Virtuella verkligheter ny metod för att behandla fobier

Pilotstudie startad med patienter som har agorafobi och panikattacker.
Teamet filmar för att fånga miljöer och situationer i tunnelbanan att använda i VR-filmerna. Foto: Mikael Ström

Pilotstudie startad med patienter som har agorafobi och panikattacker.

VR-glasögonen slog igenom ordentligen kommersiellt under 2016 och blev årets julklapp. Men det som tidigare främst användes inom spelindustrin har erövrat ny mark. Den virituella världen har också letat sig in i terapirummen.


Fobi är ett av de vanligaste ångestsyndromen. Mer än 15 procent av Sveriges befolkning drabbas någon gång i livet. En del får agorafobi och panikattacker. De undviker ofta miljöer med mycket folk i rädsla för att få panikattacker, att då inte kunna ta sig därifrån eller att de ska utsättas socialt på något sätt. En typisk agorafobi är att få panikattacksymptom i tunnelbanan.

Det är många som lider av det, men alla får inte rätt behandling och vissa söker inte upp vården på grund av att de isolerar sig. Enligt forskningen behandlas det bäst med kognitiv beteendeterapi.

– Patienten måste exponeras för det som skapar ångest. Det optimala är att man som terapeut följer med patienten till platser och situationer, där exponering kan göras. Men det är tidskrävande och man behöver ha tillgång till de här platserna. Det är en sak om man jobbar i Stockholm, men det är lite mindre smidigt om man jobbar i Gustavsberg, och ännu mindre smidigt om man jobbar i Laxå, säger Johan Lundin, psykolog på Gustavsbergs vårdcentral. 

Istället är det inte ovanligt att grundläggande terapi sker i behandlingsrummet och att patienten får hemuppgifter att själv exponera sig för de miljöer som skapar ångest.Med den nya tekniken kan man göra tvärtom, att tunnelbanan istället kan föras till patienten och psykologen.

– Istället för att gå till tunnelbanan med psykologen får patienten resa i tunnelbanan virtuellt. Det ska vi nu testa i behandling, säger Johan Lundin.Ett antal kortare filmsekvenser visas genom VR-glasögonen. Filmerna går igenom olika situationer och miljöer knutna till tunnelbanan; utanför tunnelbanestationen, inne vid spärrarna, på perrongen, åkandes i tunnelbanevagnen och slutligen mitt i rusningen i gången mellan T-Centralen och Stockholms Centralstation – det som brukar kallas ”stressgången”.

Det finns också några filmsekvenser i en gångtunnel och en film där man går från Medborgarplatsen och upp längs Götgatan i Stockholm.

– Jag tror vi ska försöka få en filmsekvens från en hiss också. Det vore även bra med en från ett köpcentrum, säger han.

VR-teknik har tidigare testats på personer med spindelfobi, men då med animerade världar.

– Det vi försöker göra här, vilket är innovativt, är att använda verklig film, säger Johan Lundin.

Ju mer film och VR utvecklas desto fler användningsområdet skapas. Film Stockholm, landstingets resurscenter för film och rörlig bild – som sedan tidigare arbetat fram olika filmmetoder som kan användas i vården – startade samarbetet med psykologer på Gustavsbergs vårdcentral, samt forskare från Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska Institutet.
– VR fick sitt kommersiella genombrott inom spelvärlden med dataanimationer, men nu har också tekniken kommit till att vi kan filma rumsligt. Med flera olika kameror kan man bygga ihop en sfärisk bild, säger Joakim Blendulf, chef på Film Stockholm och initiativtagare till projektet.

– Du sätter på dig ett par VR-glasögon och upplever genom dem en annan verklighet. Du upplever det som att du befinner dig på platsen för filmen och om du vänder dig om följer filmen med. VR eller 360-film är väldigt väsenskilt från att titta på en vanlig film – du är omsluten av det.

Första steget är en pilotstudie med cirka 25 patienter som har agorafobi och panikattacker. Det är Johan Lundin och hans kollega som ska utföra behandlingarna.
– Även om man möter de här miljöerna virtuellt så är det samma input man får, så jag tror att det kommer att väcka samma typ av rädslor. Jag är hyfsat optimistisk, men med en stor dos ovisshet. Därför är det viktigt att göra en pilotstudie först. Men om man tittar på tidigare VR-studier så har det fungerat ganska bra, säger Johan Lundin.
Spindelfobiker har tidigare testats att behandla med VR-teknik i studien ”VIMSE”  vid Stockholms universitet. En vanlig behandling är resurskrävande och svår att utföra av praktiska problem som att skaffa och förvara spindlar. Behandlingen i studien gjordes istället med hjälp av VR-glasögon och ett spel där patienten gradvis exponerar sig inför för spindlar. Spindlarna samt situationerna blir under spelets gång större och mer verklighetstrogna och närmandet mot spindeln blir alltmer fysiska.
Studien visar att den virtuella verkligheten  kan hjälpa spindelfobiker att stanna kvar i och hantera sin ångest.”Det var väldigt användbart att höra att paniken når en topp, och att man ska stanna i paniken och ångesten, det kan inte bli värre, det går bara neråt. Så jag tycker att det var ett bra hjälpmedel för framtiden”, berättar en person som har testat tekniken i en intervju med Katarina Kjellvertz till C-uppsatsen Spindelfobikers upplevelse av Virtuell Exponeringsbehandling.
De fysiska reaktionerna visade sig vara liknande som vid mötet med verkliga spindlar. Någon ryckte bort sina fötter då de virtuella spindlarna kom för nära, en annan fick tårar i ögonen, vissa fick fysiska reaktioner såsom magont, tryck i bröstet och ryckig andhämtning.
Efter behandlingen sa en av deltagarna:”Om det var en spindel på en bild i en tidning, då vände jag blad. Nu kanske jag kommer göra tvärtom, eftersom jag har förstått en annan grej nu, och det är att man faktiskt ska titta på den. Och inte backa, inte gå därifrån.”
Johan Lundin hoppas att den nya studien med 360-film – om den visar sig fungera – kan göra behandling tillgängligare.
– Det är många med agorafobi som inte tar sig till en vårdenhet på grund av att man isolerar sig. Finns det information om att det går att få den här typen av behandling så kanske det gör att de som annars inte skulle söka vård gör det, att vi når en bredare patientgrupp, säger han och fortsätter:
– Jag tror också att många som söker vård för den här typen av problem inte får rätt behandling. Det beror inte på brist på kunskap utan på att det inte finns möjlighet att gå ut och göra de här exponeringarna tillsammans med patienten. Om vi kan få till en sån här lösning tror jag att det skulle öka kvaliteten på KBT ganska rejält. Jag tror att det skulle kunna fungera för de flesta ångestsyndrom. Olika typer av fobier: flygfobi, sprutfobi, blodfobi, social fobi, kanske även tvångssyndrom, säger han.Joakim Blendulf tror också att VR går att använda på många sätt inom vården.
– Det här området har potential att bli enormt stort. Stockholms läns landsting har satsat 1,1 miljoner kronor på det här projektet. Den stora satsningen visar att landstinget ser det som prioriterat att forska vidare i hur fälten kultur, medicin och teknik kan verka tillsammans för att göra oss friskare, säger Joakim Blendulf.
Text: Maria Hagström

Related posts