Det krävs bred samverkan

"Det måste göras lättare att lämna en farlig relation"
Jenny Fors är chefredaktör för tidningen Omtanke. Foto: Josephine Fantenberg
Jenny Fors är chefredaktör för tidningen Omtanke. Foto: Josephine Fantenberg

LEDARE: Rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk är ett av Sveriges största samhällsproblem just nu. Vi är i ett läge som har blivit ytterst allvarligt och ser en skrämmande utveckling som behöver stoppas nu.

För att vända detta behöver vi agera från alla håll samtidigt och samverka på bred front. Det ser vi många goda exempel på. Polisen har precis släppt ett nytt utbildningsmaterial till elever i skolan om rekrytering till gängkriminalitet, Stiftelsen Tryggare Sverige bjuder in till studieresor för att visa hur andra länder samverkar med polisen, kommun och näringsliv, SSIL arrangerar utbildningsdagar med lokal förankring och socialtjänstministern bjuder in samtliga riksdagspartier till samtal.

Det här är en fråga som kräver långsiktiga lösningar och har bred politisk förankring. Jag fick förmånen att samtala med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och det var väldigt intressant.

Jag är imponerad över hennes genuina engagemang och vilja att göra skillnad för barnen. Det blev inte många politiska standardsvar, utan ett öppenhjärtligt samtal om hur vi kan komma vidare inom det sociala området, för som socialtjänstminister är det många viktiga frågor som är i fokus just nu.

Hur ska placering av unga som riskerar fastna i kriminellt beteende kunna lösas? Finns det familjehem som är beredda att ta det ansvaret? Hur ska omställningen av kommunens arbete kring våld i nära relationer fungera? Hur ska vi säkerställa att rätt insatser kan ges över hela landet? Hur förbereder vi oss på den nya regleringen av insatsen skyddat boende? Hur fungerar arbetet med att skydda barn från hedersvåld?

Mycket som inte fungerar och många farhågor

Det finns mycket som tyvärr inte fungerar optimalt och många farhågor över att det kan bli ännu svårare att till exempel beviljas insatser. Det måste göras lättare att lämna en farlig relation, att få hjälp med eftervåldet och kunna känna sig trygg med att barnen inte råkar illa ut.

Jag lyssnade på Socialsstyrelsens information, eller kick-off som de kallade det, inför kommande utbildningar i ämnet våld i nära relationer. Veronica Ekström, docent på Marie Cederschöld högskola, tyckte att det talas för lite om den kriminella aspekten av våldet. Att det är något som ska polisanmälas och lagföras.

Det håller jag med om. Vi måste lägga fokus på brottet, att den som är misstänkt för brott ska åtalas och dömas om denne visat sig vara skyldig. Finns det en säkerhetsrisk för offret innan domen har fallit så behöver man skydda offret mot den misstänkte förövaren.

Nu är det uttalat i de senaste föreskrifterna om våld i nära relationer från 2022 att kommunerna har en skyldighet att fokusera på förövaren och det förebyggande arbetet. Den 1 februari håller Socialstyrelsen en digital konferens för att lyfta goda exempel hur man har gått från teori till praktik i det här arbetet.

Vi behöver också bli bättre på att definiera och känna igen det psykiska våldet. Men det spelar ingen roll hur många utsatta vi hittar om inte förövaren också hindras från att fortsätta utöva våld.

Related posts