För att möta personer med hatrelaterade trauman behöver skolan, socialtjänsten, kriminalvården och andra samhällsfunktioner särskild kompetens kring sambandet mellan psykisk ohälsa och minoritetsförtryck. Detta menar psykoterapeuten och pionjären Anneli Svensson.
För att möta personer med hatrelaterade trauman behöver skolan, socialtjänsten, kriminalvården och andra samhällsfunktioner särskild kompetens kring sambandet mellan psykisk ohälsa och minoritetsförtryck. Detta menar psykoterapeuten och pionjären Anneli Svensson.
Torsdagen den 25 april kommer Annelie Svensson till Umeå för att föreläsa om psykisk ohälsa bland våldsutsatta hbtqi-personer. Med föreläsningen vill hon öka kompetensen kring sambandet mellan psykisk ohälsa och minoritetsförtryck. Föreläsningen bygger på hennes arbete med våldsutsatta minoritetsgrupper inom skolvärlden, kriminalvården, socialtjänsten, RFSL och i sin egen praktik.
Konsekvenserna av diskriminering är många. Det handlar om att inte få tillgång till likvärdiga livsvillkor, till exempel en likvärdig skolgång, ett arbete eller en bostad. Men diskriminering bidrar också till ohälsa och de som drabbas betalar ett högt pris.
– Det är dags att vi börjar prata om diskriminering som ett folkhälsoproblem nu. Diskriminering bidrar till försämrad livskvalité och påverkar vad människor vågar drömma och hoppas om i livet. Ett aktivt arbete mot diskriminering kan både förändra och rädda liv, säger Jenny Saba Persson, verksamhetsledare på Rättighetscentrum Västerbotten.
Föreläsningen är en del av Ojämlikhetens pris – en föreläsningsserie om ohälsa som en konsekvens av diskriminering. Föreläsningarna arrangeras av Rättighetscentrum Västerbotten, Sensus och Region Västerbotten. Rättighetscentrum Västerbotten är en antidiskrimineringsbyrå som arbetar med att förebygga och motverka diskriminering i Västerbotten.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';