Personal ställer ofta för höga krav på en sårbar individ och har svårt att sätta sig in i hur en person med NPF reagerar på stress. Då kan till synes enkla regler eller tillsägelser göra att situationen eskalerar.
Personalens agerande skapar våld
Mår personen inte bra är det ännu svårare att anpassa sig och klara av de krav och förväntningar som ställs på en. Inte minst på SiS syns det tydligt hur det är personalens agerande som skapar våld och kaos. Där personalen agerar med värme och omsorg fanns det inte alls samma våldstendenser hos dessa tjejer.
Vi vill gärna lyfta fram goda exempel och det gör vi nu med Omtankepriset, som Ung dialog delar ut i samarbete med oss. Jag har träffat alla tre vinnare; familjehemsföräldrarna Angelica, Gunnar och Linnéa. De vet verkligen hur man bemöter barn och unga med NPF, som genom sin placering är dubbelt utsatta.
Ung dialog är ett Arvsfonden-finansierat projekt som Riksförbundet Attention driver, vars syfte är att öka delaktigheten och förbättra livsvillkoren för barn och unga med NPF som har erfarenhet av placering i HVB och/eller familjehem.
Det behövs ökad kunskap om NPF
Dessa barn har ofta samsjuklighet och ett komplext vårdbehov. Ökad kunskap om NPF hos familjehem kan minska risken för vårdsammanbrott. Angelica berättar bland annat om en tjej som hon tog emot som hade varit runt i 14 olika familjehem. Tjejen stannade i tre år och hörde sedan av sig till familjen långt efteråt, vilket man får se som en lyckad placering.
Angelica har en unik förmåga att bygga relation till de mest sårbara och stå kvar när ingen annan gör det. Så är det också med Gunnar, som har riktat in sig på pojkar med NPF som har haft det jobbigt både i skolan och hemma.
Grabbarna har stämplats som bråkiga och känner sig misslyckade. Gunnar bygger upp deras självkänsla och fokuserar på det som fungerar bra. Linnéa har också ett härligt sätt att skapa trygghet för sina placerade barn och har alltid haft ett intresse att hjälpa. Jag hoppas att ni blir inspirerade av dessa tre eldsjälar.
