”Ofta går man tillbaka till förövaren både en och två gånger. Kanske för att till slut dödas. Det är inte för att man är otacksam eller inte vill samarbeta.” Både våld i nära relationer och gängkriminalitet tas upp i senaste ledaren.
LEDARE: Kalla fakta avslöjade härom dagen i programmet ”När våldet vann” att Isabella förlorade vårdnaden om sin son efter att ha anklagat sin man för misshandel och ansökt om ensam vårdnad. Hon hade ljudinspelningar som bevis för våldet som hon hade tvingats fly ifrån med sin son. Rätten tyckte att hon hade samarbetssvårigheter och lät mannen få ensam vårdnad.
En person som flyr för sitt liv ska inte behöva förlora vårdnaden om sitt barn. Tyvärr är det här inte det enda fallet där domstolen tycker att en våldsutsatt person har samarbetssvårigheter. När det har varit våld med i bilden så är föräldrarna inte bara två parter i en vårdnadstvist, de är också offer och förövare.
Anna Dahlöf berättar i gästkrönikan om en kvinna som fick sin skyddsplacering avbruten för att hon hade ringt till sin förövare. Det slutade med att hon blev misshandlad på nytt, med svåra fysiska men som följd. Hon hade också samarbetssvårigheter, för hon var inte delaktig i sitt eget skydd tyckte socialtjänsten.
Om man har kunskap om våld i nära relationer så förstår man att den utsatta personen har motstridiga känslor av hat, kärlek, skam, skuld, rädsla, uppgivenhet. Att det inte är lätt att lämna. Ofta går man tillbaka till förövaren både en och två gånger. Kanske för att till slut dödas. Det är inte för att man är otacksam eller inte vill samarbeta. Därför är det också viktigt att få stöd och behandling för att verkligen förstå vad man har blivit utsatt för, att man är värd ett annat liv.
Anna Dahlöf tycker att det saknas kunskap om våld i nära relationer och det har hon rätt i. Därför har vi fokuserat lite extra på våldets normaliseringsprocess och uppbrottsprocessen i en artikel som du kan läsa här (klicka).
Vi har också valt att fokusera på ett annat aktuellt ämne; gängkriminaliteten. Den väntas bli en het valfråga i år. Sedan 2011 har antalet konstaterade fall av dödligt våld med skjutvapen stadigt ökat, från 17 fall 2011 till 48 fall 2020. Preliminär statistik visar att 46 dödades år 2021 och antalet skjutningar uppgick till hela 335 stycken. Statistiken är väldigt nära medelvärdet för de fyra senaste åren; 325 skjutningar och cirka 44 döda.
Den senaste tiden har det dödliga skjutvapenvåldet spridit sig från storstadsområdena ut i landet. Linköping är till exempel hårt drabbat med sex dödsskjutningar mellan maj 2021 och januari 2022. Enligt Maria Wallin, sociolog och analytiker, breder gängen ut sig för att ta nya marknader i droghandeln. Hon har kartlagt de kriminella nätverken i Göteborgsregionen och uppmanar politikerna att se allvaret i det som sker. Här kan du läsa artikeln (klicka).
Mehdi Adnan Mossa är en av dem som blev fast i gängkriminalitet. Nu föreläser han och försöker påverka politikerna genom att berätta hur verkligheten ser ut och vilka resurser som skulle kunna göra mest nytta. Han arbetar också som kurator på en skola. De är med barnen och föräldrarna man måste börja för att arbeta förebyggande. Läs mer om Mehdi här.
Avhopparverksamheten har också gett effekt. Mehdi själv hoppade av för att han inte ville bli dödad. Det är döda eller dödas och det måste få ett slut! Statistiken är inte bara siffror, det är 46 liv som har släckts under 2021 i kampen om drogmarknaden i Sverige.
