Juristen Finn Kronsporre var en av talarna på Personlig assistans-dagen som arrangerades av JP Infonet.
Juridiken har stor betydelse för personlig assistans då flera domar har satt standarden för bland annat vad som ska räknas som grundläggande behov. Juristen Finn Kronsporre var en av talarna på Personlig assistans-dagen som arrangerades av JP Infonet.
– De går lite hand i hand. Det finns egentligen ingen undre gräns för att få personlig assistans av kommunen, men sju timmar i veckan anses som riktmärke för grundläggande behov, så ofta krävs både hjälp med påklädning och personlig hygien för att komma upp i timmarna. Om ett visst behov inte godkänns som grundläggande så minskar möjligheten att få personlig assistans. Men är man uppfinningsrik så kan det gå. Om man bedömer att det är rimligt för en person att få gå på gymmet tre gånger i veckan, då kan det bli en massa av- och påklädning, som ju får räknas som grundläggande behov. Det kan göra att en person får beviljat personlig assistans och en annan inte får det fast båda kanske har ungefär likvärdiga förutsättningar att klara sig själv.
Goda levnadsvillkor ska ges enligt LSS (7 paragrafen) och skälig levnadsnivå i SoL (4:e kapitlet 1 paragrafen).
– Många som hanterar bistånd vet vad som menas med goda levnadsvillkor och vem som helst som man frågar förstår att goda levnadsvillkor är bättre än skälig levnadsnivå. Men goda levnadsvillkor är inte bästa levnadsvillkor. Många kan tro att det kan vara som ett smörgåsbord. En daglig verksamhet avses motsvara ett vanligt förvärvsarbete. Jag kan inte kräva att bli pilot. Därför kan man inte räkna med att få precis det man vill, att få de för mig bästa levnadsvillkoren, säger Finn Kronsporre.
Inga påtagliga skillnader i omsorgen
Han berättar om ett mål från 2009 där en man hade beviljats korttidsvistelse enligt SoL, men han kom på att han hör till LSS och borde ha insatsen enligt LSS istället och att det då kan bli goda levnadsvillkor. De hävdade att behovet redan var tillgodosett. Han överklarar.
– Han vann i Kammarrätten men fick komma tillbaka till samma korttidsboende, samma rum, fick ingen ytterligare service, allt var som tidigare, även omfattningen av korttidsvistelse. Med det vill jag säga att i det praktiska utföranden kan det vara svårt att hitta skillnader mellan goda levnadsvillkor och skälig levnadsnivå. Det ska heller inte finnas några påtagliga skillnader i omsorgen, möjligen i omfattningen.
Föregångaren till LSS, omsorgslagen, innehöll också orden goda levnadsvillkor. Men det har aldrig definieras. I 5:e paragrafen i LSS står det att man ska främja jämlikhet i levnadsvillkor. I jämförelse med icke personkretstillhöriga personer i samma ålder och samma situation.
Finn tar exemplet med hemtjänst enligt SoL, där det ska vara skälig levnadsnivå. Det är till exempel att få hjälp att duscha 2-3 gånger i veckan.
– I LSS där det är goda levnadsvillkor, behöver jag inte styrka varför jag vill duscha varje dag. Men har man behov som skiljer sig från gemene man kan det godkännas om man kan styrka varför man behöver det för att få den extra insatsen. Det kan vara extra städning på grund av allergi.
Man får prioritera mellan intressen
Finn berättar om en man som hade beviljats assistansersättning från Försäkringskassan och har ett stort intresse att meka med bilar. Kammarrätten förklarar att den funktionshindrade får som alla andra prioritera mellan sina intressen. Därför får han inte meka med bilar i den omfattning som han var van med tidigare.
– När ni bedömer den enskildes intressen får ni tänka er vad är normalt för personer i största allmänhet. Kammarrätten menade att man får ge avkall på annat om man håller på för mycket med en fritidsaktivitet.
Rakning, insmörjning och sminkning räknas inte som grundläggande behov.
– Men om personen sparar ut skägget så kan man få hjälp med trimning av skägget. Avsminkning kan också räknas som grundläggande behov eftersom det är rengörande. Insmörjning räknades tidigare som grundläggande behov men inte längre. Då måste man styrka varför man har extra behov av det, vilket kan vara någon hudåkomma eller liknande.
Aktiv tillsyn kan vara grundläggande behov
När det gäller tillsyn så kan aktiv tillsyn vara ett grundläggande behov då det krävs att assistenten ska ha ingående kunskaper om personen. Aktiv tillsyn betyder att något förödande kan hända vilken sekund som helst och tillsynen behövs hela tiden. Behovet ska bero på psykiska funktionshinder. Aktiv tillsyn kan också vara ett annat personligt behov utöver det grundläggande.
– Passiv tillsyn är brett så det kan vara svårt att ange tid för det. Någon gång kommer det att uppstå behov, men vi vet inte när. Man brukar fråga om personen kan lämnas ensam och hur lång tid. Behovet kan anses tillgodosett, till exempel genom föräldraansvaret. Make- eller samboansvar finns också. Någon kan till exempel hävda att han behöver tillsyn när han tittar på tv med sin fru, men då tillträder makeansvaret.
Föräldraansvaret anses utsläckt för aktiv tillsyn vid nio års ålder.
– När den enskilde har blivit över 18 och bor hemma kan det handla om hushållsgemenskap vid tillsyn. Kammarrätten har till exempel dömt mål där familjen gör saker tillsammans och den tiden räknas bort när det gäller behov av tillsyn.
