46 ungdomar har förra året förts utomlands mot sin vilja och Ekot har träffat en ung tjej som trots att socialtjänsten fått in flera orosanmälningar om henne i fjol fördes utomlands mot sin vilja.
I alla möten hon haft med socialtjänsten så har hennes föräldrar varit med eller efteråt informerats om vad hon berättat.
Nationella Kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck ska samordna och stödja arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer, som till exempel barnäktenskap, tvångsäktenskap, och könsstympning av flickor och kvinnor.
Kompetensteamet består bland annat av Länsstyrelsen Östergötland, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg.
Det är utredare, HRV-strateger, poliser, psykologer, socialsekreterare och forskare som arbetar i det här teamet.
Juno Blom som är samordnare på Nationella Kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck säger till Sveriges Radio att ”istället för att vidta ordentliga åtgärder har man kontaktat vårdnadshavare, och det har skyndat på processen att barnen har blivit förda ur landet”.
46 ungdomar har förra året förts utomlands mot sin vilja och Ekot har träffat en ung tjej som trots att socialtjänsten fått in flera orosanmälningar om henne i fjol fördes utomlands mot sin vilja.
I alla möten hon haft med socialtjänsten så har hennes föräldrar varit med eller efteråt informerats om vad hon berättat.
Tjejen som de kallar ”Sarah” berättar ”Jag tror att jag hade vågat prata mer om mina föräldrar inte varit med hela tiden. Det är ju jättekonstigt att sitta, tillsammans med dem, och berätta vad de gör mot mig och sen åka hem med samma personer”.
Sarah var 16 år när hon blev tvingad av sina föräldrar att följa med på en resa till deras hemland. På plats blev hon bortgift med en dubbelt så gammal man.
Från flygbussen ringde hon till socialtjänsten som svarade att de skulle höras igen när hon kom tillbaka till Sverige. Sarah tappade då all tillit till dem.
Åsa Furen Thulin som är sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) säger att kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck varierar mellan landets kommuner.
”Överlag behövs det en kompetenshöjning. Sedan är det viktigt att tänka på att vi inte alltid kan ha ett familjeperspektiv, nu när man ser över socialtjänstlagen”.
Sarah lever idag med skyddad identitet och har inte längre kontakt med sina föräldrar.
”I vissa fall har barn och unga kommit tillbaka, men i många fall vet vi inte ens hur barnen har det nu. Det är ett extremt svek, säger Juno Blom.
Barn- och jämställdhetsminister Åsa Regnér tycker att det är viktigt att kommuner och socialtjänst verkligen tar till sig den kunskap som finns om hedersproblematik och problemen kring tvångsgiften. Samt utgå ifrån vad som är bäst för barnen i fråga.
”År 2018 i Sverige skulle jag vilja säga att det är ett grunduppdrag för den sociala barn- och ungdomsvården att sätta sig in i och förstå just det här barnets situationen och socialtjänstlagen är väldigt tydlig att det ska gälla omständigheterna kring det här barnet just”, säger Åsa Regnér.
”Då måste man ha verktyg för att kunna förstå vad som är bra för honom eller henne och det händer naturligtvis väldigt ofta att man behöver placera barnet någon annanstans eller akut omhänderta, det gör man också”.
Gulan Avci, som är ordförande för Liberala kvinnor, tycker att socialtjänstlagen borde ändras för att stärka barnens skydd.
”Jag skulle gärna se att man ser över socialtjänstlagen. Det kan inte gå till på det sättet att när barn kommer och berättar att de utsätts för förtryck, att föräldrarna informeras om det. Sedan måste det bli lättare för handläggarna att kunna omhänderta barn om det finns en oro för att flickor förs ut ur landet för att bli bortgifta”, säger Gulan Avci.
Källa: Sveriges Radio
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';