Det krävs ett nytt tankesätt mot unga och kriminalitet

Roshna Mahmoud har arbetat sju år som socialsekreterare i Märsta. Hon började arbeta med ensamkommande barn mitt under den stora flyktingvågen och är idag inriktad på barn och unga, där hon har fått en stor förståelse för ungdomarna som hon möter.

Hon har märkt att ungdomar riskerar att hamna i kriminella nätverk idag då våldet har ökat i samhället och blivit allt grövre.

– Vi behöver uppmärksamma dagens socialtjänst, som får komplexa och tuffa ärenden. Vi behöver få in ett nytt tankesätt för att förhindra att unga dras in i kriminella kretsar. Då krävs det att vi går lite utanför boxen, säger hon.

Roshna tycker att det finns en mentalitet att "så här har vi alltid gjort".

– Men det krävs nya lösningar. Det finns också en stigmatisering av målgruppen. Sedan är det många som är rädda för socialtjänsten, men de föräldrar med lite äldre barn ansöker oftare nu för att de verkligen behöver hjälp. Det är i situationer när det har urartat. Vi behöver fånga upp de här barnen mycket tidigare.

Samverkar med Polisen och skolan

Sigtuna kommun har tagit ett brett grepp när det gäller barn och unga. Socialtjänsten samverkar med Polismyndigheten och skolan.

– Vi behöver få samtycke för att kunna bryta sekretessen, det har fungerat jättebra. Det är viktigt att föräldrarna och ungdomarna är inkluderade. Varför tar man ett LVU? Vi behöver lyssna på ungdomarna och och involvera dem i vården så långt det är möjligt. Det gäller också att ha dialog med föräldrarna, att de förstår sina skyldigheter och rättigheter.

Det är vanligen ungdomar i åldrarna 13-17 år som behöver insatser för att bryta destruktiva mönster. Det kan vara kriminalitet, missbruk eller båda delarna.

– Ofta har de en hög skolfrånvaro och har varit inblandad i stöld eller annan brottslighet. Vissa vågar inte röra sig ute och behöver skydd, då kan vi behöva skyddsplacera på annan ort. Om de har blivit dömda för ungdomsvård ser vi till att hitta en placering som fungerar, det kan vara i familjehem som har stärkta insatser eller HVB. I de grövsta fallen kan det bli aktuellt med SiS-placering.

Tidiga insatser krävs i familjerna

Roshna Mahmoud menar att man måste börja tidigt.

– Vi kan ge insatser i familjen, som hjälp med gränssättning, kommunikation, familjecoaching samt insatser för den enskilde, för att förhindra placering. Det kan vara samtal, kontaktfamilj eller att de får en kontaktperson, en trygg vuxen som de har i sitt nätverk och redan har förtroende för. Vi behöver fokusera på relationer. Forskning har visat att det fungerar väl.

En dialog har även förts i Sigtuna kommun om att ta lärdom av avhopparverksamheterna som finns, och då är samarbete och kunskap extra viktigt.

– En avhopparverksamhet har kunskap och erfarenhet om just detta ämne och på vilket sätt man kan stödja den unge för att kunna bryta sitt avvikande beteende och livsstil. Många avhopparverksamheter har som mål att ungdomarna ska bygga ett nytt socialt liv och bli delaktiga i samhället, och det går i hand med våra mål, säger Roshna och fortsätter:

Viktigt att ha kunskap om orten

– Det är viktigt att vi som arbetar med de här ungdomarna har kunskap om olika områden eller orter. Detta speglar vårt arbete för att kunna bemöta ungdomarna på rätt sätt, tala deras ”språk”. De märker direkt om någon inte tror på dem eller inte är ärliga, det är också viktigt. Här i Märsta har vi en mångkulturell arbetsplats, många har kunskap om hur de här ungdomarna har det.

Genom motiverande samtal försöker de skapa enighet med både ungdomarna och föräldrarna.

– Vi vill ju samma sak; att ungdomarna inte ska råka illa ut. Ibland är föräldrarna emot en placering och försöker "skydda" barnen. Men vi förklarar att det är en tillfällig placering som ska hjälpa ungdomarna att komma ifrån dessa kriminella gäng. En placering kan ta olika tid och beror på omständigheterna kring den unge och främst behovet. Det förebyggande arbetet är alltid i fokus.

Roshna Mahmoud råder att inte underskatta ungdomarna.

– De får ofta höra att de inte kommer att klara sig bra här i livet, så det är extra viktigt att inge hopp hos dem.

Socialtjänsten behöver kompetensutveckling och ökat samarbete.

– Våga tänka utanför boxen och kontakta andra kommuner för att bolla med dem och höra hur de har gjort, avslutar hon.