Uppsalamodellen bygger på 20 års erfarenhet av mottagande av våldsutsatta kvinnor.
Våldsutsatta kvinnor söker ofta till hälso- och sjukvården men får inte alltid det stöd de behöver. I Region Uppsala har man jobbat i mer än 20 år med att förbättra omhändertagandet av patienter som utsätts för våld. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har nu sammanfattat Uppsalamodellen i en rapport.
I dag presenteras Uppsalamodellen vid ett seminarium i Gustavianum. Rapporten beskriver hur bemötandet och omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor inom vården kan utvecklas. Fyra framgångsfaktorer har identifierats som visat sig göra stor skillnad: kunskap, rutiner, kontinuerlig uppföljning och samverkan.
– Vi vet att det är viktigt att personalen har kunskap om våldets komplexitet och omfattning, men också att de har stöd i form av bland annat rutiner. Det har dessutom visat sig att samverkan mellan de olika instanser som en våldsutsatt kvinna möter kan vara helt avgörande, säger NCK:s chef, professor Gun Heimer.
I rapporten sammanfattas det arbete, från forskning till praktik, som bedrivits vid Region Uppsala sedan starten av Rikskvinnocentrum 1994, numera Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet.
Det handlar bland annat om att upptäcka våldsutsatta kvinnor genom att få fler att ställa frågor om våld rutinmässigt till patienterna. Men också om att utarbeta handlingsplaner, vårdprogram och rutiner för omhändertagandet. Den kontinuerliga uppföljningen sker genom att sammanställa statistik från de elektroniska journalerna.
– Vår förhoppning är att andra landsting och regioner, men även andra myndigheter som möter våldsutsatta kvinnor ska kunna dra nytta av det arbete och de framsteg som gjorts i Uppsala, säger Gun Heimer.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';