Lotta Borg Skoglund har alltid varit nyfiken på adhd och hur det kan ta sig i uttryck. Särskilt för kvinnorna, som har kämpat i det tysta och senare i livet söker hjälp för psykisk ohälsa eller utbrändhet. Hon vill öka kunskapen om adhd, hur hormoner kan spela in och med den senaste boken hur personer med adhd kan få hjälp och stöd i arbetslivet.
– Flickorna upptäcks inte i lika stor utsträckning som pojkar. De klassiska symptomen för adhd; koncentrationssvårigheter, impulsivitet och hyperaktivitet tar inte fysiska uttryck, som det brukar göra för pojkar. Flickorna håller ofta sin oro inom sig.
Fastnade för adhd-spåret
Lotta Borg Skoglund har mycket NPF i familjen, men det var när hon började forska om beroende och samsjuklighet som hon fastnade för adhd-spåret.
– Adhd är så pass vanligt och utan rätt stöd och insatser kan det få så enorma konsekvenser. Det är en allvarlig diagnos, med en mycket god prognos. Att få en diagnos ger möjligheter för personen att förstå sig själv, hur man fungerar och vilka delar man har svårigheter med.
Hennes kvinnliga patienter påminde så mycket om varandra. De hade hållit så mycket inom sig och kämpat så hårt för att försöka få ihop sina liv.
– Jag ville skriva deras historia. Både så att andra förstår och så att de bättre kan förstå sig själva och vilket stöd de kan få. Den allra mesta forskning som finns om adhd är gjord på pojkar och män. När jag skulle samla material till boken så hittade jag väldigt lite om adhd hos flickor, även om det blivit mycket bättre de senaste åren.
Lotta Borg Skoglund är uppväxt i en familj där många är läkare och forskare. Det var något som låg nära till hands och kändes naturligt, men hon var ganska rebellisk som tonåring och ville göra precis tvärt om.
– Jag ville vara duktig, få bra betyg och en bra utbildning, så då valde jag ekonomi och Handelshögskolan fast jag inte direkt hade något intresse för det. Jag fattade absolut ingenting. Jag hoppade av efter en termin och kände mig så misslyckad. Jag sökte in på läkarlinjen, men tänkte ändå att jag inte skulle bli läkare. Det var ändå något som lockade med att få jobba med människor. Skärgårdsdoktorn var ett favoritprogram som gick på tv då och jag älskade båtar, så jag sökte mig till Läkarbåten och fick en tjänst där som allmänläkare. Pappa var psykiatriker, så det skulle jag i alla fall inte bli, säger Lotta med ett leende.
Hon hade några fantastiska år på Läkarbåten där hon fick hålla på med sitt största intresse och samtidigt träffa alla sorters människor i alla åldrar.
– Samtal är det bästa jag vet. Genom samtalet kan vill tillsammans med patienten komma fram till en väg framåt och det samtalet har så stor betydelse för den övriga hälsan.
Kunde inte låta bli att forska
Därför blev det ändå psykiatrin som Lotta sökte sig och hon kunde inte låta bli att forska.
– Jag hade gjort allt för att inte bli som min pappa och så blev jag som en kopia av honom. Jag hade lätt för det här och hade verkligen hittat rätt. Jag kände att om det jag gör kan vara bra för någon annan, att det kan göra skillnad, då får jag vara nöjd.
2015 skrev hon en avhandling om adhd och beroende. Hon intresserade sig för varför vissa fastnar i beroende mycket lättare än andra. Hon ingick i en forskningsgrupp som redan hade mycket kunskap och konsekvenserna av beroende och adhd.
– Forskningen ger en ödmjukhet inför att man inte vet och förstår allt. Vi behöver lyssna på den vi möter och vara beredda att omvärdera vår kunskap. Det blir särskilt tydligt när man tänker på hur världen ser ut idag och till exempel lyssnar på hur olika rapportering från kriget i Ukraina kan vara beroende på vilken sida av kriget man står på.
Utformad efter den manliga normen
Även behandling för adhd är utformad efter den manliga normen. Enligt Lotta Borg Skoglund så behöver vi förstå människans hormonella system, som är olika för män och kvinnor.
Kvinnans hormonella system är i konstant förändring. Hormonnivåerna ökar vid pubertet, sedan vid varje månatliga menscykel, vid graviditeten och så går den ned vid klimakteriet. Män har en mer stabil hormonnivå genom större delar av sina liv.
– Det är vid puberteten som adhd hos unga kvinnor ofta blir mer synlig, men det vi ser då är oftast inte adhd:n i sig utan oftare samsjukligheten i form av ångest, depression eller ätstörning. Det är vanligt att bara se konsekvenserna och så missar vi adhd:n igen. Problemen avfärdas som bara hormonella.
Övriga konsekvenser som är vanliga hos unga kvinnor med adhd är självskadebeteende, sexuell utsatthet, tonårsgraviditet, mobbning, rökning och utbrändhet. Hos unga män är det högre risk att de hoppar av skolan, hamnar i missbruk och kriminalitet. Hos både tjejer och killar finns ökade risker för suicid, olyckor, depression, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och socialt utanförskap.
Lotta Borg Skoglund vill öka förståelsen i skolan, hos föräldrar, på arbetsplatser.
– Vi måste lyssna på de flickor som presterar, är under konstant stress och har svårt att få livspusslet att gå ihop. Vi måste tänka att ångest och ätstörning kan vara adhd och vi måste tänka på att även vuxna kan ha adhd. De som konsekvent har svårt att räcka till i sin föräldraroll eller på jobbet. Vi måste förstå att adhd inte växer bort.
Cirka 5-6 procent av alla svenska barn och ungdomar har adhd och av de som söker sig till vården och socialtjänst finns det en stor överrepresentation, vilket gör det ännu viktigare att vi anpassar oss till den här gruppen.
– Många tycker säkert att det finns en överdiagnostisering till viss del. Samhället är inte anpassat för diversiteter. Skolan kräver ganska tidigt att eleverna ska ha en hög mognad. Här har vi ett gemensamt ansvar att inte överdiagnostisera. Adhd är en laddad diagnos som innebär både begränsningar och möjligheter.
Diagnosen är kopplad till vissa insatser och behandlingar. Man får en utredning, diagnos och sedan behandling.
– Men när man står i kö tappar man tid. Det är viktigt att få andra insatser under tiden som man har rätt till även utan diagnos.
Ny bok kommer ut i augusti
Smart psykiatri, som Lotta är medgrundare till, utreder och behandlar neuropsykiatriska och allmänpsykiatriska tillstånd. Tillsammans med kollegan Martina Nelson, leg. psykolog, har Lotta skrivit böckerna ”Svart bälte i föräldraskap – att lösa vardagen i NPF-familjer” som kom ut 2021 och ”Adhd på jobbet” som kommer ut i augusti 2022.
– Vi brinner för att dela med oss av den kunskap som finns. Jag vill ge tillbaka till samhället. I arbetslivet har personer med adhd ofta kortare anställningar och högre sjukskrivningar. Jag kan berätta att jag håller på med ännu en bok nu som handlar om adhd hos äldre. Den ska heta ”Åren går – adhd består”.
Lotta Borg Skoglund sitter också med i SiS vetenskapliga råd och tycker att det är bra att de unga flickornas utsatta situation lyfts fram och tas på allvar. Ungefär hälften av ungdomar placerade på SiS har en adhd-diagnos.
Både tjejer och killar med adhd löper högre risk att hamna i sårbara miljöer.
– Jag önskar att vi kunde se en orosanmälan till socialtjänsten som ett erbjudande om stöd. Jag vill att fler ska se det så och inte reagera med rädsla. Det ger ju en snabbare möjlighet till utredning och stöd. Eftersom svårigheterna vid adhd ofta är ärftliga också så är det inte så konstigt att det skapas sårbara familjesystem, avslutar Lotta Borg Skoglund.
