Handläggning av tvångsavvisningar är tungt

Inom de kommande åren kommer allt fler ensamkommande flyktingbarn att utvisas. För att kunna åstadkomma ett så respektfullt återvändande som möjligt, så behöver Migrationsverket, socialtjänsten, gode män och polisen koma närmare varandra, visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Foto: Getty Images

Inom de kommande åren kommer allt fler ensamkommande flyktingbarn att utvisas. För att kunna åstadkomma ett så respektfullt återvändande som möjligt, så behöver Migrationsverket, socialtjänsten, gode män och polisen koma närmare varandra, visar en ny avhandling från Umeå universitet.

De aktörer som jobbar med tvångsutvisningar har idag en låg nivå av samverkan och många upplever höga arbetskrav och ensamhet i sina uppdrag.
Att ha ett centrum för aktörer som arbetar med utvisningar skulle kunna motverka psykisk ohälsa hos personalen, visar en av de första studierna på området.

Johanna Sundqvist, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa har i en studie visat att höga arbetskrav, lågt socialt stöd och negativa stresshanteringsstrategier förvärrar psykisk hälsa för socialsekreterare och poliser som genomför tvångsutvisningar av ensamkommande flyktingbarn.
Forskningen bygger på Intervjuer med 20 aktörer som arbetar med tvångsutvisningar av ensamkommande barn, samt nationell enkätdata från 380 socialsekreterare och 714 poliser, de två aktörer som har störst juridiskt ansvar så länge barnen är kvar i landet.

Johanna Sundqvist säger
– Migrationsverket, socialtjänsten, gode män och polisen behöver komma varandra närmare för att åstadkomma ett så respektfullt återvändande som möjligt, även om det är påtvingat.

– Genom att skapa ett centrum för ensamkommande flyktingbarn skulle de aktörer som arbetar med barnens tvångsutvisning kunna samlas under ett och samma tak. Det skulle möjliggöra samverkan men kanske även underlätta för barnen att hantera sin utvisningssituation. Ett sådant centrum skulle kunna liknas vid hur Barnahus eller Familjecentralerna är organserde.

Bildandet av ett gemensamt centrum skulle enligt forskaren kunna ge aktörerna bättre förutsättningar att genomföra utvisningar på ett respektfullt sätt och bidra till en psykiskt välfungerande arbetssituation för aktörerna som nämns.
Enligt forskningen så behövs även:
– Nationella riktlinjer för tvångsutvisningar,
– Hög nivå av samverkan på aktörsnivå
– Att aktörerna på individnivå ges rimliga arbetskrav, högt beslutsutrymme i  arbetet samt en hög nivå av socialt stöd och fungerande  stresshanteringsstrategier.

Artikel: Påtvingade återvändanden av ensamkommande asylsökande flyktingbarn: Mot en interorganisatorisk samverkansmodell
Källa. Forskning.se

Related posts