Telefonlinjen "Välj att sluta" ger stöd till våldsverkare
Jenny Fors 9 Sep 2022

Telefonlinjen "Välj att sluta" är en nationell telefonlinje för personer som vill få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende. Det är gratis att ringa, du kan vara anonym och samtalet syns inte på telefonräkningen.
– Vi fångar upp förövarna och erbjuder en möjlighet till förändring. Till skillnad från andra telefonlinjer med fokus på stöd och att lyssna fokuserar vi först och främst på att förändra beteendet. Prio ett är att få stopp på våldet, därför agerar vi mer offensivt, berättar Johan Hildén på Välj att sluta.
De som ringer kan till exempel ha ett aggressivt eller kontrollerande beteende som de har börjat reflektera över. Ofta har en specifik händelse gjort att de har fått någon sorts självinsikt och tagit beslutet att ringa.
Ungefär hälften som ringer är våldsutövare. Det handlar om både psykiskt och fysiskt våld; kränkningar, nedvärderande beteende, kontroll, svartsjuka, knuffar, slag, stryptag, fasthållning. Psykiskt våld är vanligast, men alla former av våld framkommer i samtalen: fysiskt, materiellt, sexuellt, latent.
80 procent är män
– Det är inte bara män som utövar våld. 80 procent av våldsutövarna som ringer är män och 20 procent är kvinnor. Det kan också ringa personer som är utsatta för våld och undrar hur de kan hjälpa sin partner eller så vet de inte var de kan vända sig för att få hjälp själva.Johan berättar att utsatta män är en grupp som glöms bort och inte riktigt vet vart de ska ringa.
– Ett samtal går till så att vi först säkerställer att ingen akut fara för våld pågår. Vi uppmuntrar personen och lyfter modet som krävs för att ringa och ta tag i sina problem. Vi påpekar också hur viktigt det är att gå vidare och ta ansvar och förändra det våldsamma beteendet. Efter det ställer vi några frågor för att ta reda på omfattningen av våldet, till exempel vad som har hänt, när det senaste händelsen skedde och vad som var den värsta händelsen. Sedan informerar vi om vart man kan vända sig där personen bor för att komma i behandling.
Ungefär 3–5 personer varje dag ringer stödlinjen och numret är 020–555 666. Öppettiderna är måndag till fredag 8.30–16.00. Övriga tider går det att lämna meddelande på telefonsvararen eller maila så blir man uppringd.
Linjen drivs av Länsstyrelsen Stockholm i samverkan med Manscentrum och i samarbete med Sveriges länsstyrelser. Manscentrum och Välj att sluta delar lokaler på Södermalm i Stockholm.
De erbjuder våldsbehandling
Manscentrum är en fristående mottagning vars inriktning är att bistå män i kris. De erbjuder samtalshjälp för att klarlägga, bearbeta och finna lösningar på känslomässiga och praktiska problem i livets olika skeden. Exempelvis: relationsproblem, problem vid separation, ilska och våld, föräldraroll och livskriser.– Där finns psykoterapeuter och psykologer som erbjuder behandling genom enskilda samtal. I storstäderna finns det flera ställen att vända sig, till exempel Relationsvåldcentrum, RVC, som har fyra mottagningar i Stockholm och ATV (Alternativ till våld) i Täby. Behandlingsmetoden kommer från Norge och många behandlingsmottagningar utgår från denna modell. I Göteborg finns bland annat Kriscentrum för män och i Malmö Kriscentrum Malmö Samtalsmottagningen.
Johan Hildén är utbildad socionom och arbetar även som behandlare på Manscentrum Östra Södertörn, som är en fristående förening för boende i Haninge, Nynäshamn och Tyresö.
En behandling består av cirka 10–15 besök. Initialt kartläggs klientens livssituation och vilka problem som klienten har. Därefter formuleras en målsättning och behandlingen påbörjas.
– I behandling är ansvarstagande för våldet väldigt viktigt. En behandling kan till exempel innehålla psykoedukation, affekt- och anknytningsteori. Olika "verktyg" för att kontrollera sin ilska är vanliga och efterfrågas ofta av klienterna.
När klienten kan kontrollera sitt beteende och inte längre använder våld är vissa intresserade av att fördjupa sin självkännedom ytterligare och titta på till exempel bakomliggande orsaker till våldet. Det är vanligt att det framkommer egen våldsutsatthet under uppväxten.
Johan har tidigare arbetat som barnutredare på socialtjänsten. Där handlar mycket om våld.
– Vi hade extra svårt att nå fram till männen. De sköt ifrån sig, kände sig orättvist behandlade och påhoppade. Socialtjänsten behöver kunna visa att de vill och kan hjälpa männen som har ett våldsamt beteende.
Information om linjen behöver komma ut
Alla vet inte att telefonlinjen Välj att sluta finns. Den informationen behöver komma ut till socialtjänst, Polisen, hälso- och sjukvården, kriminalvården och andra professionella samt till samhället i stort.Ofta finns det fler problem hos personen utöver våldet, till exempel psykiska problem eller missbruk, så personen har många gånger varit i kontakt med olika instanser.
– Men har man ett missbruk så behöver man få bukt med det först innan man kan påbörja en våldsbehandling. Annars är man inte mottaglig för det.
Johan och hans kollegor vill gärna arbeta förebyggande och vill att personer ringer linjen innan det har gått för långt.
– De flesta som har ett svartsjukeproblem är medvetna om det, men de vet inte hur de ska göra för att bli av med det kontrollerande och misstänksamma beteendet. Sedan är det inte ovanligt att det är två parter som utövar våld i nära relation. Det behöver inte vara en förövare och ett offer.
När det gäller kvinnliga förövare så upplever Johan att de är mer skamfyllda över att som kvinna vara våldsutövare.
– Samtidigt känner de utsatta männen också mycket skam och blir dessutom ofta ifrågasatta. Vi dömer ingen som söker hjälp hos oss. Alla förtjänar att behandlas med respekt. Det är inte personen det är fel på utan handlingarna. Men det räcker inte att vilja göra något, vi är noga med att uppmuntra och stärka personen till att agera. Förändring är den enda vägen framåt, avslutar Johan Hildén.
020–555 666
Jenny Fors 9 Sep 2022
Relaterade artiklar
Mest lästa
Tidningen

Magasinet Omtanke speglar verksamheten inom Socialtjänst, vård och omsorg. Vi är en branschtidning till för att informera såväl som att inspirera!
Läs mer-
Hedersrelaterat våld – ny metod för varaktig förändring
Marie Christou-Kressner och Maria Hagberg ger ut en handbok för socialtjänsten om hedersrelaterat våld och förtryck. Boken visar en metod för hur socialtjänsten kan arbeta för att möjliggöra varaktig förändring för utsatta och deras familjer.
-
Sascha Abdelnabi: "Förändring sker genom relationer"
Socialarbetaren och före detta läraren Sascha Abdelnabi brinner för ungdomar i utanförskap. Ungdomar som fastnat i missbruk och kriminalitet och som förlorat hoppet om en bättre framtid.
-
Bilder från utbildningsdagen i Gävle
Den 23 mars var det dags för SSILs utbildningsdag i Gävle på tema "De som utmanar – att undvika vårdsammanbrott". Vi har träffat nöjda besökare och utställare.
-
Ny granskning av övergrepp och tjejers utsatthet på SiS
Varje månad rapporterar barn om fem fall av sexuella kränkningar och övergrepp på Sveriges statliga ungdomshem, SiS. Det visar en ny rapport som Childhood och Barnrättsbyrån har låtit göra.
-
Ny studie visar att våldsutsatta män lider i tysthet
Män som utsatts för psykiskt våld upplever ofta stress, ångest och depression, visar en ny studie från Högskolan i Gävle. Samtidigt saknas konkreta stödsystem för att fånga upp männen, som sällan anmäler eller pratar om våldet.
-
Topplista: Kommunerna som är bäst på suicidprevention
En stor majoritet av Sveriges kommuner saknar fortfarande viktiga insatser för att förebygga självmord. Endast 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom området, enligt en ny rapport från Suicide Zero.
-
Melinda Jacobs skriver barnbok om familjehemsplacering
Melinda Jacobs, känd som familjehemsmamma till "Lilla Hjärtat", har skrivit en barnbok om en familjehemsplacerad flickas nya vardag. Melinda hoppas att boken kan vara ett stöd för många barn.