Rörelse kan vara den bästa medicinen när du mår dåligt

Vid varje tillfälle så dansar man, en variation av Linedance, Zumba, Hip Hop och afrikansk dans, men startar alltid med en föreläsning om hälsa. Föreläsningarna har teman som återkommer med hälsa, fysisk aktivitet, dans, depression, ångest, sömn, utmattningssyndrom med mera, med en strävan efter att det ska vara mer som ett samtal mellan alla närvarande. Ofta med en koppling till hur fysiskt aktivitet haft betydelse för tillfrisknande eller lindrat de ärr livet givit en.

Jill Taube berättar att hon numer inte heller vill hålla föreläsningar om hon inte får lägga in dans för alla, även om det finns enstaka tillfällen där det inte är möjligt. I början brukar de flesta vara ovana och lite besvärade, men det brukar sluta med skratt och härlig stämning. 

– Folk blir så glada när man bjussar på lite dans, säger hon.

Jill Taube har genom sin yrkesroll som psykiatriker, steg för steg lärt sig hur fysisk aktivitet påverkar kropp och själ, och använt det i sitt arbete. Forskning idag visar att fysisk aktivitet kan vara en viktig del av behandlingen vid ångest och depression, vissa studier visar att regelbunden träning ett par gånger i veckan, kan jämställas med läkemedel vid depression. 

Hon har genom sitt arbete tidigare arbetat med Fysisk Aktivitet på Recept och är idag en ivrig förespråkare för detta.
– Inom sjukvården blir man mer och mer medveten om detta och tillhandahåller möjligheter till motion, stöttar och ger skriftliga råd, berättar Jill Taube.

– Idag vet man att den mänskliga kroppen tar stryk när man mår dåligt i själen, och ju mer man lär sig om det här sambandet, ju bättre kan vi bli på att förebygga ohälsa, förklarar hon.

Jill Taube säger att hon idag kan gå så långt som att påstå att fysisk aktivitet minskar riskerna att insjukna i en depression och kan användas tillsammans med annan behandling och därmed även minska risken för återfall.

Fysisk aktivitet, vad är då det?
Det är alla kroppsrörelser som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i en ökad energiförbrukning. Det kallas motion när man har ett hälsorelaterat syfte med den utförda fysiska aktiviteten, och träning när man har ett mål där man vill öka prestationsförmågan.

Idag vet man genom den forskning som finns att kropp och själ påverkar varandra, och att sannolikheten att drabbas av psykisk ohälsa ökar om man har en kroppslig sjukdom och vice versa. Vid psykisk ohälsa ökar risken för att bli fysiskt sjuk kraftigt.

Fysisk aktivitet sänker den allmänna stressnivån och gör att sömnen blir bättre, i en tid av höga prestationskrav på arbetet och mycket information som ska bearbetas så befinner sig många i ett tillstånd av psykologisk, fysiologisk och beteendemässig beredskap, där våra kroppar förbereder sig på ett stenåldersvis, inför kamp eller flykt, även om vi idag inte måste fly för hungriga rovdjur.

Stress är i lagom mängd inget problem, men om dessa mekanismer ständigt alarmerar och vi inte hinner återhämta oss emellan, då kan det resultera i att man känner sig ständigt uppvarvad, vilket till slut kan leda till utmattnings- eller trötthetssyndrom, sömnstörningar, ångest eller depression. 

Fysisk aktivitet är kopplat till kroppens belöningssystem där endorfiner frisätts (endorfiner är ett ämne som ger lyckokänslor), och när man väl kommer över det där första jobbiga motståndet med motion eller träning, så kommer kroppen belönas och man mår bra.

Jill Taube menar att man genom att lägga till regelbunden fysisk aktivitet kan ge dem som lider av stressrelaterade tillstånd ett bättre mående, samtidigt som man tar ansvar för sin egen hälsa på sikt. 

Med nästan dagligdags inlägg på nyheter om stillasittande barn, minskad rörelse i skolan såväl som hemma tillsammans med dålig kost, uttrycker Jill Taube en oro för dagens unga människor.

– Alla kan dra nytta av fysisk aktivitet, säger hon och vi resonerar vidare kring ökad suicidrisk som en möjlig långtgående konsekvens av en mer stillasittande generation, en högst personlig reflektion utifrån det yrke och de erfarenheter som Jill Taube samlat på sig genom åren.

Fysiskt inaktivitetssyndrom eller metabolt syndrom är ett samlingsbegrepp för flera riskfaktorer, där den som både väger för mycket, har högt blodtryck och för höga blodfetter och dessutom ofta är stillasittande kan drabbas av diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom. Man har i en studie vid Greater Green Trinagle i Victoria 2009 undersökt en grupp män och kvinnor och sökt kring riskfaktorer för metabolt syndrom och hittat flera intressanta samband som att ett lågt HDL-kolesterol också gav höga depressionspoäng och att en rund mage ökade risken för depression.

En studie i Finland mellan 1998-2005 där man fokuserade på sambandet mellan depression och metabolt syndrom visade att de som hade metabolt syndrom vid studiens början löpte dubbelt så stor risk att vara deprimerade sju år senare vid studiens slut. 

Vidare berättar Jill Taube om hur våra kroppar är som motorer som behöver både energi och användning för att fungera, där de flesta av våra organ och vävnader påverkas positivt av rörelse. Vårt kroppsliga system med hjärta, blodkärl, muskler, nervsystem och hormoner fungerar bättre av rörelse. Hjärtat som ska se till att slaggprodukter transporteras bort och ska tillföra syre och näringsämnen till kroppen, arbetar hårdare ju mer man rör sig och mängden blod per slag blir större. Våra stora och medelstora artärer får en större volym av träning och blodet flödar friare vilket gör att blodtrycket sjunker, regelbunden träning gör också så att blodvolymen ökar, med fler syresättande röda blodkroppar.

För våra muskler gör styrketräning till exempel att fibrerna ökar i storlek och uthållighetsträning att fibrerna förändras och blir mer uthålliga och effektiva. 

Andra saker i kroppen som förändras vid regelbunden fysisk aktivitet är bland annat balans, koordination, reaktionsförmåga och man får en jämnare nivå av sitt blodsocker.

Den moderna livsstilen, som tillkom för att spara våra kroppar från att bli utslitna, med teknik och hjälpmedel har blivit en fälla där vi nu är allt för stillasittande och passiva. Alla de naturliga möjligheterna till fysisk aktivitet i vår vardag har minskat och vi behöver nu som individer ta ansvar för vår hälsa, genom att uppväga med fysisk aktivitet.

Det som en gång i början på 1980-talet kallades ”Motion på recept” och var ett sätt att få patienterna att tänka på sin hälsa, har via ”Fysisk aktivitet på Recept” (FaR) resulterat i kunskapsbanken FYSS (Fysiskt aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, www.fyss.se). FYSS är i första hand en hjälp till hälso- och sjukvårdspersonal som vill ordinera Fysisk aktivitet på Recept, men det finns också en liknande FYSS för allmänheten. 

När man i sjukvården använder sig av detta kan man säga att man i FYSS hittar den vetenskapliga dokumentationen för att det fungerar, med vetenskapligt belagda förslag till dosering för 33 olika sjukdomstillstånd för att använda när man skriver ut FaR. 

Kondition och muskelstyrka är en färskvara, och enligt Jill Taube måste vi vara fysiskt aktiva livet ut, så att hitta något som man tycker är roligt är a och o. Själv brinner Jill Taube för dans, som hon upptäckte för ett antal år sedan, och har numer svårt att se hur livet skulle se ut utan att få svänga runt i de olika varianterna som finns. 

Dans ger förutom motion, utmaningen med att lära sig nya saker och nya vänner. Dans ger välbefinnande på kort sikt, med kroppskontakt, sociala kontakter med mera, och hälsa på lång sikt genom kondition, rörlighet och styrka. Man kan dansa i många olika sammanhang, gå på kurs, vara med i en dansgrupp eller gå på lokal, resultatet blir detsamma.

De människor som trivs med den fysiska aktivitet som de valt förblir aktiva under en längre tid och skattar sin hälsa högre.

Specifika läkemedel vet man hur och varför de fungerar, de är skapade för att hjälpa kroppen med ett speciellt syfte, så vad vet man om den fysiska träningens antidepressiva effekt?

• Det bildas nya celler i vissa delar av hjärnan.
• Man får en beteendeförändring, då man agerar på ett sätt som bryter passivitet och isolering.
• Självkänslan ökar
• Stresståligheten blir bättre, vid en depression är ofta stressystemet i kroppen påslaget hela tiden.
• Det kroppsegna morfinet (endorfiner) påverkas positivt.

Hur gör man då för att orka vara fysiskt aktiv resten av sitt liv, i ett samhälle där vi sitter allt mer? Vi tar buss/bil/tåg till arbetet, många har sittande arbeten framför en skärm och när man kommer hem är man trött och tanken på att orka ut på en promenad känns tung. 

Kunskap om hur man lägger till en ny vana kan vara viktig och det finns modeller som beskriver den process som vi går igenom. En är den så kallade förändringstrappan där de olika stadier man går igenom på vägen mot ett nytt beteende beskrivs.

De flesta börjar i förnekelsestadiet, ”jag behöver inte träna”. Man ser inte att man har problem och man kanske inte ser de framtida goda effekterna av träning.

I begrundandestadiet börjar man fundera, kanske har någon sagt något om att man borde träna? Kan det ligga något i det? Idag översköljs vi av artiklar och inslag på TV om vår hälsa. 

Tillslut kanske man införskaffar utrustning som krävs för en viss träning, träningskort, kläder, skor med mera. Man är i förberedelsestadiet. Det kan ses som en symbolhandling där vi visar inför oss själva att vi är på gång, och kan få ta lite tid.

I handlingsstadiet är vi i gång och man har påbörjat en ny vana! Det betyder inte att man har ett nytt mönster i sitt liv, vilket nog många har vetskap om efter införskaffade träningskort och några veckors intensiv träning som sedan rinner ut i sanden. Om man orkar hålla igång i mer än ett halvår, så är man i aktivitetsstadiet  och orkar man vidare så har man en livstilsförändring där man integrerat det nya beteendet i sitt liv vilket kallas vidmakthållandestadiet. 

Den här trappan är en beskrivning av hur det ser ut för många, och ett sätt att beskriva den process där man kan gå både framåt och bakåt i sina försök att hitta långsiktiga förändringar. För att lyckas med en ny vana är det viktigt att du väljer aktiviteter som du tycker om att göra, och har realistiska mål, att dokumentera i en träningsbok kan förenkla och att se att all träning är bättre än ingen! Bakslag kommer, där man inte orkar hela vägen. Att veta om det gör att man kan försöka igen.

Jill Taube och DansSteget är på väg till Rhodos, en ny del av DansStegets utbud. En träningsresa med varierande utbud, där man blandat kravlös dans med intensiv Zumba, föreläsningar om hälsa och mycket skratt! 

Och medan hon berättar kan man inte låta bli att önska att få vara i solen och dansa sig mot en bättre hälsa!