Reportage

Vem finns på barnets sida?

De här barnen känner en stor uppgivenhet och tycker att ingen bryr sig. Foto: Getty Images

Unga flickor har blivit nedbrottade av vuxna män, fasthållna och placerade i isolering på SiS-hem upprepade gånger, något som har fått stor uppmärksamhet i media. Utsatta barn har svårt att få någon som för deras talan.

Unga flickor har blivit nedbrottade av vuxna män, fasthållna och placerade i isolering på SiS-hem upprepade gånger, något som har fått stor uppmärksamhet i media. Barn utsätts för våld både i hemmet och i olika placeringsformer. När de sedan försöker få hjälp är det svårt att få någon som för deras talan. Barnrättsbyrån var en av talarna på Barnkonventionsdagen den 4 februari.

Barnrättsbyrån verkar för att barn och unga ska få rätt hjälp av samhället. Organisationen startades som en reaktion på barns begränsade möjligheter att själva hävda sina rättigheter i Sverige.
– Trots att vi har ett bra system kränks barns rättigheter varje dag i Sverige. Vi har ett komplicerat system av lagar och myndigheter där det är svårt för unga att veta vart man ska vända sig för att få rätt hjälp om något har gått fel, säger Ida Hellrup, jurist på Barnrättsbyrån.

Hon tycker att det finns otillräckliga klagoinstanser för barn. De har rätt till ett oberoende ombud som för deras talan, men det är svårt att aktivera den rätten.

– I Storbritannien till exempel är det här mycket tydligare att barn ska ha ett ombud.

De barn som söker hjälp via Barnrättsbyrån har en medelålder på 15 år. Det kan handla om medborgarskap, tak över huvudet eller som en stor andel av fallen år 2020; placering på SiS. Även placeringsfrågor som rör HVB, jourhem och familjehem är vanligt.

– Barnen vill ha hjälp i kontakten med socialtjänst, skola, migrationsverket, rättsväsendet och psykiatrin. Det som är gemensamt för barnen som tar kontakt med oss är att de har erfarenhet av att inte bli lyssnade på eller tagna på allvar, berättar Ida Hellrup.

Det är vanligt att barnen blir slagna eller inte har en fungerande skolgång.

– Vi har en stark föräldrarätt i Sverige. Föräldrarna är ett naturligt ombud för att föra barns talan, men när de inte förmår det eller själva är förövarna blir barnet väldigt utsatt.

Polisanmälde SiS ledning för tjänstefel

Barnrättsbyrån har under en tid arbetat på uppdrag av barn placerade på SiS. Efter en granskning polisanmälde Barnrättsbyrån SiS ledning för tjänstefel på grund av de alvarliga missförhållanden som kommit fram.

– Flickor som vi har pratat med som är mellan 11-14 år har blivit utsatta för våld av personalen som har gett bestående fysiska och psykiska skador. Vanliga vardagssituationer har lett till så kallade avskiljningar där barn blir nedbrottade på golvet, fasthållna och sedan placerade i ett särskilt isoleringsrum.

Tvångsåtgärder är strikt reglerade i lag och ska användas med största restriktivitet och utifrån barnets bästa. På SiS Hässleholm har avskiljningarna ökat med 300 procent sedan 2018, enligt SiS egen statistik. SiS Björkbacken stängde ner sin verksamhet helt den 3 december efter massiv kritik.

– Flickorna har försökt att protestera mot behandlingen och och få till juridiska prövningar och insyn i sina ärenden. Barn som är under 15 år får inte överklaga själva, så de är beroende av hjälp och stöd från vårdnadshavare eller socialtjänsten. Det blir väldigt bakvänt när barnet själv har så svårt att aktivera sin rätt till offentligt biträde för att kunna överklaga. Särskilt i frågor då föräldrar och socialtjänsten inte delar barnets syn på olika beslut. Då riskerar barnet att inte få rätt hjälp och att den juridiska prövningen av myndigheternas beslut uteblir.

– De flesta barn vi varit i kontakt med har gjort egna anmälningar till IVO om våldet och missförhållandena de varit utsatta för men utan att få någon direkt återkoppling. Några barn har också själva försökt överklaga beslut om avskiljning till domstol och även polisanmält våld men utan att detta har lett någonstans. Det är inte konstigt att de här barnen upplever att ingen bryr sig och att de inte kan få rätt, säger Lisa Swanson Carlström, som också är jurist på Barnrättsbyrån.

De anser att det behövs en ny funktion för barn så att de kan ta dessa ärenden vidare.

– Det behövs komma till prövningar. De här barnen måste få hjälp här och nu. Som det är nu har det väldigt svårt att få det, säger Lisa.

De barn som Barnrättsbyrån har varit i kontakt med vill att man ska prata med dem, fråga vad de tycker är problemet och lösningen.

– De vill också bli lyssnade på. Inte bara så att du ska kunna checka av att du har gjort det, utan verkligen lyssna och agera. Barnen skulle också önska att det fick mer information om sina rättigheter och svåra processer förklarade för sig. Det handlar om deras liv, avslutar Lisa Swanson Carlström.